För att överleva behöver vi bra mat och vatten samt möjlighet att sprida våra gener vidare. Därför har hjärnan ett utvecklat belöningssystem för dessa stimuli. Dessa ursprungliga belöningar är fortfarande viktiga i människors liv. Men även andra saker kan kicka  i gång kroppens belöningssystem och motivera oss att ägna oss åt det vi gör.

Dopamin
Hjärnans signalmolekyl för njutning heter dopaminet. Det frisätts i hjärnan när vi äter en god  chokladpralin, dricker ett gott vin eller har fantastiskt sex.

Men det är inte själva vinet, pralinen eller sexäventyret som skapar lycka och njutning. I stället handlar det om vår förväntan och hur den uppfylls.

– Vi får bara en extra dos dopamin om en förväntan blir uppfylld eller när upplevelsen till och med blir bättre än vi väntat oss. Om påslaget av dopamin inte sker blir vi i stället besvikna. Det är en förklaring till att vi inte vill äta gåslever sju dagar i veckan även om det är något vi gillar.

– En njutning kan nämligen inte upplevas hur många gånger som helst, i fallet med gåslevern kommer smakupplevelsen inte alltid att bli lika bra som du förväntat dig. Då sker inte heller något dopamin­påslag och vi blir missnöjda.

Det går också att  överkonsumera njutning. eftersom vi inte riktigt förstår hur kroppens belöningssystem fungerar. Den som vräker  i sig ett kilo choklad njuter inte mer än om han ätit kanske tio gram.

Den stora njutningen infaller ofta när vi uppnår något vi verkligen längtat efter och när vår förväntan uppfylls.

Vi kan också njuta av frånvaron av negativa saker. Den som tror sig drabbad av en dödlig sjukdom kan njuta enormt av ett lugnande besked.

Droger

– Olika typer av droger aktiverar hjärnans belöningssystem utan att det behövs några yttre stimuli. Droger förstör lätt den känsliga balansen i kroppens system med olika signalsubstanser. Systemet trubbas också av och det krävs efter hand ett större stimuli för att trigga igång samma frisättning av dopamin. Därför är det också svårt att komma ur ett drogberoende.

 

Generna spelar roll

Det verkar även vara så att förmågan är genetiskt betingad, en del verkar vara födda med förmågan att kunna njuta mer än andra.

Men det går också att träna på att njuta. I dagens samhälle är risken annars att vi letar efter den ultimata njutningen så att vi inte tar tillvara njutfulla stunder i vardagen. Med tillgång till så mycket information och så många valmöjligheter är risken att våra förväntningar alltmer sällan uppfylls. Genom att medveten närvaro, eftertanke och tacksamhet kan man hitta saker att njuta av i vardagen.

Förälskelse

Förälskelse är nödvändigt för en lyckad fortplantning och aktiverar därmed hjärnans belöningssystem. Inte bara hos människan utan även hos djuren. Hur länge en bofink, ett lejon eller en människa upplever denna passion varierar. Fåglar kan vara förälskade ett par minuter, medan människor upplever detta rus under upp till ett och ett halvt år. Efter den tiden  har kroppen vant sig vid den större mängden dopamin och eftersom vi inte kan öka den nivån än mer tynar förälskelsen sakta men säkert bort. Men förälskelsen kan övergå i kärlek där and­ra system i vår kropp och hjärna är inkopplade. Vi kan också skapa njutning från vårt förhållande på andra sätt t.ex. genom att lista saker vi är tacksamma för att vi fått dela med vår partner.