{"id":232,"date":"2015-01-18T15:39:28","date_gmt":"2015-01-18T14:39:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/?p=232"},"modified":"2015-01-18T15:39:28","modified_gmt":"2015-01-18T14:39:28","slug":"laggradig-inflamation-kan-orsaka-depression-adhd-och-sjukdomar-inom-autismspektrumsyndromet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/laggradig-inflamation-kan-orsaka-depression-adhd-och-sjukdomar-inom-autismspektrumsyndromet\/","title":{"rendered":"L\u00e5ggradig inflamation kan orsaka depression, adhd och sjukdomar inom autismspektrumsyndromet"},"content":{"rendered":"

En st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende och l\u00e5ggradig inflammation i kroppen har p\u00e5 senare \u00e5r lyfts fram som en viktig orsak till hj\u00e4rtsjukdomar, diabetes, stroke, cancer och demens<\/a>.<\/p>\n

Nya studier har \u00e4ven kopplat samman en l\u00e5ggradig inflammation i kroppen med psykiska sjukdomar som depression, adhd<\/a>, och schizofreni.<\/p>\n

Mat som orsakar inflammation<\/a> \u00e4r sockrade drycker, vitt mj\u00f6l och margarin medan mat som skyddar mot inflammation \u00e4r bland annat vin, kaffe, te, gr\u00f6nt te, olivolja och gr\u00f6na bladgr\u00f6nsaker tycks d\u00e4remot.
\nBl.a. har en studie vid Harvard school of public health visat p\u00e5 att den v\u00e4sterl\u00e4ndska matens inflammatoriska verkan tycks ha ett samband med depression.<\/p>\n

Kvinnor som konsumerade mycket sockrade drycker, vitt mj\u00f6l, r\u00f6tt k\u00f6tt och margarin l\u00f6pte 29 till 41 procent st\u00f6rre risk att drabbas av depression \u00e4n de som \u00e5t mat som var mindre inflammationsdrivande.<\/p>\n

Skyddande mot inflammation var bland annat vin i m\u00e5ttliga m\u00e4ngder, kaffe, olivolja och gr\u00f6na bladgr\u00f6nsaker.
\nSambandet var tydligast f\u00f6r den femtedel som \u00e5t mest eller minst av dieter som orsakar eller skyddar mot inflammation.<\/p>\n

Forskarna betonar att inget enskilt livsmedel ensamt kan orsaka en depression. Det handlar om den samlade effekten av hela dieter och de lyfter s\u00e4rskilt fram nyttan av en traditionell medelhavskost.<\/p>\n

Bakom studien, som publicerats i tidskriften Brain, behaviour and immunity, st\u00e5r bl.a. Harvardprofessorerna Walter Willett och Frank Hu. Studien \u00e4r gjord inom ramen f\u00f6r ”Nurses\u2019 Health Study” som \u00e4r en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta kostunders\u00f6kningar.<\/p>\n

Forskarna har i tolv \u00e5r med start 1996 f\u00f6ljt 43 685 kvinnor i \u00e5ldern 50\u201377 \u00e5r. Alla som behandlats f\u00f6r depression eller haft en s\u00e5dan diagnos utesl\u00f6ts vid studiens b\u00f6rjan f\u00f6r att l\u00e4ttare fastst\u00e4lla orsak och verkan. D\u00e4refter kartlades \u00e4tvanorna vid sex tillf\u00e4llen samtidigt som blodprover togs f\u00f6r att sp\u00e5ra tecken p\u00e5 kronisk inflammation.<\/p>\n

Under studien fick 2 594 kvinnor diagnosen depression och behandlades samtidigt med antidepressiva medel. N\u00e4r en bredare definition anv\u00e4ndes, med antingen diagnos eller behandling, steg antalet till 6 446.
\nFetma \u00e4r sedan tidigare kopplat till depression, men i den nya studien \u00e4r effekten av inflammationsdrivande mat oberoende av kroppsvikt.<\/p>\n

Det finns \u00e4ven tidigare forskning som talar f\u00f6r en koppling mellan matvanor och depression, liksom mellan inflammation i kroppen och depression, men det h\u00e4r \u00e4r den f\u00f6rsta studien som samtidigt v\u00e4ger in matens inflammationsdrivande effekt.<\/p>\n

Daniel Lindqvist vid Lunds Universitet har doktoreratp\u00e5 sambandet mellan inflammation och depression. Bland annat har han visat att deprimerade och sj\u00e4lvmordsben\u00e4gna personer i genomsnitt har h\u00f6gre niv\u00e5 av cytokiner eller inflammations\u00e4mnen i ryggm\u00e4rgsv\u00e4tskan vilket tyder p\u00e5 en inflammation i hj\u00e4rnan.<\/p>\n

Inflammation i kroppen kan m\u00e4tas med ett blodprov, CRP (C-reaktivt protein) \u00e4ven kallat s\u00e4nkan. Akuta infektioner som lunginflammation kan ge ett CRP p\u00e5 flera hundra, men \u00e4ven l\u00e5ggradig inflamation under l\u00e4ngre tid, ett CRP v\u00e4rde \u00f6ver 3, tyder p\u00e5 \u00f6kad risk f\u00f6r sjukdom.\u00a0 Ungef\u00e4r var femte svensk ligger p\u00e5 den niv\u00e5n. Vanliga v\u00e4rktabletter med acetylsalicylsyra kan d\u00e4mpa inflamation. \u00c4ven ett minskat energiintag, frukt, fisk, n\u00f6tter, olivolja, vitl\u00f6k, sojaprotein och vin\u00e4ger minskar inflammationen medans socker, salt, charketurivaror, pommes frites \u00f6kar inflammation.<\/p>\n

Det har kommit flera stora epidemiologiska studier kring l\u00e5ggradig inflamation och psykiska sjukdomar de senaste \u00e5ren. De har publicerats i ansedda tidskrifter och kopplingar har \u00e4ven setts till bipol\u00e4r sjukdom, schizofreni, adhd och autism.<\/p>\n

Det f\u00f6refaller allts\u00e5 som att flera av de tillst\u00e5nd som vi traditionellt betecknar som psykiska sjukdomar har en immunologisk komponent.
\nVad som sker vid en autoimmun hj\u00e4rninflammation \u00e4r att misstag sker i processen d\u00e5 kroppens immunceller ska identifiera andra celler som antingen sina egna eller fr\u00e4mmande. V\u00e5ra immunceller som har till uppgift att f\u00f6rsvara oss mot infektioner l\u00f6per amok och attackerar v\u00e5r egen v\u00e4vnad i st\u00e4llet.\u00a0 Vid reumatoid artrit drabbas lederna, vid typ 1-diabetes insulinproducerande celler och vid NMDA-receptorencefalit angrips ett receptorprotein i hj\u00e4rnan.
\nNMDA-receptorencefalit \u00e4r en nyuppt\u00e4ckt form av hj\u00e4rninflammation. Den drabbar fr\u00e4mst kvinnor som blir paranoida och personlighetsf\u00f6r\u00e4ndrade och de s\u00f6ker i f\u00f6rsta hand psykiatrisk v\u00e5rd. Andra typer av autoimmuna hj\u00e4rninflammationer kan ha en annorlunda symtombild eller drabba andra \u00e5ldersgrupper.<\/p>\n

N\u00e4r en autoimmun process drabbar hj\u00e4rnan kan den orsaka exempelvis psykos, tv\u00e5ngssymtom, anorexia och autismspektrumtillst\u00e5nd. Det beh\u00f6ver inte alls vara ett s\u00e5 dramatiskt f\u00f6rlopp som vid NMDA-receptorencefalit. Utifr\u00e5n unders\u00f6kning av ryggm\u00e4rgsv\u00e4tska antas att cirka var femtonde patient med schizofrenidiagnos egentligen har en autoimmun sjukdom som bidrar till sjukdomsbilden. Tv\u00e5ngssymtom som till exempel r\u00e4dsla f\u00f6r smitta eller upprepningsbeteenden som debuterar pl\u00f6tsligt och i kombination med ofrivilliga r\u00f6relser, separations\u00e5ngest, anorexia och urinv\u00e4gssymtom, kan ocks\u00e5 vara en \u00e5terspegling av en autoimmun sjukdomsprocess i hj\u00e4rnan.<\/p>\n

Symtombilden s\u00e4tts antagligen i g\u00e5ng av vanligt f\u00f6rekommande streptokock- eller mykoplasmainfektioner. Hos personer med en viss genetisk f\u00f6ruts\u00e4ttning kan infektionen leda till ett insjuknande som kan l\u00e4ka ut av sig sj\u00e4lvt men som ocks\u00e5 kan bli kroniskt om det l\u00e4mnas obehandlat. Hos ungef\u00e4r var femte vuxen person med tv\u00e5ngssyndrom har man kunnat identifiera antikroppar mot hj\u00e4rnv\u00e4vnad, vilket tyder p\u00e5 att tv\u00e5ngssyndrom kan vara f\u00f6rknippat med en autoimmun process.<\/p>\n

\u00c4ven vid autismspektrumtillst\u00e5nd och schizofreni finns en \u00f6kad f\u00f6rekomst av antikroppar mot hj\u00e4rnv\u00e4vnad. Kopplingen mellan psykiatriska sjukdomar och autoimmuna sjukdomar manifesteras ocks\u00e5 genom att m\u00e5nga autoimmuna sjukdomar \u00e4r \u00f6verrepresenterade hos personer med psykisk sjukdom, liksom hos deras n\u00e4ra sl\u00e4ktingar.<\/p>\n

I boken \u201dInfekterat beteende. Hur hj\u00e4rna och immunsystem kommunicerar vid autism, schizofreni och depression\u201d (Pavus Utbildning, 2013), beskriver neurobiologen Paul Patterson immunologiska mekanismer som p\u00e5verkar psyket. Cytokiner \u2013 sm\u00e5 proteiner som kommunicerar mellan celler i immunsystemet och hj\u00e4rnan \u2013 \u00f6kar i aktivitet vid infektioner. N\u00e4r vi drabbas av en rej\u00e4l f\u00f6rkylning leder det till en \u00f6kad bildning av cytokiner i hj\u00e4rnan och vi k\u00e4nner oss h\u00e4ngiga, ofokuserade och olustiga \u2013 ja just sjuka.<\/p>\n

Kommunikationen sker via elektriska och kemiska impulser, f\u00f6rbi den s\u00e5 kal\u2013lade blod-hj\u00e4rn-barri\u00e4ren, en barri\u00e4r som f\u00f6rr troddes vara ogenomtr\u00e4nglig men som snarare liknar en d\u00f6rr p\u00e5 gl\u00e4nt. Cytokinernas m\u00e4ngd \u00f6kar ocks\u00e5 vid depression, och det finns studier som visar att vanliga antiinflammatoriska medel kan minska depressiva symtom. Sv\u00e5r psykosocial stress leder ocks\u00e5 till immunaktivering, vilket tydligt visar att interaktionen \u00e4r \u00f6msesidig.<\/p>\n

Hos personer med autismspektrumtillst\u00e5nd har man kunnat visa att immunsystemet i hj\u00e4rnan \u00e4r aktiverat. Det avspeglar sig b\u00e5de i en \u00f6kning av hj\u00e4rnceller med immunliknande funktion och f\u00f6rh\u00f6jda niv\u00e5er av cytokiner i ryggm\u00e4rgsv\u00e4tskan. Immunsystemet \u00e4r ocks\u00e5 involverat i att ansa on\u00f6diga kopplingar i nervsystemet \u2013 en viktig process i den normala hj\u00e4rnans utveckling. Denna process \u00e4r st\u00f6rd vid autismspektrumtillst\u00e5nd, vilket inneb\u00e4r att immunsystemet kan ha stor betydelse \u00e4ven h\u00e4r.<\/p>\n

Om dessa \u00f6verfl\u00f6diga kopplingar kvarst\u00e5r kan det i sig f\u00f6rklara varf\u00f6r barn med autismspektrumtillst\u00e5nd har i genomsnitt en n\u00e5got st\u00f6rre hj\u00e4rna \u00e4n f\u00f6rv\u00e4ntat. Kopplingarna som normalt skulle ha tillbakabildats st\u00f6r ocks\u00e5 kommunikationen mellan hj\u00e4rncellerna och leder till en avvikande upplevelsev\u00e4rld.<\/p>\n

Det finns m\u00e5nga faktorer som kan st\u00f6ra hj\u00e4rnans utveckling. Patterson f\u00f6rklarar begreppet fetal programmering som beskriver hur moderns sviktande h\u00e4lsa, exempelvis i form av fetma, infektioner, sv\u00e4lt eller D-vitaminbrist, p\u00e5verkar immunologiska mekanismer, utvecklingen av fostrets hj\u00e4rna och barnets framtida h\u00e4lsa.<\/p>\n

Milj\u00f6faktorer kan ocks\u00e5 samverka med vissa genvarianter och bidra till en kraftigt f\u00f6rh\u00f6jd risk f\u00f6r sjukdom. Exemplen \u00e4r flera: kvinnor som var gravida under epidemin med spanska sjukan 1918 fick barn som i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n andra inte klarade av skolg\u00e5ng eller arbete och i \u00e5lderdomen oftare drabbades av hj\u00e4rtsjukdomar och diabetes \u00e4n andra. L\u00e5g f\u00f6delsevikt \u00e4r en k\u00e4nd riskfaktor f\u00f6r hj\u00e4rtsjukdom och typ 2-diabetes, liksom f\u00f6r schizofreni.<\/p>\n

Det finns flera epidemiologiska studier som visar p\u00e5 dessa samband. Under en sjum\u00e5nadersperiod under andra v\u00e4rldskriget svalt holl\u00e4ndarna p\u00e5 grund av en h\u00e5rd matransonering under den tyska ockupationen. Barnen som f\u00f6ddes under perioden v\u00e4gde d\u00e4rf\u00f6r mindre och i vuxen \u00e5lder utvecklade de schizofreni i en f\u00f6rh\u00f6jd omfattning. Men \u00e4n mer remarkabelt \u00e4r att barnbarnen till de sv\u00e4ltande m\u00f6drarna ocks\u00e5 v\u00e4gde mindre \u00e4n f\u00f6rv\u00e4ntat vid f\u00f6delsen, vilket f\u00f6rklaras av att den vuxna kvinnans \u00e4ggceller utvecklats redan under fosterstadiet och ligger i vila fram till puberteten. Infektioner under graviditet, oavsett om det \u00e4r fr\u00e5n en parasit i kattens avf\u00f6ring som smittar oss n\u00e4r vi t\u00f6mmer kattl\u00e5dan eller en influensa orsakad av virus, leder till en f\u00f6rh\u00f6jd risk f\u00f6r en utveckling mot impulsivt beteende, schizofreni eller autismspektrumtillst\u00e5nd hos barnet.<\/p>\n

Och f\u00f6r att komplicera f\u00f6rh\u00e5llandena ytterligare: \u00e4ven brist p\u00e5 stimulans av immunsystemet, orsakad av v\u00e4stv\u00e4rldens \u00f6verdrivna hygien och f\u00f6r lite kontakt med djur och natur, \u00e4r f\u00f6rknippad med f\u00f6rh\u00f6jd risk f\u00f6r allergier och st\u00f6rd bakterieflora i tarmen. V\u00e5r glutenrika kost leder till magtarmproblem hos k\u00e4nsliga individer. En inflammerad tarmslemhinna \u00f6kar i sin tur genomsl\u00e4ppligheten f\u00f6r \u00e4mnen som kan aktivera immunsystemet. Ungef\u00e4r vart fj\u00e4rde barn med autismspektrumtillst\u00e5nd har en tarmv\u00e4gg med \u00f6kad genomsl\u00e4pplighet och vid b\u00e5de schizofreni och autismspektrumtillst\u00e5nd \u00e4r niv\u00e5erna av antikroppar mot gluten f\u00f6rh\u00f6jda. Det finns rapporter om att vissa dieter kan minska symtom hos barn med autismspektrumtillst\u00e5nd och vid adhd \u00e4r dietbehandling bevisligen effektiv.<\/p>\n

 <\/p>\n