På insidan av vår tarmvägg finns en tjock slemliknande hinna, som ska skydda tarmväggen från innehållet. I tarmen finns också ett myller av mikroorganismer, med olika uppgifter. Bakterierna skapar kemiska ämnen, både nervsignalämnen och metaboliter. Vissa av dem påverkar nervceller som är i kontakt med tarmväggen, andra snackar med immunceller – och så finns de som kan tränga sig in genom tarmslemhinnan – in i blodkärl – och transporteras vidare i kroppen. Det kan till exempel de kortkedjiga fettsyrorna göra.

Vissa av dessa kan nå blod-hjärnbarriären och ta sig in i nervvävnaden i hjärnan.

Fettsyrorna antas påverka hjärnans funktion, men det är okänt hur det fungerar i detalj. Forskare intresserar sig nu för om mängden kortkedjiga fettsyror, eller andra metaboliter från tarmfloran, som tränger igenom blod-hjärnbarriären kan spela en roll för hjärnan och psyket. 

Om tarmslemhinnan skadas, vilket kan ske vid till exempel en infektion – eller om själva tarmfloran är annorlunda, t.ex. efter en antibiotikakur eller dålig kost, då kan hjärnan få annorlunda signaler som kan innebära påverkan på beteendet.

– Hos barn och vuxna med adhd har mängden kortkedjiga fettsyror visat sig vara lägre i blodet jämfört med andra, säger hon.

Koppling mellan tarmfloran och adhd

I dag är det visat i flera studier att barn med autism – och även adhd – har en annorlunda tarmflora jämfört med andra, i alla fall på gruppnivå. Studier, som gjorts av forskare från Karolinska Institutet och Linköpings universitet, har visat att barn med tidig störning i tarmfloran oftare utvecklar autism eller adhd. Samtidigt vet man inte säkert om tarmfloran är kopplad till beteendet eller varför tarmfloran är annorlunda hos dem.

En registerstudie som bygger på en miljon födslar i Finland, antyder att antibiotika under graviditet kan kopplas till ökad risk för adhd hos barn – men inte autism. Men en sådan studie räcker inte för att bevisa orsakssamband, man kan inte utesluta att någon annan faktor ligger bakom.

Däremot finns tydliga fynd från djur. Forskning på möss som fått antibiotika har visat att helt eller delvis utslagen tarmflora påverkar deras beteende.

– Man har sett både hyperaktivt beteende, tillbakadraget beteende och nervöst beteende.

Probiotika testas för minskade symtom

I en pågående studie undersöker hon om det går att minska adhd-symtom genom att ge barn som precis fått adhd-diagnos en sorts probiotika med mjölksyrebakterier och kostfibrer. I en tidigare placebokontrollerad studie, ledd av henne, fick nämligen både barn och vuxna med adhd mindre psykiatriska symtom efter en probiotikakur. I en mycket lik europeisk studie, med deltagare från tre länder, visades liknande resultat hos vuxna med adhd.

Att personer med neuropsykiatriska diagnoser generellt är känsligare för sämre sömn och sämre kost har setts i tidigare studier. Därför är det inte ovanligt att personer med adhd i högre utsträckning än andra får rådet att tänka på sin livsstil för att hitta balans. Kostförändringar som påverkar tarmfloran är särskilt viktiga.