Kolhydraterna fr\u00e5n maten bryts ner till monosackariderna glukos, fruktos och galaktos. Den st\u00f6rsta delen utg\u00f6rs av glukos. Det \u00e4r i denna form som kolhydraterna kan transporteras i blodet f\u00f6r komma till den plats i kroppen d\u00e4r de beh\u00f6vs.
\nKolhydraterna beh\u00f6vs i kroppen exempelvis f\u00f6r att ge energi till kroppens celler och transporteras till musklerna eller levern d\u00e4r kolhydraterna kan lagras som glykogen. Glykogenet i musklerna m\u00e5ste anv\u00e4ndas till energi i den aktuella muskeln eftersom dessa kolhydrater inte kan komma ut i blodet igen. Glykogenet som lagras i levern kan d\u00e4remot komma ut i blodet i form av glukos och leverglykogenets uppgift \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att reglera blodsockret. Fruktos och galaktos transporteras via port\u00e5dern till levern d\u00e4r de kan byggas om till glukos. Detta g\u00f6r att \u00e4ven dessa typer av kolhydrat till slut kan komma musklerna till godo.<\/p>\n
M\u00e4ngden kolhydrater som finns lagrade i musklerna avg\u00f6r till stor del din uth\u00e5llighet. Vid l\u00e5gintensivt arbete klarar sig kroppen p\u00e5 att anv\u00e4nda fett och kolhydrater parallellt men ju h\u00f6gre intensiteten blir desto st\u00f6rre del av energin tas fr\u00e5n kroppens lagrade kolhydrater. Problemet \u00e4r att vi bara kan lagra n\u00e5gra 100 gram kolhydrater i muskler och levern samtidigt som vi kan lagra n\u00e4stan obegr\u00e4nsat med fett. Om en vasalopps\u00e5kare g\u00e5r in i v\u00e4ggen med 1 mil kvar av loppet \u00e4r det f\u00f6r att kolhydratlagren \u00e4r slut, trots att \u00e5karen har 10.000-tals kalorier kvar lagrade som kroppsfett.<\/p>\n
Olika typer av kolhydrater p\u00e5verkar blodsockret p\u00e5 olika s\u00e4tt beroende p\u00e5 hur snabbt nedbrytningen till glukos g\u00e5r, samt om kolhydraterna m\u00e5ste byggas om fr\u00e5n fruktos eller galaktos till glukos. F\u00f6r att m\u00e4ta hur snabbt ett visst livsmedel h\u00f6jer blodsockret anv\u00e4nds indexv\u00e4rdet GI som baseras p\u00e5 blodsockerkurvan tv\u00e5 timmar efter ett intag av 50 gram kolhydrater fr\u00e5n olika livsmedel. Ju h\u00f6gre GI-v\u00e4rde ett livsmedel har desto snabbare h\u00f6jer det blodsockret.
\nOm du \u00e4ter ”snabba” kolhydrater, d v s kolhydrater med h\u00f6gt GI, s\u00e5 kommer glukoshalten att stiga snabbt i blodet. F\u00f6ljden blir att mycket insulin uts\u00f6ndras och blodsockret kommer d\u00e5 snabbt att sjunka till en l\u00e5g niv\u00e5. Detta ger i sin tur upphov till hungerk\u00e4nslor och ett ”sug” efter mer mat. \u00f6verskottet av glukos i cellerna kommer dessutom att avs\u00e4ttas som fettv\u00e4vnad.
\nOm du d\u00e4remot \u00e4ter ”l\u00e5ngsamma” kolhydrater, d v s kolhydrater med l\u00e5gt GI kommer glukoshalten att stiga l\u00e5ngsammare i blodet. F\u00f6ljden blir en j\u00e4mnare uts\u00f6ndring av insulin. Du kommer att k\u00e4nna dig m\u00e4ttare l\u00e4ngre och k\u00e4nna ett minskat behov av att sm\u00e5\u00e4ta.<\/p>\n
Det finns ett antal faktorer som p\u00e5verkar GI hos en m\u00e5ltid: \ufffd
\nKolhydraternas sammans\u00e4ttning – Mer komplexa kolhydrater t ex st\u00e4rkelse i pasta har l\u00e4gre GI \u00e4n enklare som t ex vanligt socker i godis.
\nM\u00e4ngden fett i en m\u00e5ltid – Om fett intas samtidigt som kolhydrater kommer kolhydraterna att tas upp l\u00e5ngsammare i mag-tarmkanalen. Resultatet blir ett l\u00e4gre GI. Detta kan utnyttjas genom att i samband med intag av kolhydrater \u00e4ta nyttiga fetter, som exempelvis fet fisk.<\/p>\n