Arkiv för kategori ‘Mat’

Nyttan med alfakaroten

måndag, 29 november, 2010

I en stor studie vid amerikanska Center for disease control and prevention, CDC i atlanta, som presenterats i  Archives of internal medicine har man studerat effekten av alfakaroten och sett ett signifikant, dosrelaterat samband mellan halterna av alfakaroten i blodet hos människor och risken för att  dö i förtid. Studien presenteras i ansedda .

Studien baseras på 15318 vuxna amerikaner som ingått i den stora amerikanska kostundersökningen NHANES 3 sedan slutet av 1980-talet. Deltagarna följdes sedan under i genomsnitt 13,9 år då 3810 av dem hade avlidit.

Ju högre halter av alfakaroten som uppmättes vid provtagningar, desto mindre var risken för att dö, såväl i största allmänhet som specifikt i hjärtinfarkt, diabetes typ-2 astma och cancer. När det gäller cancer var effekten särskilt stor på cancer i luft- och matstrupe samt i munhålan.

När forskningsledarna Chaoyang Li och Earl Ford vid CDC:s epidemiologiska avdelning summerade resultaten var slutsatsen entydig och statistiskt signifikant även efter att man vägt in effekter av olika livsstil och etniska och kulturella särdrag.

För dem med högst halter av alfakaroten var risken hela 39 procent mindre att dö under den period studien pågick, och redan en måttlig höjning minskade risken med 23 procent.

Alfakaroten finns t.ex. i olika rotfrukter och dessa resultat ger stöd för att ökad konsumtion av frukt och grönsaker är ett medel att förebygga för tidig död. Alfakaroten, liksom betakaroten ombildas i kroppen till A-vitamin.

Antagligen handlar det om att många olika ämnen i naturliga råvaror arbetar ihop och att det därför är svårt att återskapa den hälsosamma effekten av att äta riktiga frukter och grönsaker i ett vitaminpiller där man väljer ut och renframställer ett fåtal ämnen.

Rätt mat vid olika livssituationer

söndag, 13 juni, 2010

Rätt mat kan vara nyckeln till hälsa. Men vad som är rätt mat beror på vilken situation i livet du är i. Vilka gener vi har kan styra vilken sorts mat vi mår bra av. Men man kommer långt med att anpassa sin mat efter sin ålder och livssituation.

Barn och tonåringar.
D-vitamin
Små barn har ett högt behov av D-vitamin. Därför rekomenderas ett tillskott med 10 mikrogram om dagen från fyra veckor upp till två års ålder. Man kan fortsätta ta tillskott under vinterhalvåret upp till 5 års ålder.

Järn
Om barnet eller tonåringen är trött, blekt och lätt blir andfått, kan det vara tecken på järnbrist och man kan kontrollera järnnivån med ett enkelt blodprov. Järnbrist är inte helt ovanligt hos barn och vid behöv kan man ta järntillskott. Bra järnkällor i maten är gröna grönsker, baljväxter, fullkornsprodukter och torkad frukt, samt kött och blodpudding. C-vitamin i samband med måltiden stimulerar järnupptaget.

Kvinnor 18-50 år
Järn
Riklig mens eller graviditet kan leda till järnbrist. Vid behöv kan man ta järntillskott. Bra järnkällor i maten är gröna grönsker, baljväxter, fullkornsprodukter och torkad frukt, samt kött och blodpudding. C-vitamin i samband med måltiden stimulerar järnupptaget.

Folsyra
Kvinnor som planerar att bli gravida kan ha nytta av tillskott av folsyra på 400 mikrogram per dag för att minska risken att föda ett barn med ryggmärgsbråck. Skyddseffekten är som störst under första graviditetsmånaden.

Magnesium
Stress kan förbruka extra magnesium i kroppen, så mycket grönsaker och fullkornsprodukter i kosten eller tillskott av magnesium kan väga upp för detta. Grönt te som innehåller det lugnande ämnet teanin kan också vara bra.

Män 18-50 år
Fettsyror
Fet fisk hjälper till att hålla blodtryck och blodfetter i schak. Fiskens omega-3 fettsyror kan minskar också risken för arytmi.

Magnesium
Stress kan förbruka extra magnesium i kroppen, så mycket grönsaker och fullkornsprodukter i kosten eller tillskott av magnesium kan väga upp för detta. Grönt te som innehåller det lugnande ämnet teanin kan också vara bra.

Kvinnor 50-90 år
D-vitamin
Från 60 års ålder kan det vara bra med tillskott av D-vitamin om man inte är utomhus väldigt mycket.

Växtöstrogener
Sojaprodukter eller eller kosttillskott med soja eller andra växtöstrogener kan lindra klimakteriebesvär.

Kalcium
Tillskott av kalcium har setts minska risken för benskörhet.

Män 50-90 år
Lykopen
Att äta mycket tomater eller lykopen i form av kosttillskott kan minska risken för prostatacancer.

D vitamin
Från 60 års ålder kan det vara bra med tillskott av D-vitamin om man inte är utomhus väldigt mycket.

Vegetarianer
D vitamin
D-vitaminintaget hos vegetarianer kan vara ganska lågt. Försök att vara i dagsljuset en stund varje dag. Man kan också äta d-vitamin som tillskott eller genom vitaminberikade livsmedel.

Järn
Bra järnkällor är gröna grönsaker, baljväxter, tofu, fullkornsprodukter eller torkad frukt.

Selen
Om man huvudsakligen äter svenskproducerad mat kan selenintaget bli lågt. Tillskott eller ett par importerade nötter, t.ex. paranötter kan motverka detta.

Omega 3

Intaget av omega 3 kan bli lågt för vegetarianer. Bra källor är t.ex. rapsolja, linfröolja, linfrön och valnötter.

Veganer
Veganer bör vara uppmärksamma på samma näringsämnesbrister som vegetarianer, samt ytterligare ett par:

Vitamin B12
Om man inte äter kött eller mjölkprdukter får man i sig begränsad mängd B12. Istället kan man få i sig detta via vissa alger eller kosttillskott.

Kalcium
Om man inte äter mjölkprodukter är det viktigt att se till att man får i sig tillräckligt med kalcium. T.ex. genom sesammjölk eller andra produkter som innehåller sesamfrön. Gärna oskalade.

Nyttan med surdeg

lördag, 24 oktober, 2009

Det finns flera anledningar till att surdegsbröd är nyttigt.  Surdegsbröd gör så att vår kropp bättre kan ta upp och öka upptaget av mineraler, exempelvis kalcium, zink och järn. Dessutom kan de som äter surdegsbröd få en bättre blodsockerprofil och längre mättnad.

Anledningen till att surdeg gör att vår kropp bättre kan ta upp och öka upptaget av mineraler, exempelvis kalcium, zink och järn beror på dess pH värde. I framförallt fröer och sädesslag finns ett ämne som heter fytinsyra. Fröer och sädesslag är även rika på olika mineraler såsom kalcium, zink och magnesium som är viktiga för vår kropp. I ett neutralt pH-värde, alltså varken surt eller basiskt, så kommer fytinsyran att finnas i fytatform. Fytat vill väldigt gärna binda till sig olika mineraler. Tänk dig fytat som ett elakt troll och mineralerna som små prinsessor . Så i ett vanligt bröd kommer fytat att binda hårt till mineraler som alltså finns i mjölet. Fytat+ mineral = ett svårlösligt komplex som kroppen inte kan ta upp. Vi får alltså i oss mineralerna men vi kan inte ta upp dem utan de försvinner via avföringen.

I surdegen så sänks pH-värdet. Surdegen blir surare. Genom att pH-värdet sjunker så kan ämnen, enzymer som heter fytaser, som redan finns i mjölet, aktiveras och börja bryta ner fytat.

Olika studier visar också att surdeg sänker blodsocker jämfört med bröd utan surdeg. Vissa studier menar även att det tar längre tid för magsäcken att tömma sig om surdeg finns i magen jämfört med vanligt vitt bröd.  Surdeg gör även att bröd får ett lägre GI-värde.

Plommon stärker kroppens immunförsvar

lördag, 24 oktober, 2009

Plommon innehåller en mängd antocyaniner, speciellt i det färgstarka skalet samt om de är väl mogna. Antocyaniner stärker immunförsvaret och fungerar som antioxidant och stärker immunförsvaret. Ämnet skyddar också mot åderförfettning, grå starr och vissa cancerformer. I likhet med många andra frukter innehåller plommon även mycket c-vitamin som är viktigt för kroppens produktion av kollagen vävnad som stärker bindväven i leder och senor.

Riktiga män äter inte kött

lördag, 24 oktober, 2009

En ny studie visar på att kött och feta mejeriprodukter inte är så bra för mäns fortplantningsförmåga. Forskare från avdelningen för medicin och folkhälsa vid universitetet i Murcia i Spanien har upptäckt att män som äter mycket kött och feta mejeriprodukter har sämre sädeskvalitet än män som äter mycket grönsaker och magra mejeriprodukter. Det är frukternas och grönsakernas höga innehåll av antioxidanter – som bekämpar de farliga fria radikalerna som har den positiva påverkan på sädescellernas kvalitet och mobilitet. Och kosttillskott hade inte samma positiva effekt som frukt och grönsaker.

Det sägs ju också att grönsaker är bra för potensen. Det är inget som är bekräftat men de flesta har väl hört talas om grönsaksstånd…

Minskat kaloriintag kan ge längre liv.

fredag, 10 juli, 2009

Att äta mindre mängd kalorier kan vara nyckeln till ett längre och friskare liv. Tidigare har studier på en rad arter, alltifrån bananflugor till möss visat att deras livslängd förlängts med ca 25% då deras kaloriintag minskat med ungefär lika mycket jämfört med om de haft fri tillgång till mat. Nu har en studie visat att även apor som får nöja sig med något mindre matportioner varje dag lever längre än andra apor. Den minskade mängden mat ledde också till färre åldersrelaterade sjukdomar.

Att äta ungefär trettio procent mindre föda än vanligt har visat sig kunna förlänga livet på allt från bananflugor till möss. Nu visar alltså en studie att ett begränsat men balanserat kaloriintag även förlänger livet på apor, som ju biologiskt är väldigt lika människor.  Det finns inget som tyder på att samma effekt gäller även för människor.

I studien som pågått i 20 år ingick en grupp resusapor som fick äta så mycket mat de ville, och en annan grupp som fick ungefär 30 procent mindre mat, vilket är ungefär så som de skulle äta i det vilda.

Av de apor som fått fri tillgång till mat har hälften redan dött och många andra har drabbats av exempelvis diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

I gruppen som fått mindre att äta, lever fortfarande åttio procent av aporna, ingen av dem har diabetes, och bara hälften så många har hjärt-kärlproblem.

De djur som hade det lägre kaloriintaget ser yngre ut, har mindre kroppsfett och mer muskelmassa, och förutom att de inte drabbas av vanliga åldersrelaterade sjukdomar i samma utsträckning, så har deras hjärnaktivitet inte minskat lika mycket.

Källa:
R.J. Colman et al. Caloric Restriction Delays Disease Onset and Mortality in Rhesus Monkeys. DOI: 10.1126/science.1173635

Ändringar krävs på individnivå och i samhället för att hindra nya cancerfall.

söndag, 8 mars, 2009

I Sverige har vi cirka 40 000 nya cancerfall årligen. En ny rapport från Världscancerfonden visar att vart tredje cancerfall kan förebyggas.   I den nya rapporten från Världscancerfonden har 22 forskare gått igenom 7 000 studier om cancer och sambandet med kost, motion och många andra faktorer för att se vilka hälsoråd som verkligen har stöd i forskningen. Nu kommer slutsatserna, hur samhället och individerna kan göra för att minska cancerfallen.

 De viktigaste rådenär de som hälsorörelsen länge har förespråkat;  ät frukt och grönt fem gånger om dagen, håll vikten nere, motionera ungefär en halvtimme om dagen, begränsa alkoholen, sluta med charkprodukter, sola sällan, och framför allt, rök inte.

Charkprodukter och korv innehåller rött kött, fett salt och nitrater. Ingendera är bra för kroppen. Dessutom bör man välja närproducerad mat. Den innehåller ofta mer näring än mat som fått resa långa sträckor.

Rapporten visar också att det är svårt att leva sunt om inte förutsättningarna finns i ens omgivning. Därför bör  samhället ändras.  Statliga subventioner till majs- och sojaproduktion i vissa länder måste bort, eftersom majs och soja används i intensiv djuruppfödning, vilket ger billigt, men också sämre kött.

Forskarna vill också ha förbud mot reklam för skräpmat och stopp för skräpmat i skolor, mindre portioner i färdigmat, och att politikerna planerar städer så att människor rör sig mer, till exempel genom fler cykelbanor. Samhället måste ändras, det är det som är poängen.

Tänk på vad du äter

söndag, 2 november, 2008

Maten är en av de faktorer som direkt kan påverka vår hälsa. Det betyder inte att det är fel att äta en godisbit då och då, men att konsekvent äta mat med lite näringsinnehåll utarmar kroppen på näringsämnen och gör oss trötta och sjuka.