Category Archives: nyttigt

Alkohol – nyttigt eller skadligt?

Med jämna mellanrum så slår dagstidningarna upp rubrikerna att några glas vin i veckan är nyttigt, medan vid andra tillfällen så kommer rapporter om alkoholens skadeverkningar. Så vad är det egentligen som gäller?

Helt säkra på den saken kan vi inte vara eftersom för att få helt tillförlitliga resultat ska man helst ha två stora försöksgrupper där den ena slumpades till att dricka alkhol under många år och den andra gruppen skulle helt avstå alkohol, s.k. prospektiva randomiserade studier, men det är omöjligt att göra både av praktiska och etiska skäl.

Men befolkningsstudier har visat att personer som dricker måttliga mängder alkohol löper lägre risk för flera allvarliga sjukdomar som hjärt-kärl sjukdom, typ 2 diabetes och demens jämfört med dem som inte dricker alls, eller dricker större mängder.

Men hälsoeffekterna gäller bara medelålders och äldre och är störst för män. Under 4o år ser man inga hälsovinster alls med att dricka eftersom hjärt-kärlsjukdomar är så ovanliga.

Och hälsovinsterna uppträder bara vid små mängder. För män ett glas vin om dagen, för kvinnor ett halvt glas. Vid större mängder ökar istället risken för allvarlig sjukdom, bland annat just hjärtinfarkt och diabetes, men även olika cancerformer.

Och problemet med befolkningsstudier är att resultaten är svårtolkade. Faktum är att måttlighetsdrickare ofta lever hälsosamt i andra avseenden, t.ex. genom bättre matvanor och kanske ett rikt socialt liv. Det är då svårt att veta om hälsoeffekterna verkligen beror på alkoholen.

T.ex. så följde doktor Holger Theobald i sin doktorsavhandling 30 000 stockholmare under en tid av 26 år. Lägst risk att dö under den här perioden hade löpte de som druckit alkohol motsvarande en halv flaska vin i veckan. Men när man tittade på absolutisterna, de som inte drack alls, så visade det sig att de som blivit nykterister sent i livet hade tre gånger högre risk att dö i förtid, jämfört med de som varit nyktra hela livet. Så om man jämförde måttlighetsdrickarna med de som varit nyktra hela livet såg man ingen skillnad i dödlighet.

En annan färsk finsk studie visar på negativa effekter på kärlväggarna av alkohol, redan vid små mängder.

Visst har forskning visat att flavenoider i t.ex. rödvin kan skydda mot hjärt- kärlsjukdom, men eftersom man bara såg ett skydd bland de som hade låg vinkonsumtion, en halv flaska vin i veckan, så är det inte säkert att detta är orsaken. Isåfall borde det vara en linjär skyddseffekt med ökat drickande, vilket man inte ser. Det är antagligen säkrare att få i sig flavenoiderna t.ex. genom frukt, bär russin nötter och grönt te.

 

De sjukdomar som man sett alkohol har en effekt på är…

Cancer
Hög alkoholkonsumtion ökar risken för många cancersjukdomar. Starkast är sambandet mellan alkohol och cancer i bröst, tjock- och ändtarm, munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe och lever. Framför allt ökar risken bland storkonsumenter. Men för bröstcancer börjar risken öka redan vid ett glas vin om dagen enligt vissa studier.
När alkoholen bryts ner bildas det cancerframkallande ämnet acetaldehyd. Det bildas också fria syreradikaler som skadar cellernas arvsanlag vilket kan starta cancerprocessen. Alkoholen försvagar också immunförsvarets mördarceller, NK-celler som är viktiga för att känna igen och döda celler som omvandlats till tumörceller. Alkohol verkar också som ett lösningsmedel som gör det lättare för andra canerframkallande ämnen att tränga in i kroppens celler. Alkoholen gör också bröstkörtlarna känsligare för östrogen och andelen körtelvävnad ökar, vilket ökar risken för cancer. Totalt beräknas 2-4 procent av all cancer orsakas av alkohol.

Demens
Måttlig alkoholkonsumtion har i en del studier kopplats till lägre risk för demens. Storkonsumenter däremot verkar löpa en högre risk för demens som också kommer tidigare i livet.

Depression
Depression är 2-4 gånger vanligare hos de som dricker mycket eller är alkoholberoende. Regelbundet högt intag av alkohol kan sänka halten av signalsubstansen seretonin som har betydelse för vårt stämningsläge. Hälften av självmorden i Sverige är alkholrelaterade.

Diabetes
Personer som dricker måttligt med alkohol löper ungefär 20-30 procents lägre risk för typ2-diabetes än de som inte dricker alls. Alkoholen kan förbättra kroppens insulinkänslighet. Storkonsumenter av alkohol löper däremot troligen en ökad risk för typ2-diabetes.

Hjärt- kärlsjukdom
Låg alkholkonsumtion verkar kunna skydda mot hjärtinfarkt och stroke enligt befolkningsstudier. Små mängder alkohol kan höja det goda HDL-kolesterolet, motverka blodproppsbildning och minska inflammation i kroppen.
Hög alkoholkonsumtion under längre tid ökar istället risken för höga blodfetter och högt blodtryck, som är riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom.

Leverskador
Levern är kroppens avgiftningsscentral där alkoholen bryts ner och förbränns. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för fettlever vilket innebär att en del av leverns vävnad ersatts av fett. Detta försämrar leverns funktion och ökar risken för leverinflammation och skrumplever. Även risken för gulsot ökar med ökande alkoholkonsumtion.

Sömn
Alkoholen får oss att slappna av och gör det lättare att somna, men sömnkvaliteten försämras och vi får för lite djupsömn. Alkoholen stör sömnen genom att minska mängden av sömnhormonet melatonin och höjer ämnesomsättningen.

 

Nyttigt med råg

Råg har odlats som föda i Sverige sedan medeltiden. Säden har kokats till gröt och bakats till mjukt bröd, tunnbröd och knäckebröd. Fullkornsråg dominerade länge, men på 1900-talet kom skrädkakor och limpor på siktat rågmjöl, bestående enbart av kornets kärna och inte det grova skalet. Till skillnad från andra sädesslag så är siktat rågmjöl relativt fiberrikt då fibrerna är spridda i hela kornet. Hela kornet är fiberrikt och fullkornsråg innehåller även mer fiber än andra fullkornsmjöl.

Fibrerna är också till stor andel lösliga fibrer, vilket sänker GI-värdet och kolesterolvärdet samt bidrar till tarmens hälsa. Rågens lösliga fibrer fermenteras i tarmen och göder nyttiga bakterier.  Vid fermentering av de lösliga fibrerna bildas kortkedjiga fettsyror som har positiva effekter på bland annat immunsystem.
Råg innehåller också olösliga fibrer och som verkar lokalt i tarmen, påverkar hjärnans aptitreglering, motverkar förstoppning och skyddar mot tarmcancer.

Råg lämpar sig också bra i surdegsbröd. Surdegsjäsningen bildar mjölksyra som sänker GI-värdet och underlättar kroppens upptag av mineraler som järn och zink.

Råg har också en positiv effekt för att minska prostatacancer hos män. År 201o gjordes en studie på 17 svenska män med prostatacencer. Eftera att i sex veckor ha ätit en kost där 50% av energiintaget bestod av råg i form av knäckebröd, mjukt fullkornsbröd, rågflingor och råggröt så sjönk PSA-värdet med 14 procent hos männen. Ett lägre PSA-värde visar att tumören blivit mindre. Insulinhalten i blod och urin var dessutom betydligt lägre än när männen fick en diet med vete och kostfiber i motsvarande mängd som i rågdieten. Troligen är det det lägre insulinpåslaget som har betydelse då höga insulinkoncentrationer i blodet ökar risken att dö i prostatacancer.

En annan fördel med råg är att det ger lång mättnadskänsla och motverkar fetma. I försök har man sett att personer som äter råggröt eller rågbröd till frukost äter mindre till lunch. Om man själv fick välja hur mycket man skulle äta till frukost åt man också mindre energimängd till frukost än om man åt produkter med vete.
Råg ger helt enkelt ingen topp i blodsockret och en långsam utplaning av blodsockerkurvan.

Rödbetor ökar fysisk uthållighet och är till nytta vid hjärtsvikt

Flera vetenskapliga studier har visat på att intag av rödbetor ökar den fysiska uthålligheten och får muskelcellerna att jobba mer effektivt.

Rödbetor är till nytta både vid lågintensiv träning, då den minskar kroppens syreförbrukning och vid högintensiv då den förbättrar uthålligheten. Även muskelcellernas energianvändning blir mer effektiv av rödbetor.

Anledningen är nitrat som finns i stor mängd i rödbetor och som i kroppen omvandlas till kväveoxid som fungerar kärlvidgande. Kväveoxid är också en viktig del i musklernas energiomsättning och gör att syre lättare når ut till kroppens celler.

Dessutom sänks blodtrycker och immunförsvaret stärks.

Rödbetor eller rödbetsjuice ger också ökad genomblödning till hjärnan, minskar risken för demens och åderförkalkning och håller kärlens väggar friska och motverkar proppbildning.

Detta medför att rödbetor eller rödbetsjuice även är bra för personer med hjärtsvikt.

Nyttoeffekter av gurkmeja

Gurkmeja har används i över 4000 år för att behandla en mängd olika sjukdomar och vid olika symptom.
Studier visar att gurkmeja kan hjälpa till att stävja infektioner, inflammationer, matsmältningsproblem. Men studier visar också att det ger ett friskare hjärta och hjärna och till och med kan hämma uppkomsten av vissa typer av cancerformer.

Gurkmeja är hemmahörande i sydvästra Indien och är en del av ingefärsfamiljen.
1. Minskar inflammationer

Gurkmeja kraftigt antiinflammatorisk. Kryddan innehåller ett tjugotal olika antiinflammatoriska ämnen varav det mest betydande är kurkumin.
2. Reducerar risken för cancer

Många lab- och djurtester visar på att kurkumin, som är en aktiv del i gurkmeja, ”motverkar flera viktiga molekylära vägar inblandade i hur cancer utvecklas, växer och sprider sig.”
I en studie slår forskare fast gurkmeja kan ha en positiv effekt vid leukemi, lymfom, bröstcancer, cancer i äggstockarna, hud cancer och flera andra cancerformer.

3. Förebygger Alzheimers

Bland gurkmejans viktigaste hälsoeffekter är de positiva effekterna som den har på vår hjärna. Enligt flera studier hjälper gurkmeja vår inlärningsförmåga och dessutom så hjälper kryddan att förebygga Alzheimers.
Bland annat har en studie vid Linköpings universitet visat att kurkumin förlänger livet på bananflugor med Alzheimers symptom.
En annan studie som publicerats i Public Library of Science visar att ämnet hjälper hjärnan att skapa ny kopplingar.

4. Bra för hjärtat

Kurkuminet i gurkmejan innehåller också syror som skyddar ditt hjärta. I en studie gjord vid Universitetet i Maryland så har forskarna kommit fram till att ämnet hjälper mot plack i hjärtat och hjärnan som annars kan leda till hjärtattacker och stroke.
Kurkumin sänker också kolesterolet och förebygger blodproppar.

5. Lindrar reumatism

På grund av gurkmejans antiinflammatoriska egenskaper så menar många att kryddan hjälper vid reumatiska symtom. Många menar också att gurkmeja har större antiinflammatoriska egenskaper än många receptbelagda mediciner.
Enligt en studie publicerad i US National Library of Medicine and National Institutes of Health, upplevde patienter med reumatism en minskning av ömhet och en minskad sjukdomsaktivitet.

 

För att det verksamma ämnet, kurkumin ska bli biotillgängligt, d.v.s. kunna tas upp optimalt av kroppen bör det blandas med färskmalen svartpeppar. Dessutom tas det lättare upp i kroppen om det blandas med lite fett, eftersom det är fettlösligt. Slutligen ökas upptaget vid upphettning, eftersom upphettning löser ut kurkuminet.

För att maximera upptaget kan man alltså göra en gurkmejapasta genom att blanda 1/2 dl. mald gurkmeja med 1-2 dl. vatten och 1/3 tsk. svartpeppar i en kastrull och låta sjuda på svag värme i 10 minuter. Rör om då och då tills det tjocknar som en pasta. Förvara i en glasburk i kylen i upp till två veckor.

För att utnyttja det förbättrade upptaget i kombination med fett kan man sedan blanda med lite kokosolja eller göra sin egen guldmjölk:

Guldmjölk
3 dl mjölk eller havremjölk
1 tsk gurkmejapasta (se ovan)
1/2 tsk mald kardemumma
1/2 tsk vaniljpulver
1/2 – 1 tsk. kokosolja
en nypa svartpeppar
en nypa cayannepeppar
1/2 tsk honung
eventuellt riven ingefära

Häll upp mjölken i en kastrull. Tillsätt pastan och övriga ingredienser. Låt sjuda några minuter. Klart att servera.

Tarmflorans betydelse för psykisk och fysisk hälsa

Våra tarmar är hem för otaliga bakterier, både bra och dåliga. Väggarna i tjocktarmen innehåller kilovis med bakterier och är täckt av ca 100 biljoner bakterier av ca 1000-talet olika bakteriearter. Dessa bakterier är tio gånger fler än alla celler i kroppen tillsammans.
Vår tarmflora har visat sig vara av stor betydelse för vår hälsa.
En fungerande tarm och matsmältning är viktig för näringsupptaget, hormonproduktionen, immunförsvaret och nervsystemet.
Produktionen av B-vitaminer och K-vitamin är även beroende av en väl fungerande tarm.
Tunntarmens bakterier kan tillverka B12 till viss del, samt tjocktarmens bakterier K-, B1-, B2-, B6- och B9-vitamin.

En rad sjukdomar har visat sig ha sitt ursprung i matsmältningssystemet. Detta gäller både fysiska och psykiska sjukdomar.

Två forskningsstudier visar att en rik tarmflora hos barn är avgörande för utvecklingen av immunförsvaret och att den hämmar utveckling av allergier. I studierna har barn som i högre grad utsatts för hälsosamma tarmbakterier genom en  antroposofisk livsstil vid antroposofernas centrum i Järna jämförts med barn som vuxit upp i andra städer. Bakom undersökningarna står Johan Alm, barnläkare på Sachsska barnsjukhuset, Stockholm, i samarbete med antroposofernas läkare. Resultaten visar att barnen i Järna som i högre grad utsatts för hälsosamma tarmbakterier hade betydligt mindre frekvens av allergier än barn i kontrollgruppen. Enligt Alm verkar livsstilen påverka tarmfloran och därmed hela immunförsvarets utveckling.

Den första studien jämförde 295 barn uppvuxna i antroposofisk miljö med 380 barn uppvuxna i vanliga svenska hem. De antroposofiska barnen var oftare ovaccinerade och det var ovanligt med antibiotika. De åt vegetarisk, biodynamiskt odlad mat med grönsaker konserverade på traditionellt sätt, genom syrning. En annan skillnad var att vart femte antroposofiskt barn var född i hemmiljö. Bara var sjätte barn bland de 225 som levde mest antroposofiskt visade sig utveckla någon form av allergi, mot vart tredje i kontrollgruppen.

I den andra studien undersöktes barnens tarmbakterier under två års tid. Genom avföringsprover kunde Johan Alm konstatera att antroposofernas barn hade betydligt fler varianter av mjölksyrebakterier. Ju fler varianter man har, desto starkare immunförsvar.

Vår livsstilen påverkar tarmfloran och tarmfloran i sin tur påverkar helt klart immunförsvarets utveckling. Hur vi föds har även betydelse. Hemmiljön verkar styra balansen i tarmfloran så att barnet lättare står emot allergier. Den vanliga förlossningen är också mer lämplig för barnets immunförsvar än ett sterilt kejsarsnitt.

En finsk undersökningen gjord i Åbo på 132 familjer, där minst en person i varje familj led av hudvecksallergi, allergisk snuva eller astma har visat att havande mödrar som äter mjölksyrabakterier löper mindre risk att föda ett allergiskt barn. De havande mödrarna delades in i två grupper, en som fick mjölksyrabakterier och en som fick placebo. Det visade sig att den grupp som fick mjölksyrabakterier minskade risken att föda ett allergiskt barn med 50 procent. Mjölksyrabakterier balanserar bakteriefloran i barnens tarmkanaler och förhindrar därmed inflammationer. Detta hoppas finländarna ska kunna bidra till att stoppa allergiepidemin.

Bra källor för mjölksyrebakterier är syrade grönsaker, t.ex. surkål och syrade mjölkprodukter t.ex. fil och yoghurt.

Tarmbakterier och människor lever i symbios. Det har varit känt länge. Men tarmbakteriernas roll i detta samliv har visat sig ha en avgörande betydelse.

Sven Pettersson, professor i värd-mikrobinteraktioner på Karolinska institutet, har fött upp helt bakteriefria möss.
Han och hans medarbetare har utfört psykologiska test på de bakteriefria mössen och även på några kontrollmöss som är helt jämförbara förutom att de har normal bakterieflora.

Testet gick ut på att balansera på en hög spång, med eller utan skyddande väggar. Mössen med normal tarmflora ryggar direkt när de kommer fram till spången som saknar väggar. De söker sig omedelbart tillbaka till tryggheten.

De bakteriefria mössen däremot är helt orädda. De kilar obekymrat fram och tillbaka på spången, oavsett om den har skyddande väggar eller om bråddjupet väntar vid minsta felsteg.

Det utsöndras alltså någonting från bakteriefloran som gör mössen mer försiktiga.

Sven Pettersson vill än så länge inte dra alltför långtgående paralleller mellan de bekymmerslösa mössen och människor. Men han berättar om andra försök som visar hur möss beter sig när de kommer in i en ny omgivning. Möss med normal bakterieflora börjar med att nyfiket springa runt och undersöka omgivningen. Efter en stund lugnar de ned sig; de rör sig långsammare och i mindre cirklar. De bakteriefria mössen där­emot fortsätter att springa runt lika ivrigt timme efter timme.

En stor europeisk forskargrupp, under ledning av Dusko Ehrlich har med dna-teknik kunnat kartlägga den mänskliga tarmflorans alla invånare. Tack vare den kunde de undersöka bakterier som tidigare aldrig hade skådat världens ljus, eftersom de inte tål syre.

Kartläggningen visar att en frisk människa har åtminstone 160 olika sorters bakterier i tarmen. De har över tre miljoner olika gener, vilket är många fler än de cirka 20.000 gener som en människa har i sig själv.

Senare forskning har visat att tarmfloran tenderar att stabilisera sig i tre olika grundtyper, som var och en domineras av särskilda arter. Dusko Ehrlich jämför dessa tarmfloretyper med blodgrupper.

Vid många sjukdomar avviker dock tarmfloran.

Frågan är då om man kan ändra tarmfloran hos en sjuk person till en mera sund sammansättning.
En amerikansk forskare vid namn Jeffrey Gordon har gjort en studie på intag av mjölksyrebakterier. Han undersökte både bakteriefria möss och mänskliga enäggstvillingar. Men det syntes inga tydliga skillnader i tarmbakteriernas sammansättning efter några veckors ätande av syrad mjölk. Antagligen har de goda bakterierna som intas via födan svårt att etablera sig när det redan finns gott om minre hälsosamma bakterier.
Man måste nog börja mycket tidigare. Redan mammans tarmflora under fostertiden har betydelse, enligt vad vi har sett i våra djurförsök, säger Sven Pettersson.

Men man kan påverka tarmfloran genom att byta diet En amerikansk forskargrupp lät några försökspersoner lägga om sin diet och det visade sig att bakteriefloran började ändra på sig redan efter ett dygn, när inbitna köttätare började äta en mer växtbaserad diet. Men de lät sig inte rubbas från sin ursprungliga huvudgrupp. Efter tio dygn låg försökspersonerna fortfarande kvar där de hade börjat, nämligen i den tarmflora som domineras av Bacteroides och är vanligast i rika länder.

Forskargruppens slutsats är att tarmbakterier bara låter sig påverkas av mycket långsiktiga livsstilsmönster. Den insikten kan ha konsekvenser för en rad sjukdomar, såsom fetma, diabetes, allergier och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Efter varje antibiotikabehandling slås mycket av vår ordinarie tarmflora ut. Det är fullt möjligt att tarmbakterierna aldrig helt återhämtar sig efter en antibiotikakur. Grisar och kor som får antibiotika blir större och fetare. Preliminära resultat från Blakers laboratorium visar samma effekter på möss, och han misstänker ett liknande samband hos människor.

Och inte nog med att en störd tarmflora kan leda till fysiska åkommor. Den kan också ge psykiska problem som depression och ångest.

år tarmflora bestämmer inte bara hur magen mår utan också hur hjärnan fungerar. Färsk forskning visar att sjukdomar som adhd och autism är nära förknippade med bakteriesammansättningen i tarmfloran. Detsamma gäller ångest och depression.

Robert Brummer, professor, gastroenterolog och dekan vid fakulteten för medicin och hälsa vid Örebro universitet
påpekar också att det finns ett intrikat samspel mellan tarmen och hjärnan och att förklaringen till många sjukdomar finns att hämta här.
Bakteriebalansen i tarmen och hjärnan hänger alltså intimt ihop. Det är bland annat vissa signalsubstanser som serotonin som påverkar både tarm- och hjärnfunktion. Därför hänger det samman med vårt psykiska välbefinnande. En låg serotoninhalt gör tarmen mer känslig. 95 procent av signalsubstanserna finns i tarmen, bara några procent i hjärnan.
För Robert Brummer har samspelet mellan kropp och själ länge varit självklart. Det är uppenbart att såväl IBS, orolig mage (irriterad tarm), som ulcerös kolit och Crohns sjukdom är intimt förknippade med vår psykiska hälsa. En stor del av patienterna som led av sjukdomarna var också deprimerade eller hade ångestproblem, säger Robert Brummer.
Det är viktigt att ta reda på hur det hänger ihop, vad som är orsak och vad som är verkan. Helt klart är att ångest och depressioner är inflammatoriskt uppkomna.
En god tarmflora innebär också ett gott immunsystem i största allmänhet. Vi blir helt enkelt inte lika ofta förkylda eller drabbas av andra infektionssjukdomar. En god tarmflora minskar också risken för turistdiarrér. Mellan 70 och 80 procent av hela vårt immunförsvar finns i tarmarna.

Det pågår en ständig aktivitet i våra magar. Tarmen tar emot bakterier och tarmens immunförsvar känner igen om bakterien är farlig eller inte. Farliga bakterier attackeras. Balansen och barriärfunktionen, bestämmer om vi blir sjuka eller inte. Människokroppen har några barriärfunktioner som skyddar oss. Tarmen är en, huden en annan och lungorna en tredje.

När vi föds är vi sterila. Barn som föds vaginalt får de första tarmbakterierna från mamman i samband med förlossningen. Det är nyttiga bakterier som är början på den bank vi behöver. De tre första åren är oerhört viktiga för hur vi bygger upp vår tarmflora.

Barn som växer upp på landet har en annan tarmflora än de som växer upp i stan. Immunsystemet avgör hur det reagerar på varje bakterie. Den träningen ger ett mer moget immunsystem. Mångfald av bakterier är bra

Stress är en annan faktor som i allra högsta grad påverkar tarmen. Stresshormoner har en direkt effekt på tarm­slemhinnan. Är vi stressade kan vi drabbas av diarré. Är vi stressade under en längre tid riskerar tarmen få mer bestående skador.

Irländaren John Cryan och hans medarbetare har matat möss med foder som innehåller mjölksyrebakterier. Sen gjorde de psykologiska test på mössen och jämförde dem med andra möss. De såg tydliga skillnader. Mössen som hade fått mjölksyrebakterier presterade betydligt bättre både på test som anses mäta graden av ängslighet och på sådana som mäter energi och livsvilja.

Ett annat sätt att förbättra tarmfloran är avföringstrasplantationer.  Läkare behandlar framgångsrikt patienter med svår diarrésjukdom, orsakad av bakterien Clostridium difficile, med avföring från en frisk donator.

Även ulcerös kolit och typ 2-diabetes har behandlats på samma sätt med lovande resultat. Den franske forskaren Philippe Langella har hittat en metod att behandla patienter med en isolerad tarmbakterie, Faecalibacterium prausnitzii. Den saknas i tarmfloran hos patienter med Crohns sjukdom.

Vissa barn med autism har en avvikande tarmflora. Det har framför allt visats av den brittiske forskaren Jeremy Nicholson på Imperial College i London. Han undersöker nedbrytningsprodukter från samspelet mellan tarmfloran och människan.

Vid inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, fetma och en del svåra diarrésjukdomar finns tydliga belägg för att tarmfloran avviker. Den är torftigare och innehåller färre arter än hos friska människor.

Många andra sjukdomar, såsom allergi, astma, ms, parkinson, koloncancer, levercancer och diabetes, har samband med tarmfloran.

Kryddstark mat kan förlänga livet

Att regelbundet äta starkt kryddad mat kan vara ett sätt att förlänga livet visar en ny studie som presenteras i ansedda British Medical Journal. Det är en stor studie där många forskargrupper både i Kina och USA har deltagit.

chili

Man har samlat in data från omkring en halv miljon vuxna personer runtom i Kina. Dessa deltog i en annan studie 2004-2008 där de rapporterade uppgifter om generell hälsostatus, alkoholvanor, kött- och grönsakskonsumtion samt även hur mycket kryddstark mat de åt. Dessutom lämnade de uppgifter om hur de huvudsakligen fick i sig chili, färsk eller torkad, i sås eller olja.

Sedan har rapportförfattaren Lu Qi, docent vid amerikanska Harvard School of Public Health, och hans kolleger följt upp samtliga av dessa individer sju år senare och delat in dem i grupper baserat på deras intag av kryddstark mat.

Resultaten visar att gruppen som åt kryddstark mat en eller två gånger i veckan löpte 10 procents lägre risk att dö i förtid jämfört med dem som åt kryddstark mat mer sällan än en gång i veckan. De som åt kryddstark mat 3-7 gånger i veckan löpte 14 procent lägre risk att dö i förtid än gruppen som var minst benägen att äta kryddstarkt.

Studien visar även att dödligheten kopplad till särskilda sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar var lägre bland dem som var mer benägna att äta chilirik och kryddstark mat. Allra starkast var den skyddande effekten bland dem som åt chilin färsk.

Studien  är mycket omfattande och välgjord och resultaten ligger i linje med tidigare forskning på området.

Tidigare studier på såväl djur som mindre studier på människor har visat på fördelaktiga effekter av att äta kryddstark mat.

Man tror att vissa aktiva substanser, som exempelvis capsaicin som finns i chilipeppar, kan ha en antiinflammatorisk effekt. Det kan även förbättra ämnesomsättningen och ha positiva effekter på bakteriefloran i magen.

USA förbjuder transfetter i livsmedel

Tisdagen 16/6 2015 beslöt USA:s Food and Drug Administration (FDA) att man ska förbjuda transfetter i livsmedel. Detta efter man slagit fast att fetterna är farliga för människor.
Att konsumera höga mängder transfetter har kopplats till både högre vikt, förhöjt kolesterolvärde, hjärt- och kärlsjukdomar och problem med minnet.

Förbudet innebär att amerikanska livsmedelsproducenter inom tre år måste sluta använda transfetter i sina produkter. Bolag kan fortfarande ansöka hos FDA om särskilda tillstånd att använda transfetter men alla som inte får ett godkännande måste ta bort fetterna.

Redan 2013 meddelade FDA att de ansåg att transfetter var farliga för människor och efter en längre process kan man nu äntligen ta beslutet att förbjuda dem.

Adaptogener

Adaptogener är en kategori av biologiskt aktiva ämnen av naturligt ursprung som bidrar till att öka organismens förmåga att anpassa sig till negativa faktorer i omgivningen och undvika skador från sådana faktorer.  Det kan vara både fysiologiska faktorer (köld, värme, åldrande), psykologiska (stress, oro, depression) eller kemiska (miljögifter).

Gruppen av substanser som visat sig ha adaptogen verkan är; lignaner, fenylpropanderivat och i viss mån terpenoider.

Adaptogener utgör en egen kategori i likhet med kategorierna kolhydrater, proteiner och aminosyror, vitaminer, mineraler och spårämnen samt antioxidanter.

Kliniska studier har visat att intag av  adaptogener kan skydda oss mot stress samt förbättra återhämtningen.

 

Växtern med en adatptogen effekt är till exempel rosen­rot, chisandra och rysk rot.

I dagens vardagsliv påverkas vävnadscellerna i kroppen ofta negativt av en mångfald stressorer, exempelvis för hög psykisk belastning, hårt fysiskt arbete eller träning och stora temperatur­variationer.

Extrakt från adaptogena växter har visat sig ha stärkande effekter på djur och människor som utsatts för olika fysisk och/eller psykisk belastning.
De kan ge effekt vid ett enstaka intag eller tas varje dag under flera veckor under en tuff period.

 

Intag av adaptogener ska inte ses som en ersättning till en fullvärdig kost utan en fullvärdig kost kan skapa förutsättningar för att få bäst hälsobefrämjande effekter av adaptogener.
Näringsintaget ger oss de energigivande, uppbyggande och katalyserande  ämnen som krävs för att ämnesomsättningen ska fungera. Adapto­gener har visat sig stimulera systemiska mekanismer som skyddar, stärker och förbättrar återhämtning i samband med hög psykisk och/eller fysisk belastning.

I en serie studier har man belyst effekterna av adaptogener på cellulär och molekylär nivå. Adaptogenernas stresskyddande verkan har visat sig vara kopplad till ämnen som aktiverar cellens egna skyddsmekanismer. Detta gäller t.ex. värmechockproteiner (HSP72), neuropeptid Y (NPY) och stressaktiverat proteinkinas JNK samt DAF-16.

Värmechockproteiner skyddar proteiner genom att lägga sig runt dem och skyddar bland annat mot fria syreradikaler. Neuropeptid Y är inblandat i en rad fysiologiska processer i hjärnan och är bland annat nödvändigt för minne, inlärning och andra kognitiva funktioner.
I en dubbel-blind placebokontrollerad randomiserad studie undersökte man effekten av ett exakt ämnesstandardiserat extrakt av tre klassificerade adaptogena växter (rosenrot, chisandra och rysk rot) på mentala kognitiva effekter hos 40 yrkesverksamma stressade kvinnor (läkare, sjuksköterskor och lärare).  Resultatet visade att ett oralt intag av extraktet resulterade i en statistiskt säkerställd förbättrad mental prestationsförmåga och förbättrad uppmärksamhet.

Adaptogenen rosenrot har också visat sig ha en antidepressiv effekt och kunna lindra nedstämdhet. Effekten beror på att frisättningen av NPY och HSP72 normaliserar balansen och nivåerna av signalsubstansen seretonin.

 

 

Kokosfett – bra eller dåligt

Kokosfett består främst av mättat fett (90%). Det som gör kokosfettet unikt är att hälften av fettet i kokosnöten består av medellånga fettsyror (MCT-fett) t.ex. laurinsyra. Ungefär hälften av det mättade fettet i kokosnöten är laurinsyra. MCT-fett är lätt för kroppen att utnyttja som energi och det kan hjälpa till att öka det goda kolesterolet (HDL) vilket är bra för hjärta och kärl.
Kokosfett är värmetåligt. Det betyder att det inte oxiderar så lätt vid upphettning vilket mer omättade fetter gör vid för höga temperaturer. Man har också sett att kokosfett tack vare sitt innehåller av medellånga fettsyror (MCT) inte lagras i fettväven på samma sätt som annat fett, utan att det i större utsträckning omsätts i lever och muskler som energi. Kokosfett tillskrivs också en rad andra hälsoegenskaper.
mängd kalorier i kokosfett
Kokosfett ger 884 kcal per hundra gram. Det är lika mycket som rapsolja. Koksfett är därmed mycket energirikt. Kokosfett bidrar till skillnad från rapsolja dock inte med så mycket vitaminer och mineraler.
Användningsområden för kokosfett
Kokosfett kan användas som stekfett. Det finns både kokosfett som är neutralt i smaken, och det som bidrar med kokossmak, vilket kan vara gott till exempel då man steker pannkakor. Det går också bra att använda kokosfett i smoothies och bakverk.
Kokosfett är ett bättre alternativ som en källa till mättat fett än till exempel det fett som finns i hårda margariner och feta mejeriprodukter. Det man ska komma ihåg är att fett i alla former är en energikälla. Väljer man att lägga till kokosfett och vill bibehålla sin vikt är det viktigt att välja bort något annat. Kokosfett kan ha en plats i en sund kosthållning tillsammans med enkel- och fleromättade fetter.

Kokosnöten är inte en nöt, utan egentligen ett frö, vilket betyder att många nötallergiker kan äta kokos.

Förhållandet mellan Omega-3 och Omega-6 avgörande

Fett sågs länge som något ohälsosamt som skulle undvikas i den mån det gick. Sedan har det visat sig att fett i lagom mängd och i rätt proportioner är nyttigt för kroppen och då framförallt fleromättat fett t.ex. omega 3 och omega 6. Fleromättat fett är uppbyggt av molekyler med krokig form och är mjukt vid rumstemperatur. Fleromättat fett innehåller livsnödvändiga essentiella fettsyror som kroppen inte kan tillverka själv. De viktigaste fleromättade fetterna är omega 3 och omega 6 och för bästa effekt verkar det vara förhållandet mellan intaget v omega 3 och omega 6 som är avgörande för hur välgörande det är.
Förhållandet mellan omega 3 och omega 6 avgörande
När vi äter mat med omega-3 eller omega-6 fettsyror kommer dessa att omvandlas med hjälp av enzymer till längre fettsyror med specifika funktioner i kroppen.
Då vår kost normalt är mer rik på omega-6  som finns bland annat i margarin, animaliska livsmedel och oljor och det är samma enzymer i kroppen som omvandlar omega 3 och omega 6 till längre fettsyror kan en för hög andel omega 6 i kosten medföra att enzymerna inte räcker till för att omvandla tillräcklig mängd omega 3 till längre fettsyror, t.ex DHA och EPA via mellansteget alfalinolensyra. Eftersom vår kost normalt är rik på omega-6, behöver man sällan tänka specifikt på att få i sig tillräckligt av det medans många får i sig för lite av omega-3.

 

DHA och EPA
DHA och EPA är två långa omega-3 fettsyror som kroppen med hjälp av enzymer bildar från omega-3 fettsyror. Ett annat alternativ är att få i sig DHA och EPA direkt. Dessa långa fettsyror finns färdiga i fet fisk som sill, makrill och lax.

Nyttoeffekter av omega-3
Omega-3 fettsyrorna kan sänka höga blodfetter, och har gynnsam effekt på hjärta och kärl för att motverka hjärt-och kärlsjukdomar. Omega-3 har också en antiinflammatorisk effekt, vilket bl.a. gör att det motverkar reumatism.  samt att det kan göra blodet mer lättflytande.
Omega-3 fett har också  stor betydelse för hjärnans celler. Forskning visar bland annat att omega- 3 kan motverka risk för att drabbas av sjukdomar relaterade till hjärnan som demens, depession och koncentrationssvårigheter.
Ett högt intag av omega 3 verkar kunna ha en skyddseffekt vid några av våra vanligaste cancerformer. T.ex. löper kvinnor med högt intag av omega 3 mindre risk att drabbas av bröstcancer och forskning har visat på minskad dödlighet i prostatacancer hos män med högt intag av omega 3.

Nyttoeffekter av omega-6
Även omega-6 kan ha en antiinflammatorisk effekt och ha en skyddande effekt vid hjärt- och kärlsjukdomar,

Omega tre finns i fisk, rapsolja linfrön och valnötter
Genom att äta fisk 2-3 gånger i veckan kan du se till att du får tillräckligt av fettsyrorna EPA och DHA.
Är du vegetarian eller vegan behöver du få i dig omega-3 på annat sätt.
Linfrön, valnötter, rapsolja, linfröolja och sojaolja är bra källor till omega 3. Dessa livsmedel innehåller dock ej färdiga DHA eller EPA.  Dock kan man få EPA och DHA från alger.

Kan man äta för mycket omega-3?
Ett mycket högt intag av omega-3 fettsyror kan orsaka ökad blödningsbenägenhet. Detta är dock extremt ovanligt.