{"id":473,"date":"2018-07-06T15:57:41","date_gmt":"2018-07-06T14:57:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/?p=473"},"modified":"2019-03-26T09:55:36","modified_gmt":"2019-03-26T08:55:36","slug":"naturens-halsoeffekter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/naturens-halsoeffekter\/","title":{"rendered":"Naturens h\u00e4lsoeffekter"},"content":{"rendered":"<p>Att vara i naturen tycker de flesta \u00e4r behagligt och rogivande. Men det \u00e4r inte allt. Man har ocks\u00e5 hittat flera h\u00e4lsobringande och mentalf\u00f6rb\u00e4ttrande effekter som naturupplevelser har p\u00e5 oss m\u00e4nniskor.<\/p>\n<p>T.ex. har David Stryer vid University of Utah p\u00e5visat att en grupp studerande klarat kreativt probleml\u00f6sande 50 procent b\u00e4ttre efter tre dagars vistelse i naturen.<\/p>\n<p>Men naturvistelsen beh\u00f6ver inte vara s\u00e5 l\u00e5ngvarig som tre dagar f\u00f6r att ge positiva effekter. Redan efter en kvarts promenad i skogen kan man se m\u00e4tbara fysiologiska f\u00f6r\u00e4ndringar. Japanska forskare under ledning av Yoshifumi Miyazaki l\u00e4t 84 f\u00f6rs\u00f6kspersoner vandra i 7 olika skogar medan lika m\u00e5nga frivilliga gick runt i centrum i staden. Hos skogsvandrarna kunde man se en reduktion av stresshormonet kortisol med 16 procent, en blodtryckss\u00e4nkning med 2 procent och en minskning av hj\u00e4rtfrekvensen med 4 procent.<br \/>\nF\u00f6rl\u00e4nger man promenaden till 50 minuter p\u00e5verkas ocks\u00e5 hum\u00f6ret och koncentrationsf\u00f6rm\u00e5gan.<\/p>\n<p>I Storbritannien har forskare vid University of Exeter Medical School analyserat data fr\u00e5n 10000 stadsbors mentala h\u00e4lsa och ocks\u00e5 registrerat var de bott de senaste 18 \u00e5ren. Man kunde se ett samband mellan minskad psykisk obalans och boende n\u00e4ra gr\u00f6na omr\u00e5den, \u00e4ven n\u00e4r man tagit h\u00e4nsyn till andra faktorer som har betydelse f\u00f6r h\u00e4lsotillst\u00e5ndet som inkomst, utbildning och syssels\u00e4ttning.<\/p>\n<p>\u00c4ven en grupp nederl\u00e4ndska forskare konstaterade \u00e5r 2009 att personer som bodde inomen kilometers avst\u00e5nd fr\u00e5n ett gr\u00f6nomr\u00e5de hade en l\u00e4gre f\u00f6rekomst av 15 vanliga sjukdomar, d\u00e4ribland depression, \u00e5ngest, hj\u00e4rt\u00e5kommor, diabetes, astma och migr\u00e4n.\u00a0 \u00c4ven minskad niv\u00e5 av stresshormoner i blodet och l\u00e4gre d\u00f6dlighet har kopplats till ett boende i n\u00e4rheten av gr\u00f6na ytor.<\/p>\n<p>Men fr\u00e5gan \u00e4r vad det \u00e4r som framkallar den h\u00e4lsofr\u00e4mjande effekten. \u00c4r det den friska luften? Motionerar man mer om man bor n\u00e4ra ett gr\u00f6nomr\u00e5de eller har det med f\u00e4rgerna och lugnet att g\u00f6ra?\u00a0 En unders\u00f6kning gjord av epidemiologen Richard Mitchell vid University of Glasgow visade f\u00e4rre fall av sjukdom och d\u00f6d hos de som bodde n\u00e4ra parker eller andra gr\u00f6nomr\u00e5den, \u00e4ven om de inte utnyttjade dem t.ex. till promenader eller motion s\u00e5 det verkar inte vara mer motion hos de som bor n\u00e4ra gr\u00f6nomr\u00e5den som ger den positiva effekten.<\/p>\n<p>Troligen ligger en stor del av den positiva effekten i en s\u00e4nkt stressniv\u00e5.\u00a0 \u00c4ven bilder av natur har visat sig ha en lugnande och prestationsh\u00f6jande effekt. En teori kallad &#8221;Attention Restoration Theory&#8221; eller teorin om uppm\u00e4rksamhets\u00e5terst\u00e4llande, lanserad av milj\u00f6psykologerna Stephen och Rachel Kaplan vid University of Michigan menar att det \u00e4r de visuella elementen i naturen, solnedg\u00e5ngar, tr\u00e4d, vattendrag och sm\u00e5kryp som minskar stress och mental utbr\u00e4ndhet.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-516 size-full\" src=\"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/en-stilla-oas.jpg\" alt=\"\" width=\"800\" height=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/en-stilla-oas.jpg 800w, https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/en-stilla-oas-300x169.jpg 300w, https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/en-stilla-oas-768x432.jpg 768w, https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/en-stilla-oas-230x129.jpg 230w\" sizes=\"auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px\" \/><\/p>\n<script type=\"text\/javascript\">\n\t\tvar pusha_url = \"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/naturens-halsoeffekter\/\";\n\t\tvar pusha_titel = \"Naturens h\u00e4lsoeffekter\";\n\t\tvar pusha_bakgrund = \"#FFFFFF\";\n\t\tvar pusha_nyttfonster = true;\n\t<\/script>\n\t<script src=\"http:\/\/static.pusha.se\/knapp.js\" type=\"text\/javascript\"><\/script><!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on the_content --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on the_content -->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Att vara i naturen tycker de flesta \u00e4r behagligt och rogivande. Men det \u00e4r inte allt. Man har ocks\u00e5 hittat flera h\u00e4lsobringande och mentalf\u00f6rb\u00e4ttrande effekter som naturupplevelser har p\u00e5 oss m\u00e4nniskor. T.ex. har David Stryer vid University of Utah p\u00e5visat &#8230;<!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on get_the_excerpt --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on get_the_excerpt --><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-473","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nyttigt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/473","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=473"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/473\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":517,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/473\/revisions\/517"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=473"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=473"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=473"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}