Fett \u00e4r en viktig energik\u00e4lla f\u00f6r v\u00e5ra kroppar och r\u00e4tt sorts fett i r\u00e4tt m\u00e4ngd \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att vi ska m\u00e5 bra. M\u00e5nga skulle m\u00e5 b\u00e4ttre av att \u00e4ta mindre fett. Men f\u00f6r de flesta \u00e4r det \u00e4nnu viktigare att byta till r\u00e4tt sorts fett, det vill s\u00e4ga att \u00e4ta mindre m\u00e4ttat och mer om\u00e4ttat fett. F\u00f6r mycket fett kan leda till \u00f6vervikt och mycket m\u00e4ttat fett kan leda till hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdom. En enkel tumregel \u00e4r att v\u00e4lja mjukt fett ist\u00e4llet f\u00f6r h\u00e5rt. I allm\u00e4nhet kan man s\u00e4ga att ju h\u00e5rdare ett fett \u00e4r i rumstemperatur desto mer m\u00e4ttat fett inneh\u00e5ller det. Byt allts\u00e5 sm\u00f6ret mot l\u00e4ttmargarin och anv\u00e4nd flytande margarin eller olja n\u00e4r du lagar mat om du vill \u00e4ta h\u00e4lsosamt!<\/p>\n
Fett ger kroppen energi i koncentrerad form och lagras i fettv\u00e4ven som energireserv. Fettv\u00e4ven \u00e4r dessutom v\u00e4rmeisolerande och ger skydd \u00e5t inre organ. Fett beh\u00f6vs f\u00f6r att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande \u00e4mnen. Fett beh\u00f6vs ocks\u00e5 f\u00f6r att kroppen ska kunna ta upp de fettl\u00f6sliga vitaminerna A, D, E och K.<\/p>\n
Fetterna f\u00f6rser oss ocks\u00e5 med de livsn\u00f6dv\u00e4ndiga, s\u00e5 kallade essentiella, fettsyrorna. Dessa fettsyror kan inte kroppen tillverka sj\u00e4lv utan vi m\u00e5ste f\u00e5 i oss dem via maten. Fettsyrorna p\u00e5verkar en rad funktioner i kroppen, bland annat blodtryck, blodets levringsf\u00f6rm\u00e5ga och immunf\u00f6rsvaret.<\/p>\n
Det finns olika typer av fett: m\u00e4ttat, enkelom\u00e4ttat och flerom\u00e4ttat fett. Skillnaden mellan dem \u00e4r s\u00e4ttet p\u00e5 vilket fettsyrorna, som fetterna best\u00e5r av, \u00e4r uppbyggda. L\u00e4s mer om fettsyror i Fakta om fett, p\u00e5 l\u00e4nken till h\u00f6ger p\u00e5 sidan. De flesta \u00e4ter f\u00f6r mycket m\u00e4ttat fett och f\u00f6r lite flerom\u00e4ttat fett. F\u00f6r mycket m\u00e4ttat fett kan \u00f6ka m\u00e4ngden kolesterol i blodet vilket i sin tur \u00f6kar risken f\u00f6r hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdom. Enkelom\u00e4ttat och flerom\u00e4ttat fett d\u00e4remot kan s\u00e4nka halten av det skadliga kolesterolet i blodet och d\u00e4rmed minska risken f\u00f6r dessa sjukdomar. Det finns ocks\u00e5 en typ av fett som kallas transfett. Transfetter \u00e4r om\u00e4ttade fettsyror som kemiskt f\u00f6r\u00e4ndrats s\u00e5 att de liknar m\u00e4ttade fettsyror. Transfetter bildas n\u00e4r v\u00e4xtoljor h\u00e4rdas f\u00f6r att fettet ska bli h\u00e5rdare. Transfetter h\u00f6jer det onda LDL-kolesterolet i blodet och minskar halten av det goda HDL-kolesterolet. Transfett \u00f6kar, liksom m\u00e4ttat fett, risken f\u00f6r hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdom. Ofta finns transfett i livsmedel som \u00e4ven inneh\u00e5ller mycket m\u00e4ttat fett.<\/p>\n
Kemiskt uppbygt av raka molekyler. \u00e4r h\u00e5rt i rumstemperatur. M\u00e4ttat fett \u00f6kar m\u00e4ngden kolesterol i blodet vilket i sin tur kan \u00f6ka risken f\u00f6r hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdom. M\u00e4ttat fett finns i animaliska livsmedel och en del vegetabiliska oljor. Mat som inneh\u00e5ller mycket m\u00e4ttat fett \u00e4r till exempel<\/p>\n
<\/p>\n
Uppbygt av molekyler som \u00e4r b\u00f6jda till sin form. \u00e4r mjukt vid rumstemperatur. Enkelom\u00e4ttat fett hj\u00e4lper till att minska halten av det skadliga LDL-kolesterolet i blodet vilket kan minska risken f\u00f6r hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdomar. Enkelom\u00e4ttat fett finns till exempel i<\/p>\n
<\/p>\n
Uppbygt av molekyler med krokig form. \u00e4r mjukt vid rumstemperatur. Flerom\u00e4ttat fett inneh\u00e5ller livsn\u00f6dv\u00e4ndiga essentiella fettsyror som kroppen inte kan tillverka sj\u00e4lv. De viktigaste flerom\u00e4ttade fetterna \u00e4r omega 3 och omega 6. De finns i till exempel<\/p>\n
<\/p>\n
Fett inneh\u00e5ller mer energi \u00e4n andra n\u00e4rings\u00e4mnen. 1 gram fett inneh\u00e5ller 9 kcal (37 kiloJoule), vilket \u00e4r mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 mycket som 1 gram kolhydrat eller protein. Eftersom fett inte m\u00e4ttar s\u00e5 bra men inneh\u00e5ller mycket energi per gram, \u00e4r det l\u00e4tt att f\u00e5 i sig f\u00f6r mycket energi genom fettet. Det kan leda till \u00f6vervikt och fetma. Ungef\u00e4r en tredjedel av den energi man f\u00e5r i sig under en dag b\u00f6r komma fr\u00e5n fett. F\u00f6r en kvinna inneb\u00e4r det ungef\u00e4r 70 gram fett om dagen och f\u00f6r en man ungef\u00e4r 90 gram. Om man sitter stilla mycket beh\u00f6ver man mindre fett \u00e4n om man r\u00f6r sig mycket. Med svenska matvanor, d\u00e4r en stor del av fettet kommer fr\u00e5n mejeriprodukter som mj\u00f6lk, sm\u00f6r och gr\u00e4dde, \u00e4r det l\u00e4tt att f\u00e5 i sig f\u00f6r mycket m\u00e4ttat fett. F\u00f6r de flesta \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r viktigare att t\u00e4nka p\u00e5 att minska p\u00e5 det m\u00e4ttade fettet \u00e4n att \u00e4ta mindre fett generellt. Hur kan jag v\u00e4lja r\u00e4tt sorts fett? H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra tips p\u00e5 vad man kan g\u00f6ra f\u00f6r att \u00e4ta mindre m\u00e4ttat fett och mer om\u00e4ttat:<\/p>\n
<\/p>\n
N\u00e4r fettet fr\u00e5n maten bryts ned och tas upp i blodet omvandlas det till mindre partiklar, best\u00e5ende framf\u00f6rallt av triglycerider och kolesterol. Merparten av kolesterolet transporteras ut till kroppens v\u00e4vnader i proteinpaket som kallas LDL (low density lipoprotein). LDL-kolesterolet \u00f6kar risken f\u00f6r \u00e5derf\u00f6rfettning, vilket i sin tur \u00f6kar risken f\u00f6r hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdom och kallas d\u00e4rf\u00f6r ofta f\u00f6r det onda kolesterolet.
\n\u00f6verblivit kolesterol fr\u00e5n cellerna tas upp och transporteras tillbaka till leverna av en annan sorts proteinpaket som kallas HDL (hig density lipoprotein).HDL kallas det goda kolesterolet eftersom h\u00f6ga halter av HDL-kolesterol skyddar mot hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdom.<\/p>\n