V\u00e5ra tarmar \u00e4r hem f\u00f6r otaliga bakterier, b\u00e5de bra och d\u00e5liga. V\u00e4ggarna i tjocktarmen inneh\u00e5ller kilovis med bakterier och \u00e4r t\u00e4ckt av ca 100 biljoner bakterier av ca 1000-talet olika bakteriearter. Dessa bakterier \u00e4r tio g\u00e5nger fler \u00e4n alla celler i kroppen tillsammans.
\nV\u00e5r tarmflora har visat sig vara av stor betydelse f\u00f6r v\u00e5r h\u00e4lsa.
\nEn fungerande tarm och matsm\u00e4ltning \u00e4r viktig f\u00f6r n\u00e4ringsupptaget, hormonproduktionen, immunf\u00f6rsvaret och nervsystemet.
\nProduktionen av B-vitaminer och K-vitamin \u00e4r \u00e4ven beroende av en v\u00e4l fungerande tarm.
\nTunntarmens bakterier kan tillverka B12 till viss del, samt tjocktarmens bakterier K-, B1-, B2-, B6- och B9-vitamin.<\/p>\n
En rad sjukdomar har visat sig ha sitt ursprung i matsm\u00e4ltningssystemet. Detta g\u00e4ller b\u00e5de fysiska och psykiska sjukdomar.<\/p>\n
Tv\u00e5 forskningsstudier visar att en rik tarmflora hos barn \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r utvecklingen av immunf\u00f6rsvaret och att den h\u00e4mmar utveckling av allergier. I studierna har barn som i h\u00f6gre grad utsatts f\u00f6r h\u00e4lsosamma tarmbakterier genom en\u00a0 antroposofisk livsstil vid antroposofernas centrum i J\u00e4rna j\u00e4mf\u00f6rts med barn som vuxit upp i andra st\u00e4der. Bakom unders\u00f6kningarna st\u00e5r Johan Alm, barnl\u00e4kare p\u00e5 Sachsska barnsjukhuset, Stockholm, i samarbete med antroposofernas l\u00e4kare. Resultaten visar att barnen i J\u00e4rna som i h\u00f6gre grad utsatts f\u00f6r h\u00e4lsosamma tarmbakterier hade betydligt mindre frekvens av allergier \u00e4n barn i kontrollgruppen. Enligt Alm verkar livsstilen p\u00e5verka tarmfloran och d\u00e4rmed hela immunf\u00f6rsvarets utveckling.<\/p>\n
Den f\u00f6rsta studien j\u00e4mf\u00f6rde 295 barn uppvuxna i antroposofisk milj\u00f6 med 380 barn uppvuxna i vanliga svenska hem. De antroposofiska barnen var oftare ovaccinerade och det var ovanligt med antibiotika. De \u00e5t vegetarisk, biodynamiskt odlad mat med gr\u00f6nsaker konserverade p\u00e5 traditionellt s\u00e4tt, genom syrning. En annan skillnad var att vart femte antroposofiskt barn var f\u00f6dd i hemmilj\u00f6. Bara var sj\u00e4tte barn bland de 225 som levde mest antroposofiskt visade sig utveckla n\u00e5gon form av allergi, mot vart tredje i kontrollgruppen.<\/p>\n
I den andra studien unders\u00f6ktes barnens tarmbakterier under tv\u00e5 \u00e5rs tid. Genom avf\u00f6ringsprover kunde Johan Alm konstatera att antroposofernas barn hade betydligt fler varianter av mj\u00f6lksyrebakterier. Ju fler varianter man har, desto starkare immunf\u00f6rsvar.<\/p>\n
V\u00e5r livsstilen p\u00e5verkar tarmfloran och tarmfloran i sin tur p\u00e5verkar helt klart immunf\u00f6rsvarets utveckling. Hur vi f\u00f6ds har \u00e4ven betydelse. Hemmilj\u00f6n verkar styra balansen i tarmfloran s\u00e5 att barnet l\u00e4ttare st\u00e5r emot allergier. Den vanliga f\u00f6rlossningen \u00e4r ocks\u00e5 mer l\u00e4mplig f\u00f6r barnets immunf\u00f6rsvar \u00e4n ett sterilt kejsarsnitt.<\/p>\n
En finsk unders\u00f6kningen gjord i \u00c5bo p\u00e5 132 familjer, d\u00e4r minst en person i varje familj led av hudvecksallergi, allergisk snuva eller astma har visat att havande m\u00f6drar som \u00e4ter mj\u00f6lksyrabakterier l\u00f6per mindre risk att f\u00f6da ett allergiskt barn. De havande m\u00f6drarna delades in i tv\u00e5 grupper, en som fick mj\u00f6lksyrabakterier och en som fick placebo. Det visade sig att den grupp som fick mj\u00f6lksyrabakterier minskade risken att f\u00f6da ett allergiskt barn med 50 procent. Mj\u00f6lksyrabakterier balanserar bakteriefloran i barnens tarmkanaler och f\u00f6rhindrar d\u00e4rmed inflammationer. Detta hoppas finl\u00e4ndarna ska kunna bidra till att stoppa allergiepidemin.<\/p>\n
Bra k\u00e4llor f\u00f6r mj\u00f6lksyrebakterier \u00e4r syrade gr\u00f6nsaker, t.ex. surk\u00e5l och syrade mj\u00f6lkprodukter t.ex. fil och yoghurt.<\/p>\n
Tarmbakterier och m\u00e4nniskor lever i symbios. Det har varit k\u00e4nt l\u00e4nge. Men tarmbakteriernas roll i detta samliv har visat sig ha en avg\u00f6rande betydelse.<\/p>\n
Sven Pettersson, professor i v\u00e4rd-mikrobinteraktioner p\u00e5 Karolinska institutet, har f\u00f6tt upp helt bakteriefria m\u00f6ss.
\nHan och hans medarbetare har utf\u00f6rt psykologiska test p\u00e5 de bakteriefria m\u00f6ssen och \u00e4ven p\u00e5 n\u00e5gra kontrollm\u00f6ss som \u00e4r helt j\u00e4mf\u00f6rbara f\u00f6rutom att de har normal bakterieflora.<\/p>\n
Testet gick ut p\u00e5 att balansera p\u00e5 en h\u00f6g sp\u00e5ng, med eller utan skyddande v\u00e4ggar. M\u00f6ssen med normal tarmflora ryggar direkt n\u00e4r de kommer fram till sp\u00e5ngen som saknar v\u00e4ggar. De s\u00f6ker sig omedelbart tillbaka till tryggheten.<\/p>\n
De bakteriefria m\u00f6ssen d\u00e4remot \u00e4r helt or\u00e4dda. De kilar obekymrat fram och tillbaka p\u00e5 sp\u00e5ngen, oavsett om den har skyddande v\u00e4ggar eller om br\u00e5ddjupet v\u00e4ntar vid minsta felsteg.<\/p>\n
Det uts\u00f6ndras allts\u00e5 n\u00e5gonting fr\u00e5n bakteriefloran som g\u00f6r m\u00f6ssen mer f\u00f6rsiktiga.<\/p>\n
Sven Pettersson vill \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge inte dra alltf\u00f6r l\u00e5ngtg\u00e5ende paralleller mellan de bekymmersl\u00f6sa m\u00f6ssen och m\u00e4nniskor. Men han ber\u00e4ttar om andra f\u00f6rs\u00f6k som visar hur m\u00f6ss beter sig n\u00e4r de kommer in i en ny omgivning. M\u00f6ss med normal bakterieflora b\u00f6rjar med att nyfiket springa runt och unders\u00f6ka omgivningen. Efter en stund lugnar de ned sig; de r\u00f6r sig l\u00e5ngsammare och i mindre cirklar. De bakteriefria m\u00f6ssen d\u00e4r\u00ademot forts\u00e4tter att springa runt lika ivrigt timme efter timme.<\/p>\n
En stor europeisk forskargrupp, under ledning av Dusko Ehrlich har med dna-teknik kunnat kartl\u00e4gga den m\u00e4nskliga tarmflorans alla inv\u00e5nare. Tack vare den kunde de unders\u00f6ka bakterier som tidigare aldrig hade sk\u00e5dat v\u00e4rldens ljus, eftersom de inte t\u00e5l syre.<\/p>\n
Kartl\u00e4ggningen visar att en frisk m\u00e4nniska har \u00e5tminstone 160 olika sorters bakterier i tarmen. De har \u00f6ver tre miljoner olika gener, vilket \u00e4r m\u00e5nga fler \u00e4n de cirka 20.000 gener som en m\u00e4nniska har i sig sj\u00e4lv.<\/p>\n
Senare forskning har visat att tarmfloran tenderar att stabilisera sig i tre olika grundtyper, som var och en domineras av s\u00e4rskilda arter. Dusko Ehrlich j\u00e4mf\u00f6r dessa tarmfloretyper med blodgrupper.<\/p>\n
Vid m\u00e5nga sjukdomar avviker dock tarmfloran.<\/p>\n
Fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5 om man kan \u00e4ndra tarmfloran hos en sjuk person till en mera sund sammans\u00e4ttning.
\nEn amerikansk forskare vid namn Jeffrey Gordon har gjort en studie p\u00e5 intag av mj\u00f6lksyrebakterier. Han unders\u00f6kte b\u00e5de bakteriefria m\u00f6ss och m\u00e4nskliga en\u00e4ggstvillingar. Men det syntes inga tydliga skillnader i tarmbakteriernas sammans\u00e4ttning efter n\u00e5gra veckors \u00e4tande av syrad mj\u00f6lk. Antagligen har de goda bakterierna som intas via f\u00f6dan sv\u00e5rt att etablera sig n\u00e4r det redan finns gott om minre h\u00e4lsosamma bakterier.
\nMan m\u00e5ste nog b\u00f6rja mycket tidigare. Redan mammans tarmflora under fostertiden har betydelse, enligt vad vi har sett i v\u00e5ra djurf\u00f6rs\u00f6k, s\u00e4ger Sven Pettersson.<\/p>\n
Men man kan p\u00e5verka tarmfloran genom att byta diet En amerikansk forskargrupp l\u00e4t n\u00e5gra f\u00f6rs\u00f6kspersoner l\u00e4gga om sin diet och det visade sig att bakteriefloran b\u00f6rjade \u00e4ndra p\u00e5 sig redan efter ett dygn, n\u00e4r inbitna k\u00f6tt\u00e4tare b\u00f6rjade \u00e4ta en mer v\u00e4xtbaserad diet. Men de l\u00e4t sig inte rubbas fr\u00e5n sin ursprungliga huvudgrupp. Efter tio dygn l\u00e5g f\u00f6rs\u00f6kspersonerna fortfarande kvar d\u00e4r de hade b\u00f6rjat, n\u00e4mligen i den tarmflora som domineras av Bacteroides och \u00e4r vanligast i rika l\u00e4nder.<\/p>\n
Forskargruppens slutsats \u00e4r att tarmbakterier bara l\u00e5ter sig p\u00e5verkas av mycket l\u00e5ngsiktiga livsstilsm\u00f6nster. Den insikten kan ha konsekvenser f\u00f6r en rad sjukdomar, s\u00e5som fetma, diabetes, allergier och inflammatoriska tarmsjukdomar.<\/p>\n
Efter varje antibiotikabehandling sl\u00e5s mycket av v\u00e5r ordinarie tarmflora ut. Det \u00e4r fullt m\u00f6jligt att tarmbakterierna aldrig helt \u00e5terh\u00e4mtar sig efter en antibiotikakur. Grisar och kor som f\u00e5r antibiotika blir st\u00f6rre och fetare. Prelimin\u00e4ra resultat fr\u00e5n Blakers laboratorium visar samma effekter p\u00e5 m\u00f6ss, och han misst\u00e4nker ett liknande samband hos m\u00e4nniskor.<\/p>\n
Och inte nog med att en st\u00f6rd tarmflora kan leda till fysiska \u00e5kommor. Den kan ocks\u00e5 ge psykiska problem som depression och \u00e5ngest.<\/p>\n
\u00e5r tarmflora best\u00e4mmer inte bara hur magen m\u00e5r utan ocks\u00e5 hur hj\u00e4rnan fungerar. F\u00e4rsk forskning visar att sjukdomar som adhd och autism \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rknippade med bakteriesammans\u00e4ttningen i tarmfloran. Detsamma g\u00e4ller \u00e5ngest och depression.<\/p>\n
Robert Brummer, professor, gastroenterolog och dekan vid fakulteten f\u00f6r medicin och h\u00e4lsa vid \u00d6rebro universitet
\np\u00e5pekar ocks\u00e5 att det finns ett intrikat samspel mellan tarmen och hj\u00e4rnan och att f\u00f6rklaringen till m\u00e5nga sjukdomar finns att h\u00e4mta h\u00e4r.
\nBakteriebalansen i tarmen och hj\u00e4rnan h\u00e4nger allts\u00e5 intimt ihop. Det \u00e4r bland annat vissa signalsubstanser som serotonin som p\u00e5verkar b\u00e5de tarm- och hj\u00e4rnfunktion. D\u00e4rf\u00f6r h\u00e4nger det samman med v\u00e5rt psykiska v\u00e4lbefinnande. En l\u00e5g serotoninhalt g\u00f6r tarmen mer k\u00e4nslig. 95 procent av signalsubstanserna finns i tarmen, bara n\u00e5gra procent i hj\u00e4rnan.
\nF\u00f6r Robert Brummer har samspelet mellan kropp och sj\u00e4l l\u00e4nge varit sj\u00e4lvklart. Det \u00e4r uppenbart att s\u00e5v\u00e4l IBS, orolig mage (irriterad tarm), som ulcer\u00f6s kolit och Crohns sjukdom \u00e4r intimt f\u00f6rknippade med v\u00e5r psykiska h\u00e4lsa. En stor del av patienterna som led av sjukdomarna var ocks\u00e5 deprimerade eller hade \u00e5ngestproblem, s\u00e4ger Robert Brummer.
\nDet \u00e4r viktigt att ta reda p\u00e5 hur det h\u00e4nger ihop, vad som \u00e4r orsak och vad som \u00e4r verkan. Helt klart \u00e4r att \u00e5ngest och depressioner \u00e4r inflammatoriskt uppkomna.
\nEn god tarmflora inneb\u00e4r ocks\u00e5 ett gott immunsystem i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet. Vi blir helt enkelt inte lika ofta f\u00f6rkylda eller drabbas av andra infektionssjukdomar. En god tarmflora minskar ocks\u00e5 risken f\u00f6r turistdiarr\u00e9r. Mellan 70 och 80 procent av hela v\u00e5rt immunf\u00f6rsvar finns i tarmarna.<\/p>\n
Det p\u00e5g\u00e5r en st\u00e4ndig aktivitet i v\u00e5ra magar. Tarmen tar emot bakterier och tarmens immunf\u00f6rsvar k\u00e4nner igen om bakterien \u00e4r farlig eller inte. Farliga bakterier attackeras. Balansen och barri\u00e4rfunktionen, best\u00e4mmer om vi blir sjuka eller inte. M\u00e4nniskokroppen har n\u00e5gra barri\u00e4rfunktioner som skyddar oss. Tarmen \u00e4r en, huden en annan och lungorna en tredje.<\/p>\n
N\u00e4r vi f\u00f6ds \u00e4r vi sterila. Barn som f\u00f6ds vaginalt f\u00e5r de f\u00f6rsta tarmbakterierna fr\u00e5n mamman i samband med f\u00f6rlossningen. Det \u00e4r nyttiga bakterier som \u00e4r b\u00f6rjan p\u00e5 den bank vi beh\u00f6ver. De tre f\u00f6rsta \u00e5ren \u00e4r oerh\u00f6rt viktiga f\u00f6r hur vi bygger upp v\u00e5r tarmflora.<\/p>\n
Barn som v\u00e4xer upp p\u00e5 landet har en annan tarmflora \u00e4n de som v\u00e4xer upp i stan. Immunsystemet avg\u00f6r hur det reagerar p\u00e5 varje bakterie. Den tr\u00e4ningen ger ett mer moget immunsystem. M\u00e5ngfald av bakterier \u00e4r bra<\/p>\n
Stress \u00e4r en annan faktor som i allra h\u00f6gsta grad p\u00e5verkar tarmen. Stresshormoner har en direkt effekt p\u00e5 tarm\u00adslemhinnan. \u00c4r vi stressade kan vi drabbas av diarr\u00e9. \u00c4r vi stressade under en l\u00e4ngre tid riskerar tarmen f\u00e5 mer best\u00e5ende skador.<\/p>\n
Irl\u00e4ndaren John Cryan och hans medarbetare har matat m\u00f6ss med foder som inneh\u00e5ller mj\u00f6lksyrebakterier. Sen gjorde de psykologiska test p\u00e5 m\u00f6ssen och j\u00e4mf\u00f6rde dem med andra m\u00f6ss. De s\u00e5g tydliga skillnader. M\u00f6ssen som hade f\u00e5tt mj\u00f6lksyrebakterier presterade betydligt b\u00e4ttre b\u00e5de p\u00e5 test som anses m\u00e4ta graden av \u00e4ngslighet och p\u00e5 s\u00e5dana som m\u00e4ter energi och livsvilja.<\/p>\n
Ett annat s\u00e4tt att f\u00f6rb\u00e4ttra tarmfloran \u00e4r avf\u00f6ringstrasplantationer.\u00a0 L\u00e4kare behandlar framg\u00e5ngsrikt patienter med sv\u00e5r diarr\u00e9sjukdom, orsakad av bakterien Clostridium difficile, med avf\u00f6ring fr\u00e5n en frisk donator.<\/p>\n
\u00c4ven ulcer\u00f6s kolit och typ 2-diabetes har behandlats p\u00e5 samma s\u00e4tt med lovande resultat. Den franske forskaren Philippe Langella har hittat en metod att behandla patienter med en isolerad tarmbakterie, Faecalibacterium prausnitzii. Den saknas i tarmfloran hos patienter med Crohns sjukdom.<\/p>\n
Vissa barn med autism har en avvikande tarmflora. Det har framf\u00f6r allt visats av den brittiske forskaren Jeremy Nicholson p\u00e5 Imperial College i London. Han unders\u00f6ker nedbrytningsprodukter fr\u00e5n samspelet mellan tarmfloran och m\u00e4nniskan.<\/p>\n
Vid inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcer\u00f6s kolit, fetma och en del sv\u00e5ra diarr\u00e9sjukdomar finns tydliga bel\u00e4gg f\u00f6r att tarmfloran avviker. Den \u00e4r torftigare och inneh\u00e5ller f\u00e4rre arter \u00e4n hos friska m\u00e4nniskor.<\/p>\n
M\u00e5nga andra sjukdomar, s\u00e5som allergi, astma, ms, parkinson, koloncancer, levercancer och diabetes, har samband med tarmfloran.<\/p>\n