Persilja (790 mg \/ 100 g)
Spenat (560 mg \/ 100 g)
Purjol\u00f6k (310 mg \/ 100 g)
Kik\u00e4rter (264 mg \/ 100 g)
Gr\u00f6nk\u00e5l (250 mg \/ 100 g)
Brysselk\u00e5l (250 mg \/ 100 g)
Isbergssallad (112 mg \/ 100 g)<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/gronkal.jpg\")
<\/figure>\n
Det finns tre former av K-vitamin. K1 finns i gr\u00f6na v\u00e4xter. K2 produceras av tarmbakterier och K3 \u00e4r en syntetisk vattenl\u00f6slig variant. <\/p>\n\n\n\n
En studie publicerad i American Journal of Clinical Nutrition har visat p\u00e5 ett samband mellan l\u00e5ga v\u00e4rden av K-vitamin och d\u00f6dlighet. Man gjorde en metaanalys av 4000 amerikaner i \u00e5ldern 54 till 76 \u00e5r d\u00e4r de f\u00f6rst m\u00e4tte vitamin K i blodet och sedan j\u00e4mf\u00f6rde med risken att d\u00f6 under de n\u00e4rmaste 13 \u00e5ren. De som hade l\u00e5ga niv\u00e5er av K-vitamin i blodet hade st\u00f6rre sannolikhet att d\u00f6, j\u00e4mf\u00f6rt med de som hade tillr\u00e4ckliga niv\u00e5er av vitaminet.
Eftersom det var en observationsstudie kan man dock inte s\u00e4ga n\u00e5got om orsakssambandet. Det kan vara n\u00e5gon annan livsstilsfaktor som orsakar b\u00e5de l\u00e5g K-vitamin halt och tidig d\u00f6d, men \u00e4ven andra studier har visat att K-vitamin har skyddande h\u00e4lsof\u00f6rdelar.<\/p>\n\n\n\n
K-vitamin kan t.ex. minska risken f\u00f6r hj\u00e4rtsjukdomar. Detta d\u00e5 proteinerna i v\u00e4vnaderna runt hj\u00e4rtat beh\u00f6ver detta vitamin f\u00f6r att fungera. Dessa proteiner bidrar till att f\u00f6rhindra kalkavlagringar fr\u00e5n att byggas upp i art\u00e4rv\u00e4ggarna och utan tillr\u00e4ckligt med vitamin K fungerar proteinerna s\u00e4mre. <\/p>\n\n\n\n