Kroppens syra – bas balans

Syra- basbalansen är en av kroppens viktigaste jämvikter.
Olika organ i kroppen har olika pH-värde för att de funktionerna de är ämnade för ska fungera optimalt. Blodet ska till exempel alltid vara lätt basiskt. Inne i kroppens celler bör pH-värdet alltid vara neutralt eller lätt basiskt.

I magsäcken däremot är pH-värdet surt, vilket det också ska vara för att matsmältningen ska fungera som den ska. Det sura pH-värdet beror på magsyrorna, däribland saltsyran, som är en viktig pusselbit i matsmältningen och ett skydd mot bakterie-, virus- och svampangrepp.

pH-värdet inne i celler och i blodet är starkt kontrollerat av ett s.k. buffringssystem. En ökad mängd syra eller bas leder omedelbart till en kompensation från en mängd olika buffringssystem som är utvecklade för att bibehålla pH-värdet på en konstant nivå.

Blodet strävar alltid efter att hålla ett något basiskt pH-värde, mellan 7.35 och 7.45. Det är livsviktigt att pH-värdet hålls inom dessa ramar. Kroppen har därför olika sätt att se till att syra-basbalansen i blodet regleras, vilket sker främst genom njurarna och andningen. pH-värdet balanseras genom bikarbonat som regleras av njurarna och koldioxid i blodet som regleras av andningen.

Kroppen använder bikarbonat för att se till att pH-värdet är konstant i kroppens olika delar. Njurarna reglerar pH-värdet i blodet genom att antingen utsöndra bikarbonat i urinen om blodet är för basiskt eller tillverka bikarbonat och tillföra blodet om det är för surt. När bikarbonat utsöndras i urinen försvinner dock även vissa viktiga mineraler som kalium, natrium och kalcium.

När vi andas in luft i lungorna färdas den till alveolerna, vilka är de små luftblåsorna som luftrören förgrenas ut i. I alveolerna möter luften blodet som cirkulerat omkring i kroppens alla vävnader och organ. Blodet är nu fattigt på syre och rikt på koldioxid. Koldioxiden i blodet omvandlas till kolsyra och bikarbonat. Desto mer koldioxid och kolsyra som finns i blodet, desto surare blir blodet. När de röda blodkropparna når lungorna förvandlas bikarbonatet åter till koldioxid som vi sedan andas ut. Hjärnans kontroll av in- och utandningen regleras främst av koldioxidhalten i blodet och inte av syrebrist.

När de röda blodkropparna känner av att det finns för mycket koldioxid frisätter de syre. Det betyder att ju mer koldioxid där finns, ju mer syre frisläpps. När vi andas ut koldioxid minskar också nivån av kväve i blodet vilket medför att pH-värdet stiger och blodet blir mer basiskt.
Andningen är därför ett av kroppens viktigaste pH-regelator och genom att vi andas rätt blir vår kropp bättre syrsatt.

 

Vad som händer då det tillförs mer syra än kroppen kan ta hand om är att syran utsöndras, huvudsakligen i urin eller lagras på platser i kroppen där den inte kan påverka blodet eller cellerna negativt.
Bindväven är ett ställe där syraöverskott kan lagras. När detta sker upplever man det som smärta och förslitningar i leder och vävnad. Skelettet är en annan upplagringsplats för överskottssyra. Vid upplagring i skelettet frisätts kalcium vilket på sikt leder till benskörhet. Försurning är faktiskt den främsta anledningen till benskörhet.
Andra vanliga symptom vid försurning är trötthet, orkeslöshet och utmattning.

Andra besvär som uppkommer vid försurning är fibromyalgi, reumatiska besvär, migrän, gikt och njursten. Vid försurning nedsätts också reaktionen på insulin vilket har betydelse för personer med diabetes. Försurning ökar också risken för magnesiumbrist eftersom en sur urin hämmar upptaget av magnesium i njurarna. Magnesiumbristen i sin tur kan ge muskelkramper, sendrag och påverka hjärt- och kärlsjukdomar som exempelvis högt blodtryck.

 
Våra kroppar producerar också kontinuerligt syror. När vi andas och när våra muskler arbetar bildas det mängder med biprodukter, däribland syror. Stress bidrar också till försurning. Vid stress förbrukas nämligen många viktiga mineraler med basbildande effekt, däribland magnesium. Därutöver påverkar också klimatet vår pH-balans. kyla gör vårt blod surare medan värme gör blodet mer basiskt.
För att upprätthålla en bra PH-balans i kroppen måste vi äta mer av frukt och grönt och mindre av sånt som gör kroppen sur, som exempelvis socker och andra raffinerade födoämnen.
Om kroppen är för sur drar den på sig inflammationer och inflammationer är den främsta orsaken till sjukdomar.
Det är framförallt de proteinrika livsmedlen som gör oss sura. Det beror på att när proteiner förbränns i kroppen så bildas det svavelföreningar som är sura. Andra syrabildande livsmedel är mjöl- och mjölkprodukter, vetemjöl, socker, kaffe och te (dock ej örtteer).

Surt eller basiskt livsmedel?
Alla livsmedel innehåller i sin naturliga form både syra- och basbildande näringsämnen. Om ett livsmedel är surt eller basiskt beror på de element som blir kvar då livsmedlet förbränts. Är de kvarstående elementen sura sägs livsmedlet vara syrabildande och är det kvarstående elementen basiska sägs livsmedlet vara basbildande.

Citron t.ex. smakar ju surt, så man skulle kunna tro att citron är ett surt livsmedel även i kroppen. Men eftersom att den innehåller basiska mineraler som kalcium, magnesium, zink, koppar, järn och mangan. blir den starkt basisk i kroppen när du äter den.

Exempel på starkt försurande föda är nikotin, alkohol, kött, fisk, ost, ägg, socker,vetemjöl, te och kaffe. Ett för högt intag av försurad mat leder till att kroppens PH-värde sjunker och det kan börja bildas urinsyra i bindväven. Urinsyra kan skapa inflammationer och gikt i kroppen.

I princip alla frukter och grönsaker, bär, alger och många örter är basiska.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *