N\u00e4r man pressar druvor och j\u00e4ser musten utan skal blir vinet vitt oavsett om druvorna \u00e4r bl\u00e5 eller gr\u00f6na. Merparten av det vita vinet g\u00f6rs p\u00e5 gr\u00f6na druvor, men det g\u00f6rs \u00e4ven en hel del vitt vin p\u00e5 bl\u00e5 druvor, s.k. blanc de noir.
\nFr\u00e5n b\u00f6rjan \u00e4r det vita vinet i det n\u00e4rmaste f\u00e4rgl\u00f6st, men med stigande \u00e5lder och oxidation blir det gyllengult. N\u00e4r det blir riktigt gammalt kan f\u00e4rgen g\u00e5 mot b\u00e4rnsten.
\nVita viner brukar j\u00e4sa p\u00e5 rostfria tankar, men eftersom inga skal finns med kan man \u00e4ven anv\u00e4nda sm\u00e5 ekafat med mycket liten \u00f6ppning. Den metoden anv\u00e4nds t.ex. vid framst\u00e4llning av b\u00e4ttre vid bourgogne och finare vin p\u00e5 chardonnaydruvan. Temperaturen f\u00f6r j\u00e4sning av vita viner \u00e4r oftast mellan 15 och 23 grader. L\u00e5nglivade vita viner med m\u00e4ktighet och stor kraft, brukar i allm\u00e4nhet genomg\u00e5 malolaktisk j\u00e4sning, d\u00e4r den h\u00e5rdare \u00e4ppelsyran omvandlas till mj\u00f6lksyra i samband med fatlagringen. N\u00e4r man g\u00f6r l\u00e4ttare vita viner, undviker man i allm\u00e4nhet malolaktisk j\u00e4sning f\u00f6r att beh\u00e5lla den krispiga tonen.<\/p>\n
R\u00f6da viner har tanniner som ger dem l\u00e5ngt liv men detta naturliga konserveringsmedel saknas i huvudsak hos vita viner. Liksom f\u00f6r r\u00f6da viner dominerar de traditionella franska druvsorterna som t.ex. chardonnay, sauvignon blanc, semillon, viognier, marsanne och chenin blanc vitvinsproduktionen i stora delar av v\u00e4rlden. D\u00e4rtill kommer riesling samt den italienska verdiccio, \u00f6sterikiska gruner veltliner och den spanska viura. Ofta blandar man ocks\u00e5 olika vita druvsorter. Det finns ocks\u00e5 n\u00e5gra riktigt usla vitvinsdruvor, som traditionellt mest anv\u00e4nds f\u00f6r att g\u00f6ra sprit p\u00e5, t.ex. colombard och trebbiano (ugni blanc) Kvalitet och karrakt\u00e4r p\u00e5 de vita vinerna best\u00e4ms i h\u00f6g grad av ving\u00e5rden och dess f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n
Brut och Sec \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 hur torrt ett vin \u00e4r.\u00a0 Det finns en m\u00e4ngd olika steg i Brut-skalan, h\u00e4r nedanf\u00f6r ser du namnet p\u00e5 dem, och hur m\u00e5nga gram socker per liter som respektive niv\u00e5 inneh\u00e5ller:<\/p>\n
Cru \u00e4r en klassificering p\u00e5 ving\u00e5rdar som \u00e4r t\u00e4nkt att utm\u00e4rka de som \u00e4r b\u00e4st. Cru-skalan \u00e4r allts\u00e5 t\u00e4nkt att vara ett m\u00e5tt p\u00e5 hur bra, och p\u00e5litlig, ving\u00e5rden \u00e4r p\u00e5 att producera vin av v\u00e4ldigt h\u00f6g kvalit\u00e9.<\/p>\n
Grand Cru och Premier Cru \u00e4r allts\u00e5 inte ett m\u00e5tt p\u00e5 hur bra en specifik flaska vin \u00e4r, utan en st\u00e4mpel som s\u00e4ger att ving\u00e5rden \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r att producera v\u00e4ldigt bra viner och har gjort s\u00e5 under l\u00e5ng tid.<\/p>\n