{"id":184,"date":"2013-03-20T08:52:51","date_gmt":"2013-03-20T07:52:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/?p=184"},"modified":"2013-03-20T08:53:15","modified_gmt":"2013-03-20T07:53:15","slug":"mindfulness-kan-forhindra-depression-och-minska-angest-vid-kronisk-smarta","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/mindfulness-kan-forhindra-depression-och-minska-angest-vid-kronisk-smarta\/","title":{"rendered":"Mindfulness kan f\u00f6rhindra depression och minska \u00e5ngest vid kronisk sm\u00e4rta"},"content":{"rendered":"<p>Mindfulness utbildning i meditation och medveten n\u00e4tvaro har i studier visat sig <a title=\"motverka\" href=\"http:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/mindfulness-medveten-narvaro-motverkar-stress\/\">motverka stress<\/a>, men kan \u00e4ven \u00a0f\u00f6rhindra depression och minska \u00e5ngest vid kronisk sm\u00e4rta. \u00a0Detta beskrivs i en artikel skriven av forskare vid\u00a0 Brown University \u00a0och man har ocks\u00e5 hittat en m\u00f6jlig\u00a0 neurofysiologisk f\u00f6rklaring till detta.<br \/>\nForskarna\u00a0 f\u00f6resl\u00e5r att mindfulnessut\u00f6vare f\u00e5r \u00f6kad kontroll \u00f6ver sensoriska kortikala alfarytmer som hj\u00e4lper till att reglera hur hj\u00e4rnan processar och filtrerar f\u00f6rnimmelser, inklusive sm\u00e4rta och negativa minnen. Studien bygger p\u00e5 tidigare publicerade experimentella resultat och en validerad datorsimulering av neurala n\u00e4tverk.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Eftersom mindfulness meditations tr\u00e4ning b\u00f6rjar med fokus \u00a0kroppsdelar och de egna \u00a0andetagen kan man skapa en f\u00f6rb\u00e4ttrad kontroll \u00f6ver lokala alfarytmer i hj\u00e4rnans prim\u00e4ra somatosensoriska cortex d\u00e4r f\u00f6rnimmelser fr\u00e5n olika delar av kroppen kartl\u00e4ggs av hj\u00e4rnan.<br \/>\nGenom att l\u00e4ra sig kontrollera sitt fokus p\u00e5 det nuvarande somatiska \u00f6gonblicket kan \u00a0mindfulness meditat\u00f6rer utveckla en b\u00e4ttre kontroll \u00a0f\u00f6r styrning av \u00a0lokala sensoriska kortikala alfarytmer . Effektiv modulering av kortikala alfa rytmer i sin tur g\u00f6r det m\u00f6jligt att \u00a0optimera filtrering av sensorisk information. Meditat\u00f6rer l\u00e4r sig inte bara att kontrollera vilka specifika kroppsdelar sensationer kommer ifr\u00e5n, men ocks\u00e5 \u00a0att reglera uppm\u00e4rksamhet, t.ex. tona ner upplevelsen av kronisk sm\u00e4rta. Den lokala uppm\u00e4rksamhetskontrollen av somatosensoriska alfa rytmer blir ocks\u00e5 en motvikt mot internt fokuserade negativa tankar, som skapas vid depression.<br \/>\nStudien leddes av \u00a0Catherine Kerr, bitr\u00e4dande professor vid Alpert Medical School och chef f\u00f6r translationell neurovetenskap f\u00f6r den kontemplativa studier initiativet vid Brown.<\/p>\n<p>MRI studier visade ocks\u00e5 att personer som har utbildats i mindfulness har snabbare och st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar i alfa-v\u00e5gornas amplitud n\u00e4r de skiftar fokus.<br \/>\nI ett experiment som publicerades i Journal of Neuroscience 2010, observerades attt n\u00e4r folk inriktat sig p\u00e5 t.ex. en k\u00e4nsla i v\u00e4nster hand, visade motsvarande &#8221;karta&#8221; f\u00f6r handen i cortex en markant nedg\u00e5ng i alfav\u00e5gornas amplitud. \u00a0\u00a0N\u00e4r f\u00f6rs\u00f6kspersonerna uppm\u00e4rksamhet skiftat bort fr\u00e5n den kroppsdel, gick alfarytmens amplitud upp \u00a0i motsvarande del i hj\u00e4rnan. \u00a0Andra forskargrupper har visat att detta \u00e4ven \u00e4r fallet f\u00f6r andra typer av uppm\u00e4rksamhetsrelaterade uppgifter, inklusive fokus p\u00e5 rumslig uppm\u00e4rksamhet och arbetsminne.<br \/>\n\u00c5r\u00a0 2011 publicerade forskarlaget en annan artikel i Brain Research Bulletin d\u00e4r\u00a0 randomiserade patienter fick \u00a0\u00e5tta veckors mindfulness tr\u00e4ning j\u00e4mf\u00f6rdes med en kontrollgrupp som inte fick det. \u00a0N\u00e4r \u00a0medlemmarna \u00a0i varje grupp ombads att rikta uppm\u00e4rksamheten p\u00e5 en k\u00e4nsla i handen och sedan v\u00e4xla uppm\u00e4rksamheten till \u00a0sin fot visade de som tr\u00e4nats \u00a0i mindfulness \u00a0snabbare och st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar i alfa-v\u00e5gsamplitud i hj\u00e4rnans\u00a0 kartbild \u00f6ver \u00a0handen n\u00e4r de gjorde uppm\u00e4rksamhetsskiftet \u00e4n de sex personer som inte hade mindfulness tr\u00e4ning.<br \/>\nTeamet har ocks\u00e5 utvecklat en datormodell \u00a0f\u00f6r att simulera alfa hj\u00e4rnv\u00e5gor genom \u00f6msesidiga interaktioner mellan cortex, som bearbetar information och tankar, och thalamus, som \u00e4r som en v\u00e4xel som f\u00f6rmedlar informationsfl\u00f6det fr\u00e5n resten av hj\u00e4rnan till cortex.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>F\u00f6rfattarna f\u00f6resl\u00e5r att utbildning av patienter med kronisk sm\u00e4rta i standardiserade mindfulness tekniker f\u00f6r att fokusera p\u00e5 och sedan fokusera bort fr\u00e5n sm\u00e4rta, b\u00f6r leda till f\u00f6rb\u00e4ttringar \u00e4ven vid kronisk sm\u00e4rta.<\/p>\n<script type=\"text\/javascript\">\n\t\tvar pusha_url = \"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/mindfulness-kan-forhindra-depression-och-minska-angest-vid-kronisk-smarta\/\";\n\t\tvar pusha_titel = \"Mindfulness kan f\u00f6rhindra depression och minska \u00e5ngest vid kronisk sm\u00e4rta\";\n\t\tvar pusha_bakgrund = \"#FFFFFF\";\n\t\tvar pusha_nyttfonster = true;\n\t<\/script>\n\t<script src=\"http:\/\/static.pusha.se\/knapp.js\" type=\"text\/javascript\"><\/script><!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on the_content --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on the_content -->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Mindfulness utbildning i meditation och medveten n\u00e4tvaro har i studier visat sig motverka stress, men kan \u00e4ven \u00a0f\u00f6rhindra depression och minska \u00e5ngest vid kronisk sm\u00e4rta. \u00a0Detta beskrivs i en artikel skriven av forskare vid\u00a0 Brown University \u00a0och man har ocks\u00e5 &#8230;<!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on get_the_excerpt --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on get_the_excerpt --><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[48,47],"tags":[],"class_list":["post-184","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kropp","category-mentalt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/184","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=184"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/184\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":187,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/184\/revisions\/187"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=184"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=184"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=184"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}