Högt blodtryck, dåliga blodfetter, övervikt, diabetes och stress har det gemensamt att de orsakas av samma grundläggande störning i kroppen – det så kallade metabola syndromet.
Definitionen av det metabola syndromet är att den drabbade uppvisar minst tre av följande fem risksymptom: Blodtryck över 130/85, ett midjemått över 102 cm för män eller över 88 cm för kvinnor, HDL mindre än 1,0 (män) eller mindre än 1,3 (kvinnor), triglycerider över 1,7 och ett fasteblodsocker över eller lika med 6,1. Vid sidan av hjärt- och kärlsjukdomar är till exempel fettlever, gallbesvär, diabetes 2, polycystiskt ovariesyndrom och gikt vanliga vid metabolt syndrom.
Även i länder som Kina och Indien blir dessa sjukdomar allt vanligare när människorna överger sin traditionella kost för en mer västerländsk diet, vilket i de flesta fall innebär mer snabba kolhydrater som vitt socker och vitt mjöl och mer färdigmat.
Uppskattningsvis uppfyller närmare 30 % av européerna kriterierna för metabolt syndrom. De som har studerat ursprungsbefolkningars förändrade kostvanor kommer till den fantastiska slutsatsen att i stort sett ingen som äter traditionell jägar-samlarkost lider av symptomen ovan.
Hur ska vi då komma tillrätta med vår västerländska sjuka? äta kolhydratsnålt. Men tar man bort en massa kolhydrater måste man ju äta något annat istället för att bli mätt – fett.
Det kommer hela tiden fler forskningsresultat som kastar nytt ljus över debatten kolhydrater kontra fett.
”varför blir vi feta?” Genetiken spelar en viss roll, men de riktigt utmanande tankarna och forskningsrönen handlar om att göra skillnad på kalorierna, inte bara räkna dem. Rådet att minska på kolhydratintaget och äta tillräckligt med fett och protein är grunden i många dieter.
De som äter en kost med många snabba kolhydrater blir hungrigare. Det har att göra med att blodsockret höjs och sänks i snabbare takt än om man äter mat som mättar, t ex fett och proteiner eller, precis som namnet antyder, långsamma kolhydrater. När blodsockret åker berg- och dalbana så vill man äta mer. Att undvika snabba kolhydrater minskar därför dina blodsockersvängningar och reglerar därmed din aptit till en lämplig nivå. Du kommer per automatik att äta mindre. Och när din kropp vill äta lagom många kalorier så finns det egentligen ingen anledning att räkna dem. Äter du kolhydratsnålt måste du fylla på med något annat för att hålla dig mätt – fett. Annars blir du hungrig och sugen på skräpmat och godis.
Ett annat råd är att äta så naturlig mat som möjligt. Det gäller även fetterna. Bra naturliga fetter hittar du till exempel i smör, vispgrädde, olivolja, kokosfett, avokado, fet fisk. Ät kött från gräsbetande djur eller viltkött, ägg från frigående höns, som helst får gå och picka i sig både gräs och maskar. Ät massor av bladgrönt och grönsaker och en del nötter. Ät lagom mycket frukt.
Det handlar inte bara om vad du äter utan även när du äter. Det finns ett råd som många säkert har hört talas om – att inte äta efter klockan 19. Blir man hungrig så står man över den känslan och efter ett litet tag går hungerkänslan över. Det finns de som framgångsrikt använder den här mekanismen i kroppen för att gå ner i vikt. Bland annat visade ett nyare, intressant experiment vid University of Pennsylvania i USA att när en klockgen inuti fettcellerna på möss sattes ur funktion och mössen åt på fel tid – på dagen istället för på natten – lagrade cellerna mer energi. Detta trots att mössen åt samma mängd kalorier.
Även stress spelar stor roll för det metabola syndromet. Det är en mycket viktig komponent att se över i sammanhanget. Stressen höjer nämligen halten av hormonet kortisol som effektivt förhindrar fettförbränningen i kroppen och därmed förhindrar viktminskning. En del i stressproblematiken kan vara dålig sömn. Det finns några grundläggande enkla råd som alla kan följa. Regelbundna sovtider underlättar för kroppen att ställa in sig på vila. Gå ut och gå mitt på dagen för att få lite solljus som hjälper till att reglera dygnsrytmen. Drick inget kaffe efter klockan 16 och begränsa intaget av alkohol, som försämrar sömnkvaliteten.