Tarmflorans betydelse för psykisk och fysisk hälsa

Våra tarmar är hem för otaliga bakterier, både bra och dåliga. Väggarna i tjocktarmen innehåller kilovis med bakterier och är täckt av ca 100 biljoner bakterier av ca 1000-talet olika bakteriearter. Dessa bakterier är tio gånger fler än alla celler i kroppen tillsammans.
Vår tarmflora har visat sig vara av stor betydelse för vår hälsa.
En fungerande tarm och matsmältning är viktig för näringsupptaget, hormonproduktionen, immunförsvaret och nervsystemet.
Produktionen av B-vitaminer och K-vitamin är även beroende av en väl fungerande tarm.
Tunntarmens bakterier kan tillverka B12 till viss del, samt tjocktarmens bakterier K-, B1-, B2-, B6- och B9-vitamin.

En rad sjukdomar har visat sig ha sitt ursprung i matsmältningssystemet. Detta gäller både fysiska och psykiska sjukdomar.

Två forskningsstudier visar att en rik tarmflora hos barn är avgörande för utvecklingen av immunförsvaret och att den hämmar utveckling av allergier. I studierna har barn som i högre grad utsatts för hälsosamma tarmbakterier genom en  antroposofisk livsstil vid antroposofernas centrum i Järna jämförts med barn som vuxit upp i andra städer. Bakom undersökningarna står Johan Alm, barnläkare på Sachsska barnsjukhuset, Stockholm, i samarbete med antroposofernas läkare. Resultaten visar att barnen i Järna som i högre grad utsatts för hälsosamma tarmbakterier hade betydligt mindre frekvens av allergier än barn i kontrollgruppen. Enligt Alm verkar livsstilen påverka tarmfloran och därmed hela immunförsvarets utveckling.

Den första studien jämförde 295 barn uppvuxna i antroposofisk miljö med 380 barn uppvuxna i vanliga svenska hem. De antroposofiska barnen var oftare ovaccinerade och det var ovanligt med antibiotika. De åt vegetarisk, biodynamiskt odlad mat med grönsaker konserverade på traditionellt sätt, genom syrning. En annan skillnad var att vart femte antroposofiskt barn var född i hemmiljö. Bara var sjätte barn bland de 225 som levde mest antroposofiskt visade sig utveckla någon form av allergi, mot vart tredje i kontrollgruppen.

I den andra studien undersöktes barnens tarmbakterier under två års tid. Genom avföringsprover kunde Johan Alm konstatera att antroposofernas barn hade betydligt fler varianter av mjölksyrebakterier. Ju fler varianter man har, desto starkare immunförsvar.

Vår livsstilen påverkar tarmfloran och tarmfloran i sin tur påverkar helt klart immunförsvarets utveckling. Hur vi föds har även betydelse. Hemmiljön verkar styra balansen i tarmfloran så att barnet lättare står emot allergier. Den vanliga förlossningen är också mer lämplig för barnets immunförsvar än ett sterilt kejsarsnitt.

En finsk undersökningen gjord i Åbo på 132 familjer, där minst en person i varje familj led av hudvecksallergi, allergisk snuva eller astma har visat att havande mödrar som äter mjölksyrabakterier löper mindre risk att föda ett allergiskt barn. De havande mödrarna delades in i två grupper, en som fick mjölksyrabakterier och en som fick placebo. Det visade sig att den grupp som fick mjölksyrabakterier minskade risken att föda ett allergiskt barn med 50 procent. Mjölksyrabakterier balanserar bakteriefloran i barnens tarmkanaler och förhindrar därmed inflammationer. Detta hoppas finländarna ska kunna bidra till att stoppa allergiepidemin.

Bra källor för mjölksyrebakterier är syrade grönsaker, t.ex. surkål och syrade mjölkprodukter t.ex. fil och yoghurt.

Tarmbakterier och människor lever i symbios. Det har varit känt länge. Men tarmbakteriernas roll i detta samliv har visat sig ha en avgörande betydelse.

Sven Pettersson, professor i värd-mikrobinteraktioner på Karolinska institutet, har fött upp helt bakteriefria möss.
Han och hans medarbetare har utfört psykologiska test på de bakteriefria mössen och även på några kontrollmöss som är helt jämförbara förutom att de har normal bakterieflora.

Testet gick ut på att balansera på en hög spång, med eller utan skyddande väggar. Mössen med normal tarmflora ryggar direkt när de kommer fram till spången som saknar väggar. De söker sig omedelbart tillbaka till tryggheten.

De bakteriefria mössen däremot är helt orädda. De kilar obekymrat fram och tillbaka på spången, oavsett om den har skyddande väggar eller om bråddjupet väntar vid minsta felsteg.

Det utsöndras alltså någonting från bakteriefloran som gör mössen mer försiktiga.

Sven Pettersson vill än så länge inte dra alltför långtgående paralleller mellan de bekymmerslösa mössen och människor. Men han berättar om andra försök som visar hur möss beter sig när de kommer in i en ny omgivning. Möss med normal bakterieflora börjar med att nyfiket springa runt och undersöka omgivningen. Efter en stund lugnar de ned sig; de rör sig långsammare och i mindre cirklar. De bakteriefria mössen där­emot fortsätter att springa runt lika ivrigt timme efter timme.

En stor europeisk forskargrupp, under ledning av Dusko Ehrlich har med dna-teknik kunnat kartlägga den mänskliga tarmflorans alla invånare. Tack vare den kunde de undersöka bakterier som tidigare aldrig hade skådat världens ljus, eftersom de inte tål syre.

Kartläggningen visar att en frisk människa har åtminstone 160 olika sorters bakterier i tarmen. De har över tre miljoner olika gener, vilket är många fler än de cirka 20.000 gener som en människa har i sig själv.

Senare forskning har visat att tarmfloran tenderar att stabilisera sig i tre olika grundtyper, som var och en domineras av särskilda arter. Dusko Ehrlich jämför dessa tarmfloretyper med blodgrupper.

Vid många sjukdomar avviker dock tarmfloran.

Frågan är då om man kan ändra tarmfloran hos en sjuk person till en mera sund sammansättning.
En amerikansk forskare vid namn Jeffrey Gordon har gjort en studie på intag av mjölksyrebakterier. Han undersökte både bakteriefria möss och mänskliga enäggstvillingar. Men det syntes inga tydliga skillnader i tarmbakteriernas sammansättning efter några veckors ätande av syrad mjölk. Antagligen har de goda bakterierna som intas via födan svårt att etablera sig när det redan finns gott om minre hälsosamma bakterier.
Man måste nog börja mycket tidigare. Redan mammans tarmflora under fostertiden har betydelse, enligt vad vi har sett i våra djurförsök, säger Sven Pettersson.

Men man kan påverka tarmfloran genom att byta diet En amerikansk forskargrupp lät några försökspersoner lägga om sin diet och det visade sig att bakteriefloran började ändra på sig redan efter ett dygn, när inbitna köttätare började äta en mer växtbaserad diet. Men de lät sig inte rubbas från sin ursprungliga huvudgrupp. Efter tio dygn låg försökspersonerna fortfarande kvar där de hade börjat, nämligen i den tarmflora som domineras av Bacteroides och är vanligast i rika länder.

Forskargruppens slutsats är att tarmbakterier bara låter sig påverkas av mycket långsiktiga livsstilsmönster. Den insikten kan ha konsekvenser för en rad sjukdomar, såsom fetma, diabetes, allergier och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Efter varje antibiotikabehandling slås mycket av vår ordinarie tarmflora ut. Det är fullt möjligt att tarmbakterierna aldrig helt återhämtar sig efter en antibiotikakur. Grisar och kor som får antibiotika blir större och fetare. Preliminära resultat från Blakers laboratorium visar samma effekter på möss, och han misstänker ett liknande samband hos människor.

Och inte nog med att en störd tarmflora kan leda till fysiska åkommor. Den kan också ge psykiska problem som depression och ångest.

år tarmflora bestämmer inte bara hur magen mår utan också hur hjärnan fungerar. Färsk forskning visar att sjukdomar som adhd och autism är nära förknippade med bakteriesammansättningen i tarmfloran. Detsamma gäller ångest och depression.

Robert Brummer, professor, gastroenterolog och dekan vid fakulteten för medicin och hälsa vid Örebro universitet
påpekar också att det finns ett intrikat samspel mellan tarmen och hjärnan och att förklaringen till många sjukdomar finns att hämta här.
Bakteriebalansen i tarmen och hjärnan hänger alltså intimt ihop. Det är bland annat vissa signalsubstanser som serotonin som påverkar både tarm- och hjärnfunktion. Därför hänger det samman med vårt psykiska välbefinnande. En låg serotoninhalt gör tarmen mer känslig. 95 procent av signalsubstanserna finns i tarmen, bara några procent i hjärnan.
För Robert Brummer har samspelet mellan kropp och själ länge varit självklart. Det är uppenbart att såväl IBS, orolig mage (irriterad tarm), som ulcerös kolit och Crohns sjukdom är intimt förknippade med vår psykiska hälsa. En stor del av patienterna som led av sjukdomarna var också deprimerade eller hade ångestproblem, säger Robert Brummer.
Det är viktigt att ta reda på hur det hänger ihop, vad som är orsak och vad som är verkan. Helt klart är att ångest och depressioner är inflammatoriskt uppkomna.
En god tarmflora innebär också ett gott immunsystem i största allmänhet. Vi blir helt enkelt inte lika ofta förkylda eller drabbas av andra infektionssjukdomar. En god tarmflora minskar också risken för turistdiarrér. Mellan 70 och 80 procent av hela vårt immunförsvar finns i tarmarna.

Det pågår en ständig aktivitet i våra magar. Tarmen tar emot bakterier och tarmens immunförsvar känner igen om bakterien är farlig eller inte. Farliga bakterier attackeras. Balansen och barriärfunktionen, bestämmer om vi blir sjuka eller inte. Människokroppen har några barriärfunktioner som skyddar oss. Tarmen är en, huden en annan och lungorna en tredje.

När vi föds är vi sterila. Barn som föds vaginalt får de första tarmbakterierna från mamman i samband med förlossningen. Det är nyttiga bakterier som är början på den bank vi behöver. De tre första åren är oerhört viktiga för hur vi bygger upp vår tarmflora.

Barn som växer upp på landet har en annan tarmflora än de som växer upp i stan. Immunsystemet avgör hur det reagerar på varje bakterie. Den träningen ger ett mer moget immunsystem. Mångfald av bakterier är bra

Stress är en annan faktor som i allra högsta grad påverkar tarmen. Stresshormoner har en direkt effekt på tarm­slemhinnan. Är vi stressade kan vi drabbas av diarré. Är vi stressade under en längre tid riskerar tarmen få mer bestående skador.

Irländaren John Cryan och hans medarbetare har matat möss med foder som innehåller mjölksyrebakterier. Sen gjorde de psykologiska test på mössen och jämförde dem med andra möss. De såg tydliga skillnader. Mössen som hade fått mjölksyrebakterier presterade betydligt bättre både på test som anses mäta graden av ängslighet och på sådana som mäter energi och livsvilja.

Ett annat sätt att förbättra tarmfloran är avföringstrasplantationer.  Läkare behandlar framgångsrikt patienter med svår diarrésjukdom, orsakad av bakterien Clostridium difficile, med avföring från en frisk donator.

Även ulcerös kolit och typ 2-diabetes har behandlats på samma sätt med lovande resultat. Den franske forskaren Philippe Langella har hittat en metod att behandla patienter med en isolerad tarmbakterie, Faecalibacterium prausnitzii. Den saknas i tarmfloran hos patienter med Crohns sjukdom.

Vissa barn med autism har en avvikande tarmflora. Det har framför allt visats av den brittiske forskaren Jeremy Nicholson på Imperial College i London. Han undersöker nedbrytningsprodukter från samspelet mellan tarmfloran och människan.

Vid inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, fetma och en del svåra diarrésjukdomar finns tydliga belägg för att tarmfloran avviker. Den är torftigare och innehåller färre arter än hos friska människor.

Många andra sjukdomar, såsom allergi, astma, ms, parkinson, koloncancer, levercancer och diabetes, har samband med tarmfloran.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *