Tarmfloran har betydelse för en mängd sjukdomar

Vi har alla ca 100 biljoner bakterier i våra tarmar som utgör ca 2 kg av vår kroppsvikt. De tillhör från ett par hundra upp till tusen olika arter och sammansättningen varierar ganska mycket mellan individer.

Vi ärver en stor del av bakteriefloran från mamman vid förlossningen och även bröstmjölken innehåller gynnsamma bakterier samt ämnen som gynnar tillväxten av hälsofrämjande laktobaciller och bifidobakterier.
Sedan byggs det på med bakterier från omvärlden och framförallt från maten. Under de två till fyra första levnadsåren byggs bakteriefloran upp och befästs. Men även som vuxna påverkas vår tarmflora av vad vi äter.

En utarmad tarmflora orsakad av fel kost och överdriven antibiotikaanvändning kan försämra vår hälsa. En genomsnittlig västerlänning har ca 1000 bakteriearter i sina tarmar medans man hos naturfolk ofta hittar över 1500 olika arter. Ju fler varierad bakterieflora desto bättre hälsa har man generellt.

Men det finns också mer eller mindre gynsamma bakterier i våra tarmar. Vitt mjöl och socker gynnar framförallt de mindre gynsamma tarmbakterierna inflammatoriska ämnen vilket ökar risken för diabetes, återförfettning och andra kärlproblem.

Högt intag av rött kött och fett från fyrfotadjur missgynnar också tarmens goda bakterieflora.

Det har visat sig att sjukdomar som alltifrån depression, hjärt-kärlsjukdomar, allergier, diabetes och fetma kan kopplas till vilken tarmflora individen har.

Högt intag av lösliga fibrer gynnar en god tarmflora med mycket bifidobakterier och laktobaciller. Lösliga fibrer finns bland annat i grönsaker, frukt och havregryn. Sådan mat gynnar goda bakterier som bildar ämnen som är gynnsamma för hälsan. Bland annat bildas korta fettsyror, t.ex. smörsyra som gör miljön i tarmen lite surare, vilket kan bidra till att skydda mot tjocktarmscancer.

Genom att gynna de goda tarmbakterierna kan man få effekter som högre mättnadskänsla, bättre blodsockerkontroll, förbättrad insulinkänslighet och lägre grad av inflammation.

Tarmfloran har också stor betydelse på hur vi svarar på olika dieter.

Antibiotika är den främsta orsaken till att det uppstår obalans i tarmens ekosystem. Efter en antibiotikakur tar det ungefär ett halvår innan bakteriefloran är helt återställd. Men även ändrade matvanor, stress, sjukdom eller skador kan vara orsaken till en rubbad bakterieflora.

Vi kan återställa bakteriefloran genom att tillföra nyttiga bakterier med maten. Att äta mycket fibrer är också bra eftersom dessa fungerar som mat för bakterierna och bidrar till en mer varierad, komplex tarmflora.

Man bör också äta så varierat som möjligt från växtriket. Positiva förändringar i bakteriefloran kan lindra vid IBS.  Genom att tarmfloran påverkar vårt immunförsvar och graden av inflammation har den skyddseffekter mot en lång rad tillstånd.

En gynnsam bakterieflora i tarmen med många olika bakteriesorter kan minska risken för allergier. Barn som växer upp på bondgårdar och utsätts för mycket bakterier verkar få ett visst skydd mot allergier medans barn som får flera antibiotikakurer under sin uppväxt löper större risk för allergier.

Goda bakterier trimmar vårt immunförsvar och kan därmed minska risken för infektioner. Flera studier visar att probiotika kan minska risken för förkylning.

 

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *