![\"\"](\"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-content\/uploads\/2017\/03\/rag2.jpg\")
<\/p>\nR\u00e5g har odlats som f\u00f6da i Sverige sedan medeltiden. S\u00e4den har kokats till gr\u00f6t och bakats till mjukt br\u00f6d, tunnbr\u00f6d och kn\u00e4ckebr\u00f6d. Fullkornsr\u00e5g dominerade l\u00e4nge, men p\u00e5 1900-talet kom skr\u00e4dkakor och limpor p\u00e5 siktat r\u00e5gmj\u00f6l, best\u00e5ende enbart av kornets k\u00e4rna och inte det grova skalet. Till skillnad fr\u00e5n andra s\u00e4desslag s\u00e5 \u00e4r siktat r\u00e5gmj\u00f6l relativt fiberrikt d\u00e5 fibrerna \u00e4r spridda i hela kornet. Hela kornet \u00e4r fiberrikt och fullkornsr\u00e5g inneh\u00e5ller \u00e4ven mer fiber \u00e4n andra fullkornsmj\u00f6l.<\/p>\n
Fibrerna \u00e4r ocks\u00e5 till stor andel l\u00f6sliga fibrer, vilket s\u00e4nker GI-v\u00e4rdet och kolesterolv\u00e4rdet samt bidrar till tarmens h\u00e4lsa. R\u00e5gens l\u00f6sliga fibrer fermenteras i tarmen och g\u00f6der nyttiga bakterier.\u00a0 Vid fermentering av de l\u00f6sliga fibrerna bildas kortkedjiga fettsyror som har positiva effekter p\u00e5 bland annat immunsystem.
\nR\u00e5g inneh\u00e5ller ocks\u00e5 ol\u00f6sliga fibrer och som verkar lokalt i tarmen, p\u00e5verkar hj\u00e4rnans aptitreglering, motverkar f\u00f6rstoppning och skyddar mot tarmcancer.<\/p>\n
R\u00e5g l\u00e4mpar sig ocks\u00e5 bra i surdegsbr\u00f6d. Surdegsj\u00e4sningen bildar mj\u00f6lksyra som s\u00e4nker GI-v\u00e4rdet och underl\u00e4ttar kroppens upptag av mineraler som j\u00e4rn och zink.<\/p>\n
R\u00e5g har ocks\u00e5 en positiv effekt f\u00f6r att minska prostatacancer hos m\u00e4n. \u00c5r 201o gjordes en studie p\u00e5 17 svenska m\u00e4n med prostatacencer. Eftera att i sex veckor ha \u00e4tit en kost d\u00e4r 50% av energiintaget bestod av r\u00e5g i form av kn\u00e4ckebr\u00f6d, mjukt fullkornsbr\u00f6d, r\u00e5gflingor och r\u00e5ggr\u00f6t s\u00e5 sj\u00f6nk PSA-v\u00e4rdet med 14 procent hos m\u00e4nnen. Ett l\u00e4gre PSA-v\u00e4rde visar att tum\u00f6ren blivit mindre. Insulinhalten i blod och urin var dessutom betydligt l\u00e4gre \u00e4n n\u00e4r m\u00e4nnen fick en diet med vete och kostfiber i motsvarande m\u00e4ngd som i r\u00e5gdieten. Troligen \u00e4r det det l\u00e4gre insulinp\u00e5slaget som har betydelse d\u00e5 h\u00f6ga insulinkoncentrationer i blodet \u00f6kar risken att d\u00f6 i prostatacancer.<\/p>\n
En annan f\u00f6rdel med r\u00e5g \u00e4r att det ger l\u00e5ng m\u00e4ttnadsk\u00e4nsla och motverkar fetma. I f\u00f6rs\u00f6k har man sett att personer som \u00e4ter r\u00e5ggr\u00f6t eller r\u00e5gbr\u00f6d till frukost \u00e4ter mindre till lunch. Om man sj\u00e4lv fick v\u00e4lja hur mycket man skulle \u00e4ta till frukost \u00e5t man ocks\u00e5 mindre energim\u00e4ngd till frukost \u00e4n om man \u00e5t produkter med vete.
\nR\u00e5g ger helt enkelt ingen topp i blodsockret och en l\u00e5ngsam utplaning av blodsockerkurvan.<\/p>\n
<\/p>\n