{"id":112,"date":"2012-06-08T13:40:02","date_gmt":"2012-06-08T12:40:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/?p=112"},"modified":"2012-06-08T14:21:16","modified_gmt":"2012-06-08T13:21:16","slug":"hela-fullkorn-ar-nyttigast-och-mest-mattande","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/hela-fullkorn-ar-nyttigast-och-mest-mattande\/","title":{"rendered":"Hela fullkorn \u00e4r nyttigast och mest m\u00e4ttande"},"content":{"rendered":"<p>Genom att \u00e4ta fullkornsbr\u00f6d och fullkornspasta f\u00e5r vi \u00e4ven i oss fibrer och n\u00e4rings\u00e4mnen fr\u00e5n\u00a0 s\u00e4dens grodd och dess yttre delar. Studier har visat att regelbundet intag av fullkorn minskar riskerna att drabbas av blodproppar, cancer och diabetes. Men forskning har visat att den h\u00e4lsosamma effekten \u00e4r st\u00f6rst om vi f\u00e5r i oss hela korn, ist\u00e4llet f\u00f6r korn som \u00e4r skurna, kn\u00e4ckta, skalade eller malda till mj\u00f6l.<\/p>\n<p><strong>Hela korn h\u00e4lsosammast<br \/>\n<\/strong>Det mest h\u00e4lsosamma alternativet \u00e4r allts\u00e5 att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 i sig s\u00e5 stor andel hela korn som m\u00f6jligt. Man kan t.ex. koka havregr\u00f6t p\u00e5 hela havrek\u00e4rnor eller grovvalsade havregryn som ett h\u00e4lsosammare alternativ till vanliga havregryn. Det tar dock l\u00e4ngre tid att koka.\u00a0 Man kan ocks\u00e5 blanda hela kokta korn i sallader och br\u00f6d. En portion hela kokta korngryn h\u00e5ller t.ex. blodsockret stabilt och ger en\u00a0 m\u00e4ttnadsk\u00e4nsla i upp till 16 timmar. Det g\u00f6r att vi intuitivt \u00e4ter mindre f\u00f6ljande dag. Skalet runt k\u00e4rnorna inneh\u00e5ller en kombination av kostfibrer som det tar extra l\u00e5ng tid f\u00f6r matsm\u00e4ltningssystemet att bryta ner och den st\u00e4rkelserika fr\u00f6k\u00e4rnan \u00e4r insp\u00e4rrad bakom det mer sv\u00e5rnedbrytna yttre h\u00f6ljet. \u00a0Hela k\u00e4rnor fr\u00e5n korn triggar ocks\u00e5 kroppens produktion av hormonet GLP-1 som skapar en l\u00e5ngvarig m\u00e4ttnadsk\u00e4nsla.\u00a0\u00a0Om kornk\u00e4rnorna mals till mj\u00f6l, uteblir en stor del av effekten.<\/p>\n<p>De olika s\u00e4desslagen har alla olika egenskaper och effekter.<\/p>\n<p><strong>R\u00e5g<br \/>\n<\/strong>R\u00e5g inneh\u00e5ller s\u00e4rskilt\u00a0mycket av\u00a0kostfibern, <em>arabinoxylaner<\/em> och som \u00e4r bra f\u00f6r blodsockret d\u00e5 de bildar en gel som f\u00f6rsenar kroppens upptag av st\u00e4rkelse. R\u00e5g inneh\u00e5ller ocks\u00e5 <em>ligniner<\/em>, en typ av fiber som visat sig h\u00f6ja motst\u00e5ndskraften mot vissa cancerformer.<\/p>\n<p><strong>Havre<br \/>\n<\/strong>Havre inneh\u00e5ller stora m\u00e4ngder <em>betaglukaner<\/em>, vattenl\u00f6sliga fibrer som h\u00e5ller blodsockret p\u00e5 stabil niv\u00e5 och minskar kolesterolv\u00e4rdet.<\/p>\n<p><strong>Korn<\/strong><br \/>\nKorn inneh\u00e5ller stora m\u00e4ngder sunda fibrer, t.ex. vattenl\u00f6sliga <em>betaglukaner<\/em> som h\u00e5ller blodsockret p\u00e5 stabil niv\u00e5 och minskar kolesterolv\u00e4rdet. Korn inneh\u00e5ller p\u00e5 samma s\u00e4tt som r\u00e5g ocks\u00e5 <em>lignaner<\/em> som skyddar mot cancer.<\/p>\n<p><strong>Vete<\/strong><br \/>\nFullkornsvete inneh\u00e5ller inte lika m\u00e5nga h\u00e4lsofr\u00e4mjande fibrer som de andra s\u00e4desslagen men vetegrodden inneh\u00e5ller b-vitaminer som beh\u00f6vs bl.a. f\u00f6r ett fungerande nervsystem samt onedbrytbar <em>cellulosa<\/em> som \u00e4r bra f\u00f6r matsm\u00e4ltningen\u00a0s\u00e5 \u00e4ven kokta hela vetek\u00e4rnor eller fullkornscouscous ger \u00a0en bra m\u00e4ttnadsk\u00e4nsla.<\/p>\n<p><strong>Alternativ till spannm\u00e5l<br \/>\n<\/strong>Bovete, Quinoa, Amarant och hirs \u00e4r alternativ till spannm\u00e5l som inneh\u00e5ller mycket protein samt vitaminer och mineraler och \u00e4r ett bra komplement i kosten.<\/p>\n<script type=\"text\/javascript\">\n\t\tvar pusha_url = \"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/hela-fullkorn-ar-nyttigast-och-mest-mattande\/\";\n\t\tvar pusha_titel = \"Hela fullkorn \u00e4r nyttigast och mest m\u00e4ttande\";\n\t\tvar pusha_bakgrund = \"#FFFFFF\";\n\t\tvar pusha_nyttfonster = true;\n\t<\/script>\n\t<script src=\"http:\/\/static.pusha.se\/knapp.js\" type=\"text\/javascript\"><\/script><!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on the_content --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on the_content -->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Genom att \u00e4ta fullkornsbr\u00f6d och fullkornspasta f\u00e5r vi \u00e4ven i oss fibrer och n\u00e4rings\u00e4mnen fr\u00e5n\u00a0 s\u00e4dens grodd och dess yttre delar. Studier har visat att regelbundet intag av fullkorn minskar riskerna att drabbas av blodproppar, cancer och diabetes. Men forskning &#8230;<!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on get_the_excerpt --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on get_the_excerpt --><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[46,3],"tags":[37,36],"class_list":["post-112","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mat","category-nyttigt","tag-halsa","tag-kost"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/112","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=112"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/112\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":114,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/112\/revisions\/114"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=112"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=112"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nyttigt.se\/nytt\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=112"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}