Syra- basbalansen \u00e4r en av kroppens viktigaste j\u00e4mvikter.
\nOlika organ i kroppen har olika pH-v\u00e4rde f\u00f6r att de funktionerna de \u00e4r \u00e4mnade f\u00f6r ska fungera optimalt. Blodet ska till exempel alltid vara l\u00e4tt basiskt. Inne i kroppens celler b\u00f6r pH-v\u00e4rdet alltid vara neutralt eller l\u00e4tt basiskt.<\/p>\n
I mags\u00e4cken d\u00e4remot \u00e4r pH-v\u00e4rdet surt, vilket det ocks\u00e5 ska vara f\u00f6r att matsm\u00e4ltningen ska fungera som den ska. Det sura pH-v\u00e4rdet beror p\u00e5 magsyrorna, d\u00e4ribland saltsyran, som \u00e4r en viktig pusselbit i matsm\u00e4ltningen och ett skydd mot bakterie-, virus- och svampangrepp.<\/p>\n
pH-v\u00e4rdet inne i celler och i blodet \u00e4r starkt kontrollerat av ett s.k. buffringssystem. En \u00f6kad m\u00e4ngd syra eller bas leder omedelbart till en kompensation fr\u00e5n en m\u00e4ngd olika buffringssystem som \u00e4r utvecklade f\u00f6r att bibeh\u00e5lla pH-v\u00e4rdet p\u00e5 en konstant niv\u00e5.<\/p>\n
Blodet str\u00e4var alltid efter att h\u00e5lla ett n\u00e5got basiskt pH-v\u00e4rde, mellan 7.35 och 7.45. Det \u00e4r livsviktigt att pH-v\u00e4rdet h\u00e5lls inom dessa ramar. Kroppen har d\u00e4rf\u00f6r olika s\u00e4tt att se till att syra-basbalansen i blodet regleras, vilket sker fr\u00e4mst genom njurarna och andningen. pH-v\u00e4rdet balanseras genom bikarbonat som regleras av njurarna och koldioxid i blodet som regleras av andningen.<\/p>\n
Kroppen anv\u00e4nder bikarbonat f\u00f6r att se till att pH-v\u00e4rdet \u00e4r konstant i kroppens olika delar. Njurarna reglerar pH-v\u00e4rdet i blodet genom att antingen uts\u00f6ndra bikarbonat i urinen om blodet \u00e4r f\u00f6r basiskt eller tillverka bikarbonat och tillf\u00f6ra blodet om det \u00e4r f\u00f6r surt. N\u00e4r bikarbonat uts\u00f6ndras i urinen f\u00f6rsvinner dock \u00e4ven vissa viktiga mineraler som kalium, natrium och kalcium.<\/p>\n
N\u00e4r vi andas in luft i lungorna f\u00e4rdas den till alveolerna, vilka \u00e4r de sm\u00e5 luftbl\u00e5sorna som luftr\u00f6ren f\u00f6rgrenas ut i. I alveolerna m\u00f6ter luften blodet som cirkulerat omkring i kroppens alla v\u00e4vnader och organ. Blodet \u00e4r nu fattigt p\u00e5 syre och rikt p\u00e5 koldioxid. Koldioxiden i blodet omvandlas till kolsyra och bikarbonat. Desto mer koldioxid och kolsyra som finns i blodet, desto surare blir blodet. N\u00e4r de r\u00f6da blodkropparna n\u00e5r lungorna f\u00f6rvandlas bikarbonatet \u00e5ter till koldioxid som vi sedan andas ut. Hj\u00e4rnans kontroll av in- och utandningen regleras fr\u00e4mst av koldioxidhalten i blodet och inte av syrebrist.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n
N\u00e4r de r\u00f6da blodkropparna k\u00e4nner av att det finns f\u00f6r mycket koldioxid fris\u00e4tter de syre. Det betyder att ju mer koldioxid d\u00e4r finns, ju mer syre frisl\u00e4pps. N\u00e4r vi andas ut koldioxid minskar ocks\u00e5 niv\u00e5n av kv\u00e4ve i blodet vilket medf\u00f6r att pH-v\u00e4rdet stiger och blodet blir mer basiskt.
\nAndningen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ett av kroppens viktigaste pH-regelator och genom att vi andas r\u00e4tt blir v\u00e5r kropp b\u00e4ttre syrsatt.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n
<\/p>\n
Vad som h\u00e4nder d\u00e5 det tillf\u00f6rs mer syra \u00e4n kroppen kan ta hand om \u00e4r att syran uts\u00f6ndras, huvudsakligen i urin eller lagras p\u00e5 platser i kroppen d\u00e4r den inte kan p\u00e5verka blodet eller cellerna negativt.
\nBindv\u00e4ven \u00e4r ett st\u00e4lle d\u00e4r syra\u00f6verskott kan lagras. N\u00e4r detta sker upplever man det som sm\u00e4rta och f\u00f6rslitningar i leder och v\u00e4vnad. Skelettet \u00e4r en annan upplagringsplats f\u00f6r \u00f6verskottssyra. Vid upplagring i skelettet fris\u00e4tts kalcium vilket p\u00e5 sikt leder till bensk\u00f6rhet. F\u00f6rsurning \u00e4r faktiskt den fr\u00e4msta anledningen till bensk\u00f6rhet.
\nAndra vanliga symptom vid f\u00f6rsurning \u00e4r tr\u00f6tthet, orkesl\u00f6shet och utmattning.<\/p>\n
Andra besv\u00e4r som uppkommer vid f\u00f6rsurning \u00e4r fibromyalgi, reumatiska besv\u00e4r, migr\u00e4n, gikt och njursten. Vid f\u00f6rsurning neds\u00e4tts ocks\u00e5 reaktionen p\u00e5 insulin vilket har betydelse f\u00f6r personer med diabetes. F\u00f6rsurning \u00f6kar ocks\u00e5 risken f\u00f6r magnesiumbrist eftersom en sur urin h\u00e4mmar upptaget av magnesium i njurarna. Magnesiumbristen i sin tur kan ge muskelkramper, sendrag och p\u00e5verka hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar som exempelvis h\u00f6gt blodtryck.<\/p>\n
Surt eller basiskt livsmedel?<\/strong> Citron t.ex. smakar ju surt, s\u00e5 man skulle kunna tro att citron \u00e4r ett surt livsmedel \u00e4ven i kroppen. Men eftersom att den inneh\u00e5ller basiska mineraler som kalcium, magnesium, zink, koppar, j\u00e4rn och mangan. blir den starkt basisk i kroppen n\u00e4r du \u00e4ter den.<\/p>\n Exempel p\u00e5 starkt f\u00f6rsurande f\u00f6da \u00e4r nikotin, alkohol, k\u00f6tt, fisk, ost, \u00e4gg, socker,vetemj\u00f6l, <\/strong>te och kaffe. <\/strong>Ett f\u00f6r h\u00f6gt intag av f\u00f6rsurad mat leder till att kroppens PH-v\u00e4rde sjunker och det kan b\u00f6rja bildas urinsyra i bindv\u00e4ven. Urinsyra kan skapa inflammationer och gikt i kroppen.<\/p>\n I princip alla frukter och gr\u00f6nsaker, b\u00e4r, alger och m\u00e5nga \u00f6rter \u00e4r basiska.<\/p>\n <\/p>\n
\nAlla livsmedel inneh\u00e5ller i sin naturliga form b\u00e5de syra- och basbildande n\u00e4rings\u00e4mnen. Om ett livsmedel \u00e4r surt eller basiskt beror p\u00e5 de element som blir kvar d\u00e5 livsmedlet f\u00f6rbr\u00e4nts. \u00c4r de kvarst\u00e5ende elementen sura s\u00e4gs livsmedlet vara syrabildande och \u00e4r det kvarst\u00e5ende elementen basiska s\u00e4gs livsmedlet vara basbildande.<\/p>\n