Intresset för insekter som mat ökar och flera typer av insekter, bl.a. bland annat mjölmask, hussyrsa, europeisk vandringsgräshoppa och buffalolarv är godkända för försäljning som människoföda i Sverige.

Insekter är ett miljömässigt hållbart alternativ till andra proteinkällor, framförallt kött.

Livsmedelsverket har gjort en litteraturundersökning av näringsprofilerna av dessa insektsarter och jämfört dem med näringsinnehållet i rött kött, kyckling samt fet och mager fisk. Jämförelse har också gjorts med de etablerade vegetabiliska proteinkällorna baljväxter, bröd och andra spannmål.

Näringsinnehåll

Det är tydligt att näringsinnehållet och fiberinnehållet i insekter varierar stort mellan arterna och insektsprotein i form av pulver kan ha större biotillgänglighet än hela insekter.

I stora drag visar studien att:

• Proteininnehållet hos insekterna är likvärdigt med rött kött, kyckling och fisk och två till sju gånger så högt som i baljväxter, bröd och andra spannmål. Innehållet av essentiella aminosyror är jämförbart med nötkött och bönor.
• Fettinnehållet är likvärdigt med innehållet i rött kött, kyckling och fet fisk. Innehållet av omega-3 är jämförbart med rött kött eller kyckling, men avsevärt lägre än i fet fisk.
• Järninnehållet i de undersökta insekterna ligger i nivå med rött kött och baljväxter, förutom i hussyrsa där nästan dubbla värdet har påvisats.

Miljöperspektivet

Uppodlingen av insekter kräver mindre mark, mindre vatten och mindre mängd foder än större djur per kilo kroppsvikt och de är relativt snabbväxande. 80 % av insektskroppen är ätbar.

Den totala miljöpåverkan av produktion av insekter jämfört med andra djur är svår att mäta. Livscykelanalyser brukar användas, men resultaten är svåra att jämföra med varandra och mer kunskap och standardiserade metoder behövs.

Risk för korsallergi

Ur hälsosynpunkt bör man känna till att flera insektsarter har visat sig framkalla korsallergiska reaktioner hos personer som är allergiska för skaldjur.