Uppt\u00e4ck 8 olika typer av k\u00e4rlek att gl\u00e4dja dig \u00e5t<\/p>\n\n\n\n
By Laura Wabeke Sun Feb 14 2021 3 min read <\/code><\/pre>\n\n\n\nVad \u00e4r k\u00e4rlek?<\/p>\n\n\n\n
Men k\u00e4rleken \u00e4r en stark och komplex kraft som tar sig m\u00e5nga olika uttryck i m\u00e5nga olika sammanhang, och den kan v\u00e4xa och f\u00f6r\u00e4ndras med tiden. Man kan \u00e4lska sin partner, sin familj, sina v\u00e4nner sitt jobb eller olika aktiviteter eller till och med saker. \u00c4ven mellan personer s\u00e5 finns det flera olika typer av k\u00e4rlek och de olika typerna av k\u00e4rlek kan f\u00f6r\u00e4ndras och \u00f6verg\u00e5 i varandra \u00f6ver tid.<\/p>\n\n\n\n
Eros \u2013 romantisk k\u00e4rlek<\/p>\n\n\n\n
Eros \u00e4r den f\u00f6rsta sortens k\u00e4rlek, d\u00f6pt efter den grekiska fruktbarhetsguden, och tar sig uttryck i romantik, passion, \u00e5tr\u00e5 och attraktion. H\u00e4r k\u00e4nner man pirrande k\u00e4nslor, vanligtvis i b\u00f6rjan av ett k\u00e4rleksf\u00f6rh\u00e5llande. Enligt grekisk mytologi \u00e4r detta en form av galenskap orsakad av Eros pilar. Eros var k\u00e4rleksguden i grekisk mytologi.
Eros \u00e4r som en varm, klart brinnande l\u00e5ga som med tiden f\u00f6rvandlas till en annan typ av k\u00e4rlek. L\u00e5gan m\u00e5ste h\u00e5llas vid liv med hj\u00e4lp av andra former av k\u00e4rlek, annars d\u00f6r den ut.<\/p>\n\n\n\n
Pragma \u2013 best\u00e5ende k\u00e4rlek<\/p>\n\n\n\n
Pragma \u00e4r en k\u00e4rlek som mognar och utvecklas med tiden och som bygger p\u00e5 engagemang, plikt och f\u00f6rst\u00e5else. Den omfattar mer \u00e4n fysisk k\u00e4rlek eller v\u00e4nskap. Pragma inneb\u00e4r att tv\u00e5 m\u00e4nniskor har kompromissat och arbetat h\u00e5rt f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla den k\u00e4rlek vi alla l\u00e4ngtar efter. Den \u00e5terfinns hos par som varit tillsammans i m\u00e5nga \u00e5r, eller hos personer som varit v\u00e4nner i flera \u00e5rtionden.<\/p>\n\n\n\n
Philia \u2013 v\u00e4nskaplig k\u00e4rlek<\/p>\n\n\n\n
Philia \u00e4r den k\u00e4rlek som uppst\u00e5r ur djup och l\u00e5ngvarig v\u00e4nskap. Den \u00e4r platonisk, respektfull och tar sig uttryck i en djup omsorg om v\u00e4nner och sl\u00e4ktingar som man k\u00e4nner stor tillit till.<\/p>\n\n\n\n
Storge \u2013 familjek\u00e4rlek<\/p>\n\n\n\n
Storge \u00e4r en specifik typ av Philia, och avser den starka k\u00e4nslan av n\u00e4rhet och samh\u00f6righet mellan f\u00f6r\u00e4lder och barn. Men Storge kan \u00e4ven betyda k\u00e4rlek till familjens v\u00e4nner eller till v\u00e4nner vi k\u00e4nt sedan vi var barn. Det \u00e4r en k\u00e4rlek som finns kvar \u00f6ver tid och fungerar som ett k\u00e4nslom\u00e4ssigt band som \u00e4r starkt kopplat till minnen Ju fler meningsfulla minnen man har desto djupare blir relationen.<\/p>\n\n\n\n
Ludus \u2013 lekfull k\u00e4rlek<\/p>\n\n\n\n
Den lekfulla k\u00e4rleken upplever man ofta i b\u00f6rjan av ett f\u00f6rh\u00e5llande, innan allvaret b\u00f6rjar. Ludus tar sig bland annat uttryck i flirtande och v\u00e4nligt menad retsamhet. Den syns ofta innan man k\u00e4nner varandra s\u00e5 v\u00e4l, men lekfullheten, firtandet och att ha roligt tilsammans kan ocks\u00e5 hj\u00e4lpa till att h\u00e5lla l\u00e5ngvariga relationer vid liv och bidrar till k\u00e4nsla av f\u00f6r\u00e4lskelse och best\u00e5ende k\u00e4rlek.<\/p>\n\n\n\n
Mania \u2013 tv\u00e5ngsm\u00e4ssig k\u00e4rlek<\/p>\n\n\n\n
Mania \u2013 tv\u00e5ngsm\u00e4ssig k\u00e4rlek avser ett tillst\u00e5nd av besatthet d\u00e4r det r\u00e5der obalans mellan parterna och mellan Ludus och Eros. I st\u00e4llet f\u00f6r att k\u00e4nna sig j\u00e4mlik, trygg och accepterad, beh\u00f6ver man st\u00e4ndig bekr\u00e4ftelse fr\u00e5n sin partner. Det skapar ett k\u00e4nslom\u00e4ssigt beroende som kan leda till svartsjuka och kontrollbehov. Denna sorts k\u00e4rlek kan man g\u00e4rna vara utan.<\/p>\n\n\n\n
Agape \u2013 ovillkorlig k\u00e4rlek<\/p>\n\n\n\n
Agape \u00e4r det grekiska ordet f\u00f6r k\u00e4rlek och handlar om osj\u00e4lvisk, f\u00f6ruts\u00e4ttningsl\u00f6s k\u00e4rlek till v\u00e5r omv\u00e4rld och \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n vi sj\u00e4lva. Agape, eller m\u00e4nniskok\u00e4rlek, kan definieras som en osj\u00e4lvisk omtanke om andra m\u00e4nniskor. Den \u00e4r inte beroende av biologiska band eller av romantiska f\u00f6rh\u00e5llanden som vuxit fram under l\u00e5ng tid. Man \u00e4lskar andra m\u00e4nniskor, eller andra levande varelser, helt utan att f\u00f6rv\u00e4nta sig n\u00e5got tillbaka. I kristendomen talar man ocks\u00e5 om agape som k\u00e4rlek till eller fr\u00e5n Gud. Detta \u00e4r k\u00e4rlek i dess renaste form.
Den latinska motsvarigheten till Agape \u00e4r Caritas och innefattar ocks\u00e5 den oegennyttiga k\u00e4rleken uttryckt i handling.<\/p>\n\n\n\n
Philautia \u2013 sj\u00e4lvk\u00e4rlek<\/p>\n\n\n\n
Philautia eller sj\u00e4lvk\u00e4rlek \u00e4r kanske den viktigaste formen av k\u00e4rlek. Om vi l\u00e4r oss \u00e4lska och acceptera oss sj\u00e4lva, s\u00e5 har vi b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att \u00e4lska andra. Grekerna ins\u00e5g tidigt att f\u00f6r att kunna visa k\u00e4rlek och omsorg f\u00f6r andra, m\u00e5ste vi f\u00f6rst kunna rikta dessa k\u00e4nslor in\u00e5t. <\/p>\n