{"id":210,"date":"2014-01-12T03:10:32","date_gmt":"2014-01-12T02:10:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/?p=210"},"modified":"2014-01-12T03:10:32","modified_gmt":"2014-01-12T02:10:32","slug":"den-vasterlandska-sjukan-eller-det-metabola-syndromet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/den-vasterlandska-sjukan-eller-det-metabola-syndromet\/","title":{"rendered":"Den v\u00e4sterl\u00e4ndska sjukan eller det metabola syndromet"},"content":{"rendered":"
\n
\n

H\u00f6gt blodtryck, d\u00e5liga blodfetter, \u00f6vervikt, diabetes och stress har det gemensamt att de orsakas av\u00a0 samma grundl\u00e4ggande st\u00f6rning i kroppen \u2013 det s\u00e5 kallade metabola syndromet.
\nDefinitionen av det metabola syndromet \u00e4r att den drabbade uppvisar minst tre av f\u00f6ljande fem risksymptom: Blodtryck \u00f6ver 130\/85, ett midjem\u00e5tt \u00f6ver 102 cm f\u00f6r m\u00e4n eller \u00f6ver 88 cm f\u00f6r kvinnor, HDL mindre \u00e4n 1,0 (m\u00e4n) eller mindre \u00e4n 1,3 (kvinnor), triglycerider \u00f6ver 1,7 och ett fasteblodsocker \u00f6ver eller lika med 6,1. Vid sidan av hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar \u00e4r till exempel fettlever, gallbesv\u00e4r, diabetes 2,\u00a0polycystiskt ovariesyndrom och gikt vanliga vid metabolt syndrom.<\/p>\n

\u00c4ven i l\u00e4nder som Kina och Indien blir dessa sjukdomar allt vanligare n\u00e4r m\u00e4nniskorna \u00f6verger sin traditionella kost f\u00f6r en mer v\u00e4sterl\u00e4ndsk diet, vilket i de flesta fall inneb\u00e4r mer snabba kolhydrater som vitt socker och vitt mj\u00f6l och mer f\u00e4rdigmat.
\nUppskattningsvis uppfyller n\u00e4rmare 30 % av europ\u00e9erna kriterierna f\u00f6r metabolt syndrom. De som har studerat ursprungsbefolkningars f\u00f6r\u00e4ndrade kostvanor kommer till den fantastiska slutsatsen att i stort sett ingen som \u00e4ter traditionell j\u00e4gar-samlarkost lider av symptomen ovan.<\/p>\n

Hur ska vi d\u00e5 komma tillr\u00e4tta med v\u00e5r v\u00e4sterl\u00e4ndska sjuka?\u00a0 \u00e4ta kolhydratsn\u00e5lt.\u00a0 Men tar man bort en massa kolhydrater m\u00e5ste man ju \u00e4ta n\u00e5got annat ist\u00e4llet f\u00f6r att bli m\u00e4tt \u2013 fett.
\nDet kommer hela tiden fler forskningsresultat som kastar nytt ljus \u00f6ver debatten kolhydrater kontra fett.
\n\u201dvarf\u00f6r blir vi feta?\u201d Genetiken spelar en viss roll, men de riktigt utmanande tankarna och forskningsr\u00f6nen handlar om att g\u00f6ra skillnad p\u00e5 kalorierna, inte bara r\u00e4kna dem. R\u00e5det att minska p\u00e5 kolhydratintaget och \u00e4ta tillr\u00e4ckligt med fett och protein \u00e4r grunden i m\u00e5nga dieter.<\/p>\n

De som \u00e4ter en kost med m\u00e5nga snabba kolhydrater blir hungrigare. Det har att g\u00f6ra med att blodsockret h\u00f6js och s\u00e4nks i snabbare takt \u00e4n om man \u00e4ter mat som m\u00e4ttar, t ex fett och proteiner eller, precis som namnet antyder, l\u00e5ngsamma kolhydrater. N\u00e4r blodsockret \u00e5ker berg- och dalbana s\u00e5 vill man \u00e4ta mer. Att undvika snabba kolhydrater minskar d\u00e4rf\u00f6r dina blodsockersv\u00e4ngningar och reglerar d\u00e4rmed din aptit till en l\u00e4mplig niv\u00e5. Du kommer per automatik att \u00e4ta mindre. Och n\u00e4r din kropp vill \u00e4ta lagom m\u00e5nga kalorier s\u00e5 finns det egentligen ingen anledning att r\u00e4kna dem. \u00c4ter du kolhydratsn\u00e5lt m\u00e5ste du fylla p\u00e5 med n\u00e5got annat f\u00f6r att h\u00e5lla dig m\u00e4tt \u2013 fett. Annars blir du hungrig och sugen p\u00e5 skr\u00e4pmat och godis.<\/p>\n

Ett annat r\u00e5d \u00e4r att \u00e4ta s\u00e5 naturlig mat som m\u00f6jligt. Det g\u00e4ller \u00e4ven fetterna. Bra naturliga fetter hittar du till exempel i sm\u00f6r, vispgr\u00e4dde, olivolja, kokosfett, avokado, fet fisk. \u00c4t k\u00f6tt fr\u00e5n gr\u00e4sbetande djur eller viltk\u00f6tt, \u00e4gg fr\u00e5n frig\u00e5ende h\u00f6ns, som helst f\u00e5r g\u00e5 och picka i sig b\u00e5de gr\u00e4s och maskar. \u00c4t massor av bladgr\u00f6nt och gr\u00f6nsaker och en del n\u00f6tter. \u00c4t lagom mycket frukt.<\/p>\n

Det handlar inte bara om vad du \u00e4ter utan \u00e4ven n\u00e4r du \u00e4ter. Det finns ett r\u00e5d som m\u00e5nga s\u00e4kert har h\u00f6rt talas om \u2013 att inte \u00e4ta efter klockan 19. Blir man hungrig s\u00e5 st\u00e5r man \u00f6ver den k\u00e4nslan och efter ett litet tag g\u00e5r hungerk\u00e4nslan \u00f6ver. Det finns de som framg\u00e5ngsrikt anv\u00e4nder den h\u00e4r mekanismen i kroppen f\u00f6r att g\u00e5 ner i vikt. Bland annat visade ett nyare, intressant experiment vid University of Pennsylvania i USA att n\u00e4r en klockgen inuti fettcellerna p\u00e5 m\u00f6ss sattes ur funktion och m\u00f6ssen \u00e5t p\u00e5 fel tid \u2013 p\u00e5 dagen ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 natten \u2013 lagrade cellerna mer energi. Detta trots att m\u00f6ssen \u00e5t samma m\u00e4ngd kalorier.<\/p>\n

\u00c4ven stress spelar stor roll f\u00f6r det metabola syndromet. Det \u00e4r en mycket viktig komponent att se \u00f6ver i sammanhanget. Stressen h\u00f6jer n\u00e4mligen halten av hormonet kortisol som effektivt f\u00f6rhindrar fettf\u00f6rbr\u00e4nningen i kroppen och d\u00e4rmed f\u00f6rhindrar viktminskning. En del i stressproblematiken kan vara d\u00e5lig s\u00f6mn. Det finns n\u00e5gra grundl\u00e4ggande enkla r\u00e5d som alla kan f\u00f6lja. Regelbundna sovtider underl\u00e4ttar f\u00f6r kroppen att st\u00e4lla in sig p\u00e5 vila. G\u00e5 ut och g\u00e5 mitt p\u00e5 dagen f\u00f6r att f\u00e5 lite solljus som hj\u00e4lper till att reglera dygnsrytmen. Drick inget kaffe efter klockan 16 och begr\u00e4nsa intaget av alkohol, som f\u00f6rs\u00e4mrar s\u00f6mnkvaliteten.<\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n