Låggradig inflamation kan orsaka depression, adhd och sjukdomar inom autismspektrumsyndromet

En ständigt pågående och låggradig inflammation i kroppen har på senare år lyfts fram som en viktig orsak till hjärtsjukdomar, diabetes, stroke, cancer och demens.

Nya studier har även kopplat samman en låggradig inflammation i kroppen med psykiska sjukdomar som depression, adhd, och schizofreni.

Mat som orsakar inflammation är sockrade drycker, vitt mjöl och margarin medan mat som skyddar mot inflammation är bland annat vin, kaffe, te, grönt te, olivolja och gröna bladgrönsaker tycks däremot.
Bl.a. har en studie vid Harvard school of public health visat på att den västerländska matens inflammatoriska verkan tycks ha ett samband med depression.

Kvinnor som konsumerade mycket sockrade drycker, vitt mjöl, rött kött och margarin löpte 29 till 41 procent större risk att drabbas av depression än de som åt mat som var mindre inflammationsdrivande.

Skyddande mot inflammation var bland annat vin i måttliga mängder, kaffe, olivolja och gröna bladgrönsaker.
Sambandet var tydligast för den femtedel som åt mest eller minst av dieter som orsakar eller skyddar mot inflammation.

Forskarna betonar att inget enskilt livsmedel ensamt kan orsaka en depression. Det handlar om den samlade effekten av hela dieter och de lyfter särskilt fram nyttan av en traditionell medelhavskost.

Bakom studien, som publicerats i tidskriften Brain, behaviour and immunity, står bl.a. Harvardprofessorerna Walter Willett och Frank Hu. Studien är gjord inom ramen för “Nurses’ Health Study” som är en av världens största kostundersökningar.

Forskarna har i tolv år med start 1996 följt 43 685 kvinnor i åldern 50–77 år. Alla som behandlats för depression eller haft en sådan diagnos uteslöts vid studiens början för att lättare fastställa orsak och verkan. Därefter kartlades ätvanorna vid sex tillfällen samtidigt som blodprover togs för att spåra tecken på kronisk inflammation.

Under studien fick 2 594 kvinnor diagnosen depression och behandlades samtidigt med antidepressiva medel. När en bredare definition användes, med antingen diagnos eller behandling, steg antalet till 6 446.
Fetma är sedan tidigare kopplat till depression, men i den nya studien är effekten av inflammationsdrivande mat oberoende av kroppsvikt.

Det finns även tidigare forskning som talar för en koppling mellan matvanor och depression, liksom mellan inflammation i kroppen och depression, men det här är den första studien som samtidigt väger in matens inflammationsdrivande effekt.

Daniel Lindqvist vid Lunds Universitet har doktoreratpå sambandet mellan inflammation och depression. Bland annat har han visat att deprimerade och självmordsbenägna personer i genomsnitt har högre nivå av cytokiner eller inflammationsämnen i ryggmärgsvätskan vilket tyder på en inflammation i hjärnan.

Inflammation i kroppen kan mätas med ett blodprov, CRP (C-reaktivt protein) även kallat sänkan. Akuta infektioner som lunginflammation kan ge ett CRP på flera hundra, men även låggradig inflamation under längre tid, ett CRP värde över 3, tyder på ökad risk för sjukdom.  Ungefär var femte svensk ligger på den nivån. Vanliga värktabletter med acetylsalicylsyra kan dämpa inflamation. Även ett minskat energiintag, frukt, fisk, nötter, olivolja, vitlök, sojaprotein och vinäger minskar inflammationen medans socker, salt, charketurivaror, pommes frites ökar inflammation.

Det har kommit flera stora epidemiologiska studier kring låggradig inflamation och psykiska sjukdomar de senaste åren. De har publicerats i ansedda tidskrifter och kopplingar har även setts till bipolär sjukdom, schizofreni, adhd och autism.

Det förefaller alltså som att flera av de tillstånd som vi traditionellt betecknar som psykiska sjukdomar har en immunologisk komponent.
Vad som sker vid en autoimmun hjärninflammation är att misstag sker i processen då kroppens immunceller ska identifiera andra celler som antingen sina egna eller främmande. Våra immunceller som har till uppgift att försvara oss mot infektioner löper amok och attackerar vår egen vävnad i stället.  Vid reumatoid artrit drabbas lederna, vid typ 1-diabetes insulinproducerande celler och vid NMDA-receptorencefalit angrips ett receptorprotein i hjärnan.
NMDA-receptorencefalit är en nyupptäckt form av hjärninflammation. Den drabbar främst kvinnor som blir paranoida och personlighetsförändrade och de söker i första hand psykiatrisk vård. Andra typer av autoimmuna hjärninflammationer kan ha en annorlunda symtombild eller drabba andra åldersgrupper.

När en autoimmun process drabbar hjärnan kan den orsaka exempelvis psykos, tvångssymtom, anorexia och autismspektrumtillstånd. Det behöver inte alls vara ett så dramatiskt förlopp som vid NMDA-receptorencefalit. Utifrån undersökning av ryggmärgsvätska antas att cirka var femtonde patient med schizofrenidiagnos egentligen har en autoimmun sjukdom som bidrar till sjukdomsbilden. Tvångssymtom som till exempel rädsla för smitta eller upprepningsbeteenden som debuterar plötsligt och i kombination med ofrivilliga rörelser, separationsångest, anorexia och urinvägssymtom, kan också vara en återspegling av en autoimmun sjukdomsprocess i hjärnan.

Symtombilden sätts antagligen i gång av vanligt förekommande streptokock- eller mykoplasmainfektioner. Hos personer med en viss genetisk förutsättning kan infektionen leda till ett insjuknande som kan läka ut av sig självt men som också kan bli kroniskt om det lämnas obehandlat. Hos ungefär var femte vuxen person med tvångssyndrom har man kunnat identifiera antikroppar mot hjärnvävnad, vilket tyder på att tvångssyndrom kan vara förknippat med en autoimmun process.

Även vid autismspektrumtillstånd och schizofreni finns en ökad förekomst av antikroppar mot hjärnvävnad. Kopplingen mellan psykiatriska sjukdomar och autoimmuna sjukdomar manifesteras också genom att många autoimmuna sjukdomar är överrepresenterade hos personer med psykisk sjukdom, liksom hos deras nära släktingar.

I boken ”Infekterat beteende. Hur hjärna och immunsystem kommunicerar vid autism, schizofreni och depression” (Pavus Utbildning, 2013), beskriver neurobiologen Paul Patterson immunologiska mekanismer som påverkar psyket. Cytokiner – små proteiner som kommunicerar mellan celler i immunsystemet och hjärnan – ökar i aktivitet vid infektioner. När vi drabbas av en rejäl förkylning leder det till en ökad bildning av cytokiner i hjärnan och vi känner oss hängiga, ofokuserade och olustiga – ja just sjuka.

Kommunikationen sker via elektriska och kemiska impulser, förbi den så kal–lade blod-hjärn-barriären, en barriär som förr troddes vara ogenomtränglig men som snarare liknar en dörr på glänt. Cytokinernas mängd ökar också vid depression, och det finns studier som visar att vanliga antiinflammatoriska medel kan minska depressiva symtom. Svår psykosocial stress leder också till immunaktivering, vilket tydligt visar att interaktionen är ömsesidig.

Hos personer med autismspektrumtillstånd har man kunnat visa att immunsystemet i hjärnan är aktiverat. Det avspeglar sig både i en ökning av hjärnceller med immunliknande funktion och förhöjda nivåer av cytokiner i ryggmärgsvätskan. Immunsystemet är också involverat i att ansa onödiga kopplingar i nervsystemet – en viktig process i den normala hjärnans utveckling. Denna process är störd vid autismspektrumtillstånd, vilket innebär att immunsystemet kan ha stor betydelse även här.

Om dessa överflödiga kopplingar kvarstår kan det i sig förklara varför barn med autismspektrumtillstånd har i genomsnitt en något större hjärna än förväntat. Kopplingarna som normalt skulle ha tillbakabildats stör också kommunikationen mellan hjärncellerna och leder till en avvikande upplevelsevärld.

Det finns många faktorer som kan störa hjärnans utveckling. Patterson förklarar begreppet fetal programmering som beskriver hur moderns sviktande hälsa, exempelvis i form av fetma, infektioner, svält eller D-vitaminbrist, påverkar immunologiska mekanismer, utvecklingen av fostrets hjärna och barnets framtida hälsa.

Miljöfaktorer kan också samverka med vissa genvarianter och bidra till en kraftigt förhöjd risk för sjukdom. Exemplen är flera: kvinnor som var gravida under epidemin med spanska sjukan 1918 fick barn som i högre utsträckning än andra inte klarade av skolgång eller arbete och i ålderdomen oftare drabbades av hjärtsjukdomar och diabetes än andra. Låg födelsevikt är en känd riskfaktor för hjärtsjukdom och typ 2-diabetes, liksom för schizofreni.

Det finns flera epidemiologiska studier som visar på dessa samband. Under en sjumånadersperiod under andra världskriget svalt holländarna på grund av en hård matransonering under den tyska ockupationen. Barnen som föddes under perioden vägde därför mindre och i vuxen ålder utvecklade de schizofreni i en förhöjd omfattning. Men än mer remarkabelt är att barnbarnen till de svältande mödrarna också vägde mindre än förväntat vid födelsen, vilket förklaras av att den vuxna kvinnans äggceller utvecklats redan under fosterstadiet och ligger i vila fram till puberteten. Infektioner under graviditet, oavsett om det är från en parasit i kattens avföring som smittar oss när vi tömmer kattlådan eller en influensa orsakad av virus, leder till en förhöjd risk för en utveckling mot impulsivt beteende, schizofreni eller autismspektrumtillstånd hos barnet.

Och för att komplicera förhållandena ytterligare: även brist på stimulans av immunsystemet, orsakad av västvärldens överdrivna hygien och för lite kontakt med djur och natur, är förknippad med förhöjd risk för allergier och störd bakterieflora i tarmen. Vår glutenrika kost leder till magtarmproblem hos känsliga individer. En inflammerad tarmslemhinna ökar i sin tur genomsläppligheten för ämnen som kan aktivera immunsystemet. Ungefär vart fjärde barn med autismspektrumtillstånd har en tarmvägg med ökad genomsläpplighet och vid både schizofreni och autismspektrumtillstånd är nivåerna av antikroppar mot gluten förhöjda. Det finns rapporter om att vissa dieter kan minska symtom hos barn med autismspektrumtillstånd och vid adhd är dietbehandling bevisligen effektiv.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *