Alkohol – nyttigt eller skadligt?

Med jämna mellanrum så slår dagstidningarna upp rubrikerna att några glas vin i veckan är nyttigt, medan vid andra tillfällen så kommer rapporter om alkoholens skadeverkningar. Så vad är det egentligen som gäller?

Helt säkra på den saken kan vi inte vara eftersom för att få helt tillförlitliga resultat ska man helst ha två stora försöksgrupper där den ena slumpades till att dricka alkhol under många år och den andra gruppen skulle helt avstå alkohol, s.k. prospektiva randomiserade studier, men det är omöjligt att göra både av praktiska och etiska skäl.

Men befolkningsstudier har visat att personer som dricker måttliga mängder alkohol löper lägre risk för flera allvarliga sjukdomar som hjärt-kärl sjukdom, typ 2 diabetes och demens jämfört med dem som inte dricker alls, eller dricker större mängder.

Men hälsoeffekterna gäller bara medelålders och äldre och är störst för män. Under 4o år ser man inga hälsovinster alls med att dricka eftersom hjärt-kärlsjukdomar är så ovanliga.

Och hälsovinsterna uppträder bara vid små mängder. För män ett glas vin om dagen, för kvinnor ett halvt glas. Vid större mängder ökar istället risken för allvarlig sjukdom, bland annat just hjärtinfarkt och diabetes, men även olika cancerformer.

Och problemet med befolkningsstudier är att resultaten är svårtolkade. Faktum är att måttlighetsdrickare ofta lever hälsosamt i andra avseenden, t.ex. genom bättre matvanor och kanske ett rikt socialt liv. Det är då svårt att veta om hälsoeffekterna verkligen beror på alkoholen.

T.ex. så följde doktor Holger Theobald i sin doktorsavhandling 30 000 stockholmare under en tid av 26 år. Lägst risk att dö under den här perioden hade löpte de som druckit alkohol motsvarande en halv flaska vin i veckan. Men när man tittade på absolutisterna, de som inte drack alls, så visade det sig att de som blivit nykterister sent i livet hade tre gånger högre risk att dö i förtid, jämfört med de som varit nyktra hela livet. Så om man jämförde måttlighetsdrickarna med de som varit nyktra hela livet såg man ingen skillnad i dödlighet.

En annan färsk finsk studie visar på negativa effekter på kärlväggarna av alkohol, redan vid små mängder.

Visst har forskning visat att flavenoider i t.ex. rödvin kan skydda mot hjärt- kärlsjukdom, men eftersom man bara såg ett skydd bland de som hade låg vinkonsumtion, en halv flaska vin i veckan, så är det inte säkert att detta är orsaken. Isåfall borde det vara en linjär skyddseffekt med ökat drickande, vilket man inte ser. Det är antagligen säkrare att få i sig flavenoiderna t.ex. genom frukt, bär russin nötter och grönt te.

 

De sjukdomar som man sett alkohol har en effekt på är…

Cancer
Hög alkoholkonsumtion ökar risken för många cancersjukdomar. Starkast är sambandet mellan alkohol och cancer i bröst, tjock- och ändtarm, munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe och lever. Framför allt ökar risken bland storkonsumenter. Men för bröstcancer börjar risken öka redan vid ett glas vin om dagen enligt vissa studier.
När alkoholen bryts ner bildas det cancerframkallande ämnet acetaldehyd. Det bildas också fria syreradikaler som skadar cellernas arvsanlag vilket kan starta cancerprocessen. Alkoholen försvagar också immunförsvarets mördarceller, NK-celler som är viktiga för att känna igen och döda celler som omvandlats till tumörceller. Alkohol verkar också som ett lösningsmedel som gör det lättare för andra canerframkallande ämnen att tränga in i kroppens celler. Alkoholen gör också bröstkörtlarna känsligare för östrogen och andelen körtelvävnad ökar, vilket ökar risken för cancer. Totalt beräknas 2-4 procent av all cancer orsakas av alkohol.

Demens
Måttlig alkoholkonsumtion har i en del studier kopplats till lägre risk för demens. Storkonsumenter däremot verkar löpa en högre risk för demens som också kommer tidigare i livet.

Depression
Depression är 2-4 gånger vanligare hos de som dricker mycket eller är alkoholberoende. Regelbundet högt intag av alkohol kan sänka halten av signalsubstansen seretonin som har betydelse för vårt stämningsläge. Hälften av självmorden i Sverige är alkholrelaterade.

Diabetes
Personer som dricker måttligt med alkohol löper ungefär 20-30 procents lägre risk för typ2-diabetes än de som inte dricker alls. Alkoholen kan förbättra kroppens insulinkänslighet. Storkonsumenter av alkohol löper däremot troligen en ökad risk för typ2-diabetes.

Hjärt- kärlsjukdom
Låg alkholkonsumtion verkar kunna skydda mot hjärtinfarkt och stroke enligt befolkningsstudier. Små mängder alkohol kan höja det goda HDL-kolesterolet, motverka blodproppsbildning och minska inflammation i kroppen.
Hög alkoholkonsumtion under längre tid ökar istället risken för höga blodfetter och högt blodtryck, som är riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom.

Leverskador
Levern är kroppens avgiftningsscentral där alkoholen bryts ner och förbränns. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för fettlever vilket innebär att en del av leverns vävnad ersatts av fett. Detta försämrar leverns funktion och ökar risken för leverinflammation och skrumplever. Även risken för gulsot ökar med ökande alkoholkonsumtion.

Sömn
Alkoholen får oss att slappna av och gör det lättare att somna, men sömnkvaliteten försämras och vi får för lite djupsömn. Alkoholen stör sömnen genom att minska mängden av sömnhormonet melatonin och höjer ämnesomsättningen.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *