Category Archives: sjukdomar

Värktabletter kan orsaka hörselnedsättning

Frekvent användning av värktabletter kan orsaka hörselnedsättning.
Det gäller både värktabletter som innehåller ibuprofen (t.ex. Ipren och Ibumetin), paracetamol (t.ex. alvedon och panodil) och acetylsalicylsyra (t.ex. magnecyl och treo).

Enligt en amerikansk studie löpte kvinnor som tog ibuprofen eller paracetamol mer än två gånger i veckan en ökad risk för dålig hörsel. Att äta ibuprofen dagligen ökade t.ex. risken att drabbas av hörselnesättning med 24% jämfört med de som tog det max en gång i veckan.

I en annan studie gjord på män, sågs sämre hörsel hos dem som åt acetylsalicylsyra mer än två gånger i veckan.

Forskarna misstänker att värktabletterna kan skada hörselsnäckan i innerörat, bland annat genom att minska blodflödet.

I FASS anges försämrad hörsel som en mindre vanlig biverkan (drabbar mindre än 1%) av ibuprofen och tinnitus som en mindre vanlig biverkan av acetylsalicylsyra.

Risken för biverkningar kan minimeras genom att använda lägsta effektiva dos under kortast möjliga behandlingstid.

Även rökning och övervikt kan öka risken för hörselnedsättning medans b-vitaminet folsyra, fysisk aktivitet och omega 3 har en skyddande effekt enligt en studie av läkaren och forskaren Sharon Curhan.

Alkohol – nyttigt eller skadligt?

Med jämna mellanrum så slår dagstidningarna upp rubrikerna att några glas vin i veckan är nyttigt, medan vid andra tillfällen så kommer rapporter om alkoholens skadeverkningar. Så vad är det egentligen som gäller?

Helt säkra på den saken kan vi inte vara eftersom för att få helt tillförlitliga resultat ska man helst ha två stora försöksgrupper där den ena slumpades till att dricka alkhol under många år och den andra gruppen skulle helt avstå alkohol, s.k. prospektiva randomiserade studier, men det är omöjligt att göra både av praktiska och etiska skäl.

Men befolkningsstudier har visat att personer som dricker måttliga mängder alkohol löper lägre risk för flera allvarliga sjukdomar som hjärt-kärl sjukdom, typ 2 diabetes och demens jämfört med dem som inte dricker alls, eller dricker större mängder.

Men hälsoeffekterna gäller bara medelålders och äldre och är störst för män. Under 4o år ser man inga hälsovinster alls med att dricka eftersom hjärt-kärlsjukdomar är så ovanliga.

Och hälsovinsterna uppträder bara vid små mängder. För män ett glas vin om dagen, för kvinnor ett halvt glas. Vid större mängder ökar istället risken för allvarlig sjukdom, bland annat just hjärtinfarkt och diabetes, men även olika cancerformer.

Och problemet med befolkningsstudier är att resultaten är svårtolkade. Faktum är att måttlighetsdrickare ofta lever hälsosamt i andra avseenden, t.ex. genom bättre matvanor och kanske ett rikt socialt liv. Det är då svårt att veta om hälsoeffekterna verkligen beror på alkoholen.

T.ex. så följde doktor Holger Theobald i sin doktorsavhandling 30 000 stockholmare under en tid av 26 år. Lägst risk att dö under den här perioden hade löpte de som druckit alkohol motsvarande en halv flaska vin i veckan. Men när man tittade på absolutisterna, de som inte drack alls, så visade det sig att de som blivit nykterister sent i livet hade tre gånger högre risk att dö i förtid, jämfört med de som varit nyktra hela livet. Så om man jämförde måttlighetsdrickarna med de som varit nyktra hela livet såg man ingen skillnad i dödlighet.

En annan färsk finsk studie visar på negativa effekter på kärlväggarna av alkohol, redan vid små mängder.

Visst har forskning visat att flavenoider i t.ex. rödvin kan skydda mot hjärt- kärlsjukdom, men eftersom man bara såg ett skydd bland de som hade låg vinkonsumtion, en halv flaska vin i veckan, så är det inte säkert att detta är orsaken. Isåfall borde det vara en linjär skyddseffekt med ökat drickande, vilket man inte ser. Det är antagligen säkrare att få i sig flavenoiderna t.ex. genom frukt, bär russin nötter och grönt te.

 

De sjukdomar som man sett alkohol har en effekt på är…

Cancer
Hög alkoholkonsumtion ökar risken för många cancersjukdomar. Starkast är sambandet mellan alkohol och cancer i bröst, tjock- och ändtarm, munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe och lever. Framför allt ökar risken bland storkonsumenter. Men för bröstcancer börjar risken öka redan vid ett glas vin om dagen enligt vissa studier.
När alkoholen bryts ner bildas det cancerframkallande ämnet acetaldehyd. Det bildas också fria syreradikaler som skadar cellernas arvsanlag vilket kan starta cancerprocessen. Alkoholen försvagar också immunförsvarets mördarceller, NK-celler som är viktiga för att känna igen och döda celler som omvandlats till tumörceller. Alkohol verkar också som ett lösningsmedel som gör det lättare för andra canerframkallande ämnen att tränga in i kroppens celler. Alkoholen gör också bröstkörtlarna känsligare för östrogen och andelen körtelvävnad ökar, vilket ökar risken för cancer. Totalt beräknas 2-4 procent av all cancer orsakas av alkohol.

Demens
Måttlig alkoholkonsumtion har i en del studier kopplats till lägre risk för demens. Storkonsumenter däremot verkar löpa en högre risk för demens som också kommer tidigare i livet.

Depression
Depression är 2-4 gånger vanligare hos de som dricker mycket eller är alkoholberoende. Regelbundet högt intag av alkohol kan sänka halten av signalsubstansen seretonin som har betydelse för vårt stämningsläge. Hälften av självmorden i Sverige är alkholrelaterade.

Diabetes
Personer som dricker måttligt med alkohol löper ungefär 20-30 procents lägre risk för typ2-diabetes än de som inte dricker alls. Alkoholen kan förbättra kroppens insulinkänslighet. Storkonsumenter av alkohol löper däremot troligen en ökad risk för typ2-diabetes.

Hjärt- kärlsjukdom
Låg alkholkonsumtion verkar kunna skydda mot hjärtinfarkt och stroke enligt befolkningsstudier. Små mängder alkohol kan höja det goda HDL-kolesterolet, motverka blodproppsbildning och minska inflammation i kroppen.
Hög alkoholkonsumtion under längre tid ökar istället risken för höga blodfetter och högt blodtryck, som är riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom.

Leverskador
Levern är kroppens avgiftningsscentral där alkoholen bryts ner och förbränns. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för fettlever vilket innebär att en del av leverns vävnad ersatts av fett. Detta försämrar leverns funktion och ökar risken för leverinflammation och skrumplever. Även risken för gulsot ökar med ökande alkoholkonsumtion.

Sömn
Alkoholen får oss att slappna av och gör det lättare att somna, men sömnkvaliteten försämras och vi får för lite djupsömn. Alkoholen stör sömnen genom att minska mängden av sömnhormonet melatonin och höjer ämnesomsättningen.

 

Inflammation i kroppen vid depression och andra psykiska sjukdomar

Inflammation i hjärnan är troligen en bidragande orsak till depression.

En långvarig och låggradig inflammation i kroppen som kan orsakas av fel kost har på senare år visat sig vara en viktig orsak bakom hjärtsjukdomar, diabetes, stroke, cancer och demens.

Nu har forskare vid Harvard  i en stor försöksstudie även kunnat visa att den västerländska matens inflammatoriska verkan också tycks lika bakom uppkomsten av depression.

Forskarna följde i tolv år 43 685 kvinnor. Alla som behandlats för depression eller haft en sådan diagnos uteslöts vid studiens början för att lättare fastställa orsak och verkan. Därefter kartlades ätvanorna vid sex tillfällen samtidigt som blodprover togs för att spåra tecken på kronisk inflammation.

Under studien fick 2 594 kvinnor diagnosen depression och behandlades samtidigt med antidepressiva medel. När en bredare definition användes, med antingen diagnos eller behandling, steg antalet till 6 446. I studien kopplades depression till inflammation, och effekten av inflammationsdrivande mat var oberoende av kroppsvikt.

De kvinnor som konsumerade mycket sockrade drycker, vitt mjöl, rött kött och margarin löpte 29 till 41 procent större risk att drabbas av depression än de som åt mat som var mindre inflammationsdrivande. Skyddande mot inflammation var bland annat vin i måttliga mängder, kaffe, olivolja och gröna bladgrönsaker. Sambandet var tydligast för den femtedel som åt mest eller minst av dieter som orsakar eller skyddar mot inflammation.

I djurstudier har liknande resultat påvisats tidigare.

Man har också sett att patienter med hepatit (leverinflammation) eller vissa typer av cancer och som av en del i sin behandling har fått ett läkemedel som aktiverar kroppens immunförsvar, d.v.s. triggar igång en inflammationsprocess. En väldigt stor del av dem blev deprimerade precis efter att ha fått läkemedlet.

Forskningen på psykoneuroimmunologi visar att ett inflammatoriskt pådrag kan påverka serotonin-, dopamin- och noradrenalinnivåerna. De kan också öka nivåerna av substanser som är skadliga för hjärnans celler.

Man tror att inflammationen är det som kommer först i utvecklingen av depression, och att det i sin tur påverkar andra ämnen i hjärnan, exempelvis serotonin och noradrenalin. Mycket talar för att det är det inflammatoriska pådraget som orsakar en depression. En viktig fråga är dock om det är inflammationen som orsakar en depression eller om inflammationen är en biverkning.

Orsaken till en inflammation kan vara allt från  infektion till dålig mat som innehåller onyttiga former av fett och kolhydrater, dvs sockrade drycker, vitt mjöl, och för mycket omega 6-fett, som solrosolja, som ökar risken för låggradig inflammation i kroppen.

Det finns också studier i vilka man har testat anti-inflammatoriska läkemedel på patienter med depression och sett att det har effekt, och i en avhandling från Sahlgrenska visar Petra Suchankova Karlsson att det finns en sårbarhet för psykisk sjukdom i gener kopplade till inflammation.

Inflammation verkar också spela roll vid andra psykiska sjukdomar. De senaste åren har det kommit flera epidemiologiska studier där kopplingar även setts till bipolär sjukdom, schizofreni, adhd och autism. Patienter med schizofreni har också höga nivåer av det inflammatoriska ämnet kynurensyra i hjärnan.

Man har också sett förhöjda nivåer av cytokiner i spinalvätskan hos självmordsbenägna patienter. Cytokiner utsöndras till exempel vid inflammation. Detta talar också för att inflammation i hjärnan är kopplat till självmordsbeteende och depressiva symptom.

I en artikel som publicerades i oktober 2015 dras liknande slutsatser av International life science institute, Ilsi.  Slutsatsen i artikeln är att det nu är ställt utom all tvivel att låggradig inflammation i kroppen kan kopplas till en lång rad välfärdssjukdomar, däribland depression.

 

Tarmfloran har betydelse för en mängd sjukdomar

Vi har alla ca 100 biljoner bakterier i våra tarmar som utgör ca 2 kg av vår kroppsvikt. De tillhör från ett par hundra upp till tusen olika arter och sammansättningen varierar ganska mycket mellan individer.

Vi ärver en stor del av bakteriefloran från mamman vid förlossningen och även bröstmjölken innehåller gynnsamma bakterier samt ämnen som gynnar tillväxten av hälsofrämjande laktobaciller och bifidobakterier.
Sedan byggs det på med bakterier från omvärlden och framförallt från maten. Under de två till fyra första levnadsåren byggs bakteriefloran upp och befästs. Men även som vuxna påverkas vår tarmflora av vad vi äter.

En utarmad tarmflora orsakad av fel kost och överdriven antibiotikaanvändning kan försämra vår hälsa. En genomsnittlig västerlänning har ca 1000 bakteriearter i sina tarmar medans man hos naturfolk ofta hittar över 1500 olika arter. Ju fler varierad bakterieflora desto bättre hälsa har man generellt.

Men det finns också mer eller mindre gynsamma bakterier i våra tarmar. Vitt mjöl och socker gynnar framförallt de mindre gynsamma tarmbakterierna inflammatoriska ämnen vilket ökar risken för diabetes, återförfettning och andra kärlproblem.

Högt intag av rött kött och fett från fyrfotadjur missgynnar också tarmens goda bakterieflora.

Det har visat sig att sjukdomar som alltifrån depression, hjärt-kärlsjukdomar, allergier, diabetes och fetma kan kopplas till vilken tarmflora individen har.

Högt intag av lösliga fibrer gynnar en god tarmflora med mycket bifidobakterier och laktobaciller. Lösliga fibrer finns bland annat i grönsaker, frukt och havregryn. Sådan mat gynnar goda bakterier som bildar ämnen som är gynnsamma för hälsan. Bland annat bildas korta fettsyror, t.ex. smörsyra som gör miljön i tarmen lite surare, vilket kan bidra till att skydda mot tjocktarmscancer.

Genom att gynna de goda tarmbakterierna kan man få effekter som högre mättnadskänsla, bättre blodsockerkontroll, förbättrad insulinkänslighet och lägre grad av inflammation.

Tarmfloran har också stor betydelse på hur vi svarar på olika dieter.

Antibiotika är den främsta orsaken till att det uppstår obalans i tarmens ekosystem. Efter en antibiotikakur tar det ungefär ett halvår innan bakteriefloran är helt återställd. Men även ändrade matvanor, stress, sjukdom eller skador kan vara orsaken till en rubbad bakterieflora.

Vi kan återställa bakteriefloran genom att tillföra nyttiga bakterier med maten. Att äta mycket fibrer är också bra eftersom dessa fungerar som mat för bakterierna och bidrar till en mer varierad, komplex tarmflora.

Man bör också äta så varierat som möjligt från växtriket. Positiva förändringar i bakteriefloran kan lindra vid IBS.  Genom att tarmfloran påverkar vårt immunförsvar och graden av inflammation har den skyddseffekter mot en lång rad tillstånd.

En gynnsam bakterieflora i tarmen med många olika bakteriesorter kan minska risken för allergier. Barn som växer upp på bondgårdar och utsätts för mycket bakterier verkar få ett visst skydd mot allergier medans barn som får flera antibiotikakurer under sin uppväxt löper större risk för allergier.

Goda bakterier trimmar vårt immunförsvar och kan därmed minska risken för infektioner. Flera studier visar att probiotika kan minska risken för förkylning.

 

 

 

Paracetamol till barn och gravida kan öka risken för astma och ADHD

Nya rön har visat på att värktabletter kan ha större påverkan på kroppen än man tidigare vetat om.

Normalt anses paracetamol, som är den verksamma substansen i t.ex. alvedon och panodil, säkert att använda. Men även vid en ganska begränsad överdosering är risken för leverskador stor. Det kan räcka med dubbel dos vid några få tillfällen för att ge leverskador.

Annars är värktabletter som innehåller paracetamol ofta det som rekomenderas inom sjukvården. Dels för att det, till skillnad från andra vanliga värktabletter är mer skonsamt för magen och dels för att värktabletter som innehåller ibumetin kan ge fosterskador hos gravida.

Men det har visat sig att inte heller värktabletter med paracetamol är helt ofarligt för gravida. Paracetamol kan störa hjärnans utveckling om vi utsätts för den som barn eller foster. 2014 publicerades tre studier som visade på ett sådant samband.  Två doser paracetamol till tio dagar gamla möss räckte för att ge hyperaktivitet och minnes- och koncentrationssvårigheter hos mössen som vuxna.  Ett annat förvånande fynd var att möss som fick paracetamol som unga blev mindre känsliga för dess smärtlindrande effekt som vuxna, vilket tyder på att det har en bestående påverkan på nervsystemet.

Paracetamol tycks också öka risken för astma hos barn. Barn som fått paracetamol vid feber löpte större risk för astmabesvär en månad senare, jämfört med de som istället fått ibuprofen. Effekten kan bero på att paracetamol minskar mängden av det skyddande ämnet glutation i luftvägarnas slemhinna.

Man har också sett en ökad risk för ADHD hos barn vars mammor ätit paracetamol under graviditeten.

Det är i dagsläget inte aktuellt att förbjuda paracetamol till barn och gravida, men i  USA avråder man gravida kvinnor och små barn från paracetamol om astma eller ADHD finns i släkten.

När paracetamol omsätts i kroppen bildas ett ämne vars molekyl är mycket lik capsaicin, ett ämne som finns i chilipeppar. Inspirerade av capsaicin håller forskare i lund på att ta fram ett skonsammare alternativ till paracetamol. Genom att kemiskt modifiera paracetamol hoppas man kunna ta fram smärtstillande medel som inte har den skadliga effekten på levern.

USA förbjuder transfetter i livsmedel

Tisdagen 16/6 2015 beslöt USA:s Food and Drug Administration (FDA) att man ska förbjuda transfetter i livsmedel. Detta efter man slagit fast att fetterna är farliga för människor.
Att konsumera höga mängder transfetter har kopplats till både högre vikt, förhöjt kolesterolvärde, hjärt- och kärlsjukdomar och problem med minnet.

Förbudet innebär att amerikanska livsmedelsproducenter inom tre år måste sluta använda transfetter i sina produkter. Bolag kan fortfarande ansöka hos FDA om särskilda tillstånd att använda transfetter men alla som inte får ett godkännande måste ta bort fetterna.

Redan 2013 meddelade FDA att de ansåg att transfetter var farliga för människor och efter en längre process kan man nu äntligen ta beslutet att förbjuda dem.

Kryddors nyttoverkningar

Kryddor tillsätter vi till maten för smakens skull. Men många av våra kryddor kan också ha en välgörande effekt. Här följer en sammanställning  över några vanliga kryddor och deras effekter på hälsan enligt naturläkare och erfarenhet. En del effekter har också bekräftats med vetenskapliga undersökningar.

Den som har en allvarlig sjukdom, eller symptom ska dock uppsöka kvalificerad sjukvård.

Anis
Slemlösande, lindrar barnkolik, astma och diarré.

Basilika
Slemlösande, och lindrar vid njur- och urinbesvär.

Gurkört (Borago)

Dragon
C-vitaminrik och lindrar vid reumatism.

Fänkål
Lindrar vid astma, hosta, diarré och barnkolik.

Isop
Slemlösande och lindrar vid astma och njursten.

Koriander
C-vitaminrik. Kramplösande och lindrar vid reumatism.

Kummin
Lindrar mensvärk och huvudvärk.

Lavendel
Lugnar vid hjärtklappning

Libsticka
Avföringsdrivande och lindrar vid mens och urinbesvär.

Mejram
Lindrar hosta

Melissa
Kramplösande. Lindrar barnkolik och migrän.

Mynta
Kramplösande. Lindrar vid huvudvärk.

Rosmarin
Kramplösande. Svettdrivande.

Salvia
Slemlösande. Matspjälkningsbefodrande. Lindrar vid gikt.
Havande och personer med svaga njurar ska dock använda Salvia med försiktighet p.g.a. thujon-absinthinhalten.

Spansk Körvel
Slemlösande och urindrivande. Lindrar vid gikt.

Timjan
Kramplösande. Bakteriedödande. Lindrar vid kikhosta och bronchit.

Sol minskar risken för blodpropp.

Kvinnor som solar mycket löper 30 procent lägre risk att drabbas av blodpropp jämfört med dem som undviker solen. Det visar en studie gjord vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Universitetssjukhuset i Lund. Orsaken är det d-vitamin som kroppen bildar när den exponeras för sol. Effekten gäller även män även om det var kvinnor studien gjordes på. Det  finns ju flera kända fördelar med att sola t.ex.  minskar risken för hjärtinfarkt stroke och även vissa cancerformer som t.ex. bröstcancer och prostatacancer.

Tidigare studier har visat att mycket solande dubblerar risken att drabbas av malignt melanom.
Enligt Håkan Olsson, professor i onkologi, är det dock endast en liten andel av alla hudcancerfall som beror på solen. Genetiska faktorer spelar en viktig roll.

Varje år drabbas 5 000 kvinnor av blodpropp, för 1 000 av dem blir det livshotande då proppen släpper i benet och går vidare till lungan. En 30-procentig minskning av risken genom att sola är betydelsefull.

– Det vi också ser i det här är att risken att få blodpropp var 50 procent högre på vintern.

Lindring av ryggont

De flesta har då och då problem med ryggen.  Ofta handlar det om ospecifika ryggbesvär.  Det kan handla om långvarigt ryggbesvär i form av kronisk värk till  mer akuta ryggskott. 

Åtta av tio med ryggproblem blir avsevärt bättre med den s.k. McKenzie-metoden. Med McKenzie-metoden mot ryggvärk kan man få lindring på ett par minuter och mer bestående bot på några veckor.

Metoden går ut på att diagnostisera besvären genom repetitiva rörelser för att hitta orsaken och en behandlande rörelseriktning. En mycket mild men på samma gång kraftfull rygg-/ nackbehandling. Även låsningar i ryggen kan oftast tas om hand efter inledd behandling.

Den vanligaste boten går ut på att man i stående eller liggande ställning ska böja sig bakåt så långt som möjligt och upprepa det flera gånger om dagen tills man blir av med ryggproblemen.  Att så många blir bättre av enkla bakåtböjningar beror på att då vi i vår livsstil ofta är framåtböjda, t.ex. då vi sitter framåtlutade, så kläms den främre delen ryggens diskar ihop, så att den bakre delen av disken trycks bakåt och börjar bukta utåt.  Då blir det en spänning i den bakre diskväggen och vi känner smärta.  Det kallas diskrubbning.  Med en diskrubbnig i ryggen gör det ont att sitta länge och att stå och arbeta i framåtböjt läge.  Om man då börjar göra bakåtböjningar får det effekten att obalansen i diskarna jämnas ut och smärtan börjar dra sig tillbaka.

Lämpligt antal bakåtböjningar är 50-60 om dagen, och sedan kan man minska ner på antalet allteftersom värken minskar.  Det underlättar också om man tänker på att i vardagslivet upräthålla en mer upprät och mindre framåtlutad hållning.