P\u00e5 insidan av v\u00e5r tarmv\u00e4gg finns en tjock slemliknande hinna, som ska skydda tarmv\u00e4ggen fr\u00e5n inneh\u00e5llet. I tarmen finns ocks\u00e5 ett myller av mikroorganismer, med olika uppgifter. Bakterierna skapar kemiska \u00e4mnen, b\u00e5de nervsignal\u00e4mnen och metaboliter. Vissa av dem p\u00e5verkar nervceller som \u00e4r i kontakt med tarmv\u00e4ggen, andra snackar med immunceller \u2013 och s\u00e5 finns de som kan tr\u00e4nga sig in genom tarmslemhinnan \u2013 in i blodk\u00e4rl \u2013 och transporteras vidare i kroppen. Det kan till exempel de kortkedjiga fettsyrorna g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n
Vissa av dessa kan n\u00e5 blod-hj\u00e4rnbarri\u00e4ren och ta sig in i nervv\u00e4vnaden i hj\u00e4rnan.<\/p>\n\n\n\n
Fettsyrorna antas p\u00e5verka hj\u00e4rnans funktion, men det \u00e4r ok\u00e4nt hur det fungerar i detalj. Forskare intresserar sig nu f\u00f6r om m\u00e4ngden kortkedjiga fettsyror, eller andra metaboliter fr\u00e5n tarmfloran, som tr\u00e4nger igenom blod-hj\u00e4rnbarri\u00e4ren kan spela en roll f\u00f6r hj\u00e4rnan och psyket. <\/p>\n\n\n\n
Om tarmslemhinnan skadas, vilket kan ske vid till exempel en infektion \u2013 eller om sj\u00e4lva tarmfloran \u00e4r annorlunda, t.ex. efter en antibiotikakur eller d\u00e5lig kost, d\u00e5 kan hj\u00e4rnan f\u00e5 annorlunda signaler som kan inneb\u00e4ra p\u00e5verkan p\u00e5 beteendet.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Hos barn och vuxna med adhd har m\u00e4ngden kortkedjiga fettsyror visat sig vara l\u00e4gre i blodet j\u00e4mf\u00f6rt med andra, s\u00e4ger hon.<\/p>\n\n\n\n
I dag \u00e4r det visat i flera studier att barn med autism \u2013 och \u00e4ven adhd \u2013 har en annorlunda tarmflora j\u00e4mf\u00f6rt med andra, i alla fall p\u00e5 gruppniv\u00e5. Studier, som gjorts av forskare fr\u00e5n Karolinska Institutet och Link\u00f6pings universitet, har visat att barn med tidig st\u00f6rning i tarmfloran oftare utvecklar autism eller adhd. Samtidigt vet man inte s\u00e4kert om tarmfloran \u00e4r kopplad till beteendet eller varf\u00f6r tarmfloran \u00e4r annorlunda hos dem.<\/p>\n\n\n\n
En registerstudie som bygger p\u00e5 en miljon f\u00f6dslar i Finland, antyder att antibiotika under graviditet kan kopplas till \u00f6kad risk f\u00f6r adhd hos barn \u2013 men inte autism. Men en s\u00e5dan studie r\u00e4cker inte f\u00f6r att bevisa orsakssamband, man kan inte utesluta att n\u00e5gon annan faktor ligger bakom.<\/p>\n\n\n\n
D\u00e4remot finns tydliga fynd fr\u00e5n djur. Forskning p\u00e5 m\u00f6ss som f\u00e5tt antibiotika har visat att helt eller delvis utslagen tarmflora p\u00e5verkar deras beteende.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Man har sett b\u00e5de hyperaktivt beteende, tillbakadraget beteende och nerv\u00f6st beteende.<\/p>\n\n\n\n
I en p\u00e5g\u00e5ende studie unders\u00f6ker hon om det g\u00e5r att minska adhd-symtom genom att ge barn som precis f\u00e5tt adhd-diagnos en sorts probiotika med mj\u00f6lksyrebakterier och kostfibrer. I en tidigare placebokontrollerad studie, ledd av henne, fick n\u00e4mligen b\u00e5de barn och vuxna med adhd mindre psykiatriska symtom efter en probiotikakur. I en mycket lik europeisk studie, med deltagare fr\u00e5n tre l\u00e4nder, visades liknande resultat hos vuxna med adhd.<\/p>\n\n\n\n
Att personer med neuropsykiatriska diagnoser generellt \u00e4r k\u00e4nsligare f\u00f6r s\u00e4mre s\u00f6mn och s\u00e4mre kost har setts i tidigare studier. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det inte ovanligt att personer med adhd i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n andra f\u00e5r r\u00e5det att t\u00e4nka p\u00e5 sin livsstil f\u00f6r att hitta balans. Kostf\u00f6r\u00e4ndringar som p\u00e5verkar tarmfloran \u00e4r s\u00e4rskilt viktiga.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n