{"id":200,"date":"2013-07-13T23:31:33","date_gmt":"2013-07-13T22:31:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/?p=200"},"modified":"2013-07-13T23:31:33","modified_gmt":"2013-07-13T22:31:33","slug":"enzymer-for-battre-halsa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/enzymer-for-battre-halsa\/","title":{"rendered":"Enzymer f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa"},"content":{"rendered":"<p>Enzymer \u00e4r proteiner som katalyserar, allts\u00e5 \u00f6kar eller minskar hastigheten p\u00e5 kemiska reaktioner.<br \/>\nI kroppen har vi mer \u00e4n 3 000 olika enzymer som bidrar till mer \u00e4n 4 000 olika biokemiska reaktioner.<\/p>\n<p>Enzymer i kroppen<br \/>\nEnzymerna bildas f\u00f6rst och fr\u00e4mst i matsm\u00e4ltningsorganen och i v\u00e5ra hormonproducerande k\u00f6rtlar, men \u00e4ven i kroppens \u00f6vriga celler.<br \/>\nBittra smaker triggar ig\u00e5ng saltsyreproduktionen och p\u00e5verkar s\u00e5ledes matsm\u00e4ltningen p\u00e5 ett positivt s\u00e4tt. Bitter\u00f6rter \u00e4r oerh\u00f6rt effektiva f\u00f6r att aktivera v\u00e5r matsm\u00e4ltningsapparat och har anv\u00e4nds l\u00e5ngt tillbaka i tiden. Exempel p\u00e5 dessa kulturella inslag \u00e4r den beska aperitifen, den lite s\u00f6tare digestifen, att tugga p\u00e5 f\u00e4nk\u00e5lsk\u00e4rnor, beska salladsblad eller s\u00e5som i midsommartider, att ta en nubbe med beska droppar.<\/p>\n<p>Drick g\u00e4rna lite ljummet vatten till din mat, eftersom det aktiverar enzymerna, men sk\u00f6lj aldrig ner maten med mycket v\u00e4tska, eftersom det snarare sp\u00e4der ur maten och g\u00f6r att den passerar snabbare genom kroppen.<\/p>\n<p>Det finns fyra olika huvudgrupper av matsm\u00e4ltningsenzymer:<br \/>\n1. Amylas spj\u00e4lkar kolhydrater, st\u00e4rkelser och socker fr\u00e5n spannm\u00e5l, frukter och st\u00e4rkelseshaltiga gr\u00f6nsaker.<br \/>\n2. Proteas spj\u00e4lkar proteiner fr\u00e5n k\u00f6tt, n\u00f6tter och ost till aminosyror.<br \/>\n3. Lipas spj\u00e4lkar fett och oljor fr\u00e5n mejerioch k\u00f6ttprodukter till fettsyror.<br \/>\n4. Cellulas hj\u00e4lper matsm\u00e4ltningen av kostfibrer.<\/p>\n<p>Enzymer i maten<br \/>\nDet finns vegetabiliska matsm\u00e4ltningsenzymer eller v\u00e4xtenzymer i r\u00e5 frukt och gr\u00f6nt som tillsammans med kroppens enzymer hj\u00e4lper till att bryta ner maten. Om maten v\u00e4rms upp \u00f6ver 48 grader i mer \u00e4n 15 minuter f\u00f6rst\u00f6rs enzymerna och \u00e4r s\u00e5ledes inte verksamma.\u00a0 En del enzymer bryts ner i mags\u00e4cken men mycket tyder p\u00e5 att \u00e4ven enzymerna som tillf\u00f6rs med maten bidrar till matspj\u00e4lkningen.<\/p>\n<p>V\u00e4xtenzymer fungerar i munnen mags\u00e4cken och tunntarmen d\u00e4r de hj\u00e4lper kroppens enzymer till en effektiv matsm\u00e4ltning.<\/p>\n<p>F\u00e5r vi inte tillr\u00e4ckligt med enzymer genom kosten, m\u00e5ste kroppen ist\u00e4llet anv\u00e4nda mycket energi p\u00e5 att producera matsm\u00e4ltningsenzymer och matspjlkningsorganen blir \u00f6verbelastade. D\u00e4rmed finns det mindre energi till annat. Genom att \u00e4ta mer r\u00e5kost och undvika skr\u00e4pmat, f\u00e5r man mer energi. Man motverkar ocks\u00e5 sjukdomar och bevarar kroppens sj\u00e4lvl\u00e4kande krafter.<\/p>\n<p>Immunsystemet<br \/>\nEnzymerna fr\u00e5n bukspottk\u00f6rteln anv\u00e4nds inte bara f\u00f6r att bryta ned maten i tunntarmen. De skickas ocks\u00e5 direkt ut i blodet f\u00f6r att ta hand om osm\u00e4lta proteiner som har tagits upp fr\u00e5n tarmen. Immunsystemet s\u00e4tter sig p\u00e5 dessa osm\u00e4lta proteiner och det bildas immunkomplex. Detta utl\u00f6ser allergiska reaktioner. Enzymerna angriper och bryter ned dessa immunkomplex, s\u00e5 att de kan uts\u00f6ndras via njurarna.<\/p>\n<p>Dessutom aktiveras immunsystemet och riskerar att bli \u00f6verbelastat n\u00e4r vi \u00e4ter mycket upphettad stekt mikrad eller processad mat.<\/p>\n<p>Enzymerna kan ocks\u00e5 rensa blodet p\u00e5 mikroorganismer och skadade blodkroppar.<\/p>\n<script type=\"text\/javascript\">\n\t\tvar pusha_url = \"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/enzymer-for-battre-halsa\/\";\n\t\tvar pusha_titel = \"Enzymer f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa\";\n\t\tvar pusha_bakgrund = \"#FFFFFF\";\n\t\tvar pusha_nyttfonster = true;\n\t<\/script>\n\t<script src=\"http:\/\/static.pusha.se\/knapp.js\" type=\"text\/javascript\"><\/script><!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on the_content --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on the_content -->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Enzymer \u00e4r proteiner som katalyserar, allts\u00e5 \u00f6kar eller minskar hastigheten p\u00e5 kemiska reaktioner. I kroppen har vi mer \u00e4n 3 000 olika enzymer som bidrar till mer \u00e4n 4 000 olika biokemiska reaktioner. Enzymer i kroppen Enzymerna bildas f\u00f6rst och &#8230;<!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on get_the_excerpt --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on get_the_excerpt --><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-200","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nyttigt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/200","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=200"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/200\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":201,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/200\/revisions\/201"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=200"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=200"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=200"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}