Forskningen kring artificiella sötningsmedel (icke-nutritiva sötningsmedel, NNS) har under senare år pekat på flera potentiella hälsorisker, även om resultaten ibland är motstridiga. Här är en sammanställning av de mest framträdande riskerna baserat på aktuell forskning:

Kardiovaskulära risker

Nyare observationsstudier har visat på ett samband mellan högt intag av sötningsmedel och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

• Ökad risk för stroke och hjärtsjukdom: En omfattande studie fann att individer som konsumerade stora mängder sötningsmedel hade en högre risk för kardiovaskulära händelser (Debras et al., 2022; Szyca et al., 2023).
• Specifika sötningsmedel: Aspartam associerades med en ökad risk för ischemisk stroke, medan acesulfam-K och sukralos kopplades till en högre risk för kranskärlssjukdom (Szyca et al., 2023).

Påverkan på tarmflora och glukosmetabolism

En av de mest diskuterade riskerna är hur sötningsmedel påverkar kroppens förmåga att reglera blodsocker via tarmmikrobiotan.

• Glukosintolerans: Studier på både djur och människor tyder på att sötningsmedel som sackarin, sukralos och aspartam kan förändra tarmflorans sammansättning och funktion, vilket i sin tur kan leda till försämrad glukostolerans (Angelin et al., 2024; Neto et al., 2017).
• Individuella skillnader: Forskning visar att det finns ”responders” och ”non-responders”, vilket innebär att vissa individer påverkas mer negativt av sötningsmedel beroende på deras ursprungliga tarmflora (Pang et al., 2021). Det finns dock studier som inte har kunnat replikera dessa effekter vid normala intag (Serrano et al., 2021).

Metabol hälsa och diabetes

Trots att sötningsmedel ofta används för viktkontroll, har långtidsstudier väckt frågor om deras effektivitet och säkerhet.

• Typ 2-diabetes: Världshälsoorganisationen har i en systematisk översikt noterat potentiella samband mellan långvarig konsumtion av sötningsmedel och en ökad risk för typ 2-diabetes, även om tillförlitligheten i dessa samband anses vara låg (Angelin et al., 2024).
• Viktökning: Vissa djurstudier har visat att sackarin kan störa kroppens naturliga hunger- och mättnadsmekanismer, vilket kan leda till ökad kroppsvikt och fetma (Saraswathy & Mishra, 2018).

Cancerrisk

Frågan om sötningsmedel är cancerframkallande är omdebatterad, men entydiga bevis för människor saknas fortfarande.

• Osäkra bevis: Djurstudier har visat dosberoende ökningar av lymfom och leukemi vid mycket höga intag av aspartam, men dessa resultat har varit svåra att bekräfta i välkontrollerade studier på människor (Saraswathy & Mishra, 2018; Szyca et al., 2023).
• Nedbrytningsprodukter: Det har föreslagits att nedbrytningsprodukter från aspartam (som diketopiperazin) i kombination med nitrater i kosten skulle kunna bilda cancerframkallande föreningar (Saraswathy & Mishra, 2018).

Ackumulering i kroppen

Vissa sötningsmedel kan stanna kvar i kroppen längre än man tidigare trott.

• Sukralos i fettvävnad: Nyare rön visar att sukralos kan ackumuleras i fettvävnad över tid, vilket innebär att biologiska effekter kan kvarstå även efter att man slutat konsumera det (Arbor, 2020).

Sammanfattningsvis rekommenderar flera hälsoorganisationer, däribland WHO, försiktighet och menar att det inte finns några tydliga långsiktiga hälsofördelar med att ersätta socker med artificiella sötningsmedel för viktkontroll (Angelin et al., 2024; Szyca et al., 2023).