Inflammation i hjärnan är troligen en bidragande orsak till depression.

En långvarig och låggradig inflammation i kroppen som kan orsakas av fel kost har på senare år visat sig vara en viktig orsak bakom hjärtsjukdomar, diabetes, stroke, cancer och demens.

Nu har forskare vid Harvard  i en stor försöksstudie även kunnat visa att den västerländska matens inflammatoriska verkan också tycks lika bakom uppkomsten av depression.

Forskarna följde i tolv år 43 685 kvinnor. Alla som behandlats för depression eller haft en sådan diagnos uteslöts vid studiens början för att lättare fastställa orsak och verkan. Därefter kartlades ätvanorna vid sex tillfällen samtidigt som blodprover togs för att spåra tecken på kronisk inflammation.

Under studien fick 2 594 kvinnor diagnosen depression och behandlades samtidigt med antidepressiva medel. När en bredare definition användes, med antingen diagnos eller behandling, steg antalet till 6 446. I studien kopplades depression till inflammation, och effekten av inflammationsdrivande mat var oberoende av kroppsvikt.

De kvinnor som konsumerade mycket sockrade drycker, vitt mjöl, rött kött och margarin löpte 29 till 41 procent större risk att drabbas av depression än de som åt mat som var mindre inflammationsdrivande. Skyddande mot inflammation var bland annat vin i måttliga mängder, kaffe, olivolja och gröna bladgrönsaker. Sambandet var tydligast för den femtedel som åt mest eller minst av dieter som orsakar eller skyddar mot inflammation.

I djurstudier har liknande resultat påvisats tidigare.

Man har också sett att patienter med hepatit (leverinflammation) eller vissa typer av cancer och som av en del i sin behandling har fått ett läkemedel som aktiverar kroppens immunförsvar, d.v.s. triggar igång en inflammationsprocess. En väldigt stor del av dem blev deprimerade precis efter att ha fått läkemedlet.

Forskningen på psykoneuroimmunologi visar att ett inflammatoriskt pådrag kan påverka serotonin-, dopamin- och noradrenalinnivåerna. De kan också öka nivåerna av substanser som är skadliga för hjärnans celler.

Man tror att inflammationen är det som kommer först i utvecklingen av depression, och att det i sin tur påverkar andra ämnen i hjärnan, exempelvis serotonin och noradrenalin. Mycket talar för att det är det inflammatoriska pådraget som orsakar en depression. En viktig fråga är dock om det är inflammationen som orsakar en depression eller om inflammationen är en biverkning.

Orsaken till en inflammation kan vara allt från  infektion till dålig mat som innehåller onyttiga former av fett och kolhydrater, dvs sockrade drycker, vitt mjöl, och för mycket omega 6-fett, som solrosolja, som ökar risken för låggradig inflammation i kroppen.

Det finns också studier i vilka man har testat anti-inflammatoriska läkemedel på patienter med depression och sett att det har effekt, och i en avhandling från Sahlgrenska visar Petra Suchankova Karlsson att det finns en sårbarhet för psykisk sjukdom i gener kopplade till inflammation.

Inflammation verkar också spela roll vid andra psykiska sjukdomar. De senaste åren har det kommit flera epidemiologiska studier där kopplingar även setts till bipolär sjukdom, schizofreni, adhd och autism. Patienter med schizofreni har också höga nivåer av det inflammatoriska ämnet kynurensyra i hjärnan.

Man har också sett förhöjda nivåer av cytokiner i spinalvätskan hos självmordsbenägna patienter. Cytokiner utsöndras till exempel vid inflammation. Detta talar också för att inflammation i hjärnan är kopplat till självmordsbeteende och depressiva symptom.

I en artikel som publicerades i oktober 2015 dras liknande slutsatser av International life science institute, Ilsi.  Slutsatsen i artikeln är att det nu är ställt utom all tvivel att låggradig inflammation i kroppen kan kopplas till en lång rad välfärdssjukdomar, däribland depression.