Category Archives: Mat

Nyttigt med råg

Råg har odlats som föda i Sverige sedan medeltiden. Säden har kokats till gröt och bakats till mjukt bröd, tunnbröd och knäckebröd. Fullkornsråg dominerade länge, men på 1900-talet kom skrädkakor och limpor på siktat rågmjöl, bestående enbart av kornets kärna och inte det grova skalet. Till skillnad från andra sädesslag så är siktat rågmjöl relativt fiberrikt då fibrerna är spridda i hela kornet. Hela kornet är fiberrikt och fullkornsråg innehåller även mer fiber än andra fullkornsmjöl.

Fibrerna är också till stor andel lösliga fibrer, vilket sänker GI-värdet och kolesterolvärdet samt bidrar till tarmens hälsa. Rågens lösliga fibrer fermenteras i tarmen och göder nyttiga bakterier.  Vid fermentering av de lösliga fibrerna bildas kortkedjiga fettsyror som har positiva effekter på bland annat immunsystem.
Råg innehåller också olösliga fibrer och som verkar lokalt i tarmen, påverkar hjärnans aptitreglering, motverkar förstoppning och skyddar mot tarmcancer.

Råg lämpar sig också bra i surdegsbröd. Surdegsjäsningen bildar mjölksyra som sänker GI-värdet och underlättar kroppens upptag av mineraler som järn och zink.

Råg har också en positiv effekt för att minska prostatacancer hos män. År 201o gjordes en studie på 17 svenska män med prostatacencer. Eftera att i sex veckor ha ätit en kost där 50% av energiintaget bestod av råg i form av knäckebröd, mjukt fullkornsbröd, rågflingor och råggröt så sjönk PSA-värdet med 14 procent hos männen. Ett lägre PSA-värde visar att tumören blivit mindre. Insulinhalten i blod och urin var dessutom betydligt lägre än när männen fick en diet med vete och kostfiber i motsvarande mängd som i rågdieten. Troligen är det det lägre insulinpåslaget som har betydelse då höga insulinkoncentrationer i blodet ökar risken att dö i prostatacancer.

En annan fördel med råg är att det ger lång mättnadskänsla och motverkar fetma. I försök har man sett att personer som äter råggröt eller rågbröd till frukost äter mindre till lunch. Om man själv fick välja hur mycket man skulle äta till frukost åt man också mindre energimängd till frukost än om man åt produkter med vete.
Råg ger helt enkelt ingen topp i blodsockret och en långsam utplaning av blodsockerkurvan.

Rödbetor ökar fysisk uthållighet och är till nytta vid hjärtsvikt

Flera vetenskapliga studier har visat på att intag av rödbetor ökar den fysiska uthålligheten och får muskelcellerna att jobba mer effektivt.

Rödbetor är till nytta både vid lågintensiv träning, då den minskar kroppens syreförbrukning och vid högintensiv då den förbättrar uthålligheten. Även muskelcellernas energianvändning blir mer effektiv av rödbetor.

Anledningen är nitrat som finns i stor mängd i rödbetor och som i kroppen omvandlas till kväveoxid som fungerar kärlvidgande. Kväveoxid är också en viktig del i musklernas energiomsättning och gör att syre lättare når ut till kroppens celler.

Dessutom sänks blodtrycker och immunförsvaret stärks.

Rödbetor eller rödbetsjuice ger också ökad genomblödning till hjärnan, minskar risken för demens och åderförkalkning och håller kärlens väggar friska och motverkar proppbildning.

Detta medför att rödbetor eller rödbetsjuice även är bra för personer med hjärtsvikt.

Nyttigt godis

PEACE AND LOVE

Saltlakrits och hallonsmak där smakerna kommer från ekologiska frukter och bär. Färgämnena är naturliga. Gluten- och laktosfritt.

 

Kalorier: Ekorrens ekologiska  
Kalorier:
325 kcal/100 g
Protein/100 g: 0,2 g
Kolhydrater/100 g, varav sockerarter: 80,3 g (49,6g)
Fett/100 g: 0,2 g
Innehåll: Majssirap, oraffinerat rörsocker, majsstärkelse, havssalt, lakritsextrakt (lakritsrot), karamelliserad sockersirap, surhetsreglerande medel (citronsyra, kalciumcitrat), naturliga smakämnen, frukt- juicekoncentrat (hallon), naturliga färg- extrakt (fläderbär), ytbehandlingsmedel (solrosolja, karnaubavax).

FIBERLAKRITS

Lika mycket socker som i vanlig lakrits, men mer fiberrik tack vare havrekliet. 100 gram lakrits innehåller 5,8 gram fibrer.”

Från: Renée Voltaire        
Kalorier
: 323 kcal/100 g
Protein/100g: 5 g
Kolhydrater/100 g, varav sockerarter: 72 g (47 g)
Fett/100 g: 1,1 g
Innehåll: Sirap, melass, vetemjöl, havrekli, naturligt lakritsextrakt 3%, anisolja.

CHOKLADKONFETTI – Fairtrade

”Näringsmässigt jämförbart med annan choklad men alla smak- och färgämnen kommer från frukt och grönt. Ekologiska och fairtrade!”

Från: Kung Markatta        
Kalorier:
485 kcal/100 g
Protein/100g: 4,5 g
Kolhydrater/100 g, varav sockerarter: 73 g (71 g)
Fett/100 g: 19 g
Innehåll:  Mjölkchoklad 60 % (rårörsocker, mjölkpulver, kakaosmör, kakaomassa, vasslepulver, emulgeringsmedel (solroslecitin), dragering: rårörsocker, risstärkelse, majssirap, färgämnen från frukt- och växtextrakt, förtjockningsmedel (gummi arabicum), ytbehandlingsmedel (karnaubavax, bivax)

PAWS ARCTIC HALLON & BLÅBÄR

Pressad frukt med söt smak som säljs som godis. Såklart bättre näringsinnehåll än i annat godis, t ex är fibermängden i en påse ungefär som i ett halvt äpple.

Från: Bear Paws Jungle    
Kalorier: 275 kcal/100 g
Protein/100g: 1,9 g
Kolhydrater/100 g, varav sockerarter: 63 g (38 g)
Fett/100 g: 0,2 g
Innehåll: Äpple, päron, hallon, blåbär, svart morot.

JUICY WINEGUMS

Godis sötat med sötningsmedlet stevia istället för vanligt socker. Påverkar inte blodsockret. Lågt kaloriinnehåll men ganska mycket tillsatser.

Från: Nellie Dellie               
Kalorier:
200 kcal/100 g
Protein/100g: 5 g
Kolhydrater/100 g, varav sockerarter: 18 g (2 g)
Fett/100 g: 0,1 g
Innehåll: Fyllnadsmedel (polydextros), oligofruktos, nötgelatin, modifierad ärtstärkelse, vetedextrin, surhetsreglerande medel (citronsyra), färgämne (karmin), naturliga aromämnen, konserveringsmedel (kaliumsorbat), vegetabilisk olja (palm-, palmkärn-, kokosolja), ytbehandlingsmedel (carnaubavax), sötningsmedel (steviolglycosider).

Öl

Ölskola

öl är antagligen världens äldsta alkoholprodukt. Man har hittat en s.k. ölsten i en ca 6000 år gammal krukskärva från den sumeriska civilisationen i nuvarande Iran.

Öltillverkning

När man tillverkar öl, läggs ett sädeslag, vanligen korn, i vatten för att börja gro. I groningsprocessen frigörs enzymer som senare förvandlar kornets stärkelse till socker.
Groningen avbryts efter ett par dagar genom torkning. Nu har malt. Beroende på hur man torkar och rostar malten, får ölet olika karaktär.
Det mältade kornet krossas och löses i varmt vatten. I den s.k. mäskningen bryter enzymerna från malten ner stärkelse till socker.
Maltresterna silas bort. Resultatet är en söt vätska, kallad vört. Denna kokas tillsammans med humle som ger ölet dess beska arom och hållbarhet. Vörten är nu en stamvört och den kyls och pumpas över till en jästtank.
Därefter tillsätts jästen som förvandlar sockret i örten till alkohol och kolsyra.
Efter att man tagit bort jästen, återstår att lagra, filtrera, pastörisera och tappa upp det färdiga ölet.

Typer av öl

Spontanjäst öl.
I begynnelsen var all öl spontanjäst, men idag är bryggmtoden sällsynt. Vid spontanjäsning tillsäts ingen jäst till stamvärten som istället får reagera med mikroorganismer i luften.
Spontanjäsningen är svår att styra och det kan ta upp till ett par år på sig att läsa klart.

överjäst öl – Ale
Vörten jäses vid temperaturen 15-24 grader. Processen går snabbare och effektivare än för underjäst öl. Det innebär att man kan jäsa ölet till

Underjäst öl – Lager
Begreppet underjäst kommer av att jästen sjunker till botten vid tillverkningen.
Vörten jäses vid temperaturen 6-12 grader.

Vitt vin

Vinskola – vitt vin

När man pressar druvor och jäser musten utan skal blir vinet vitt oavsett om druvorna är blå eller gröna. Merparten av det vita vinet görs på gröna druvor, men det görs även en hel del vitt vin på blå druvor, s.k. blanc de noir.
Från början är det vita vinet i det närmaste färglöst, men med stigande ålder och oxidation blir det gyllengult. När det blir riktigt gammalt kan färgen gå mot bärnsten.
Vita viner brukar jäsa på rostfria tankar, men eftersom inga skal finns med kan man även använda små ekafat med mycket liten öppning. Den metoden används t.ex. vid framställning av bättre vid bourgogne och finare vin på chardonnaydruvan. Temperaturen för jäsning av vita viner är oftast mellan 15 och 23 grader. Långlivade vita viner med mäktighet och stor kraft, brukar i allmänhet genomgå malolaktisk jäsning, där den hårdare äppelsyran omvandlas till mjölksyra i samband med fatlagringen. När man gör lättare vita viner, undviker man i allmänhet malolaktisk jäsning för att behålla den krispiga tonen.

Röda viner har tanniner som ger dem långt liv men detta naturliga konserveringsmedel saknas i huvudsak hos vita viner. Liksom för röda viner dominerar de traditionella franska druvsorterna som t.ex. chardonnay, sauvignon blanc, semillon, viognier, marsanne och chenin blanc vitvinsproduktionen i stora delar av världen. Därtill kommer riesling samt den italienska verdiccio, österikiska gruner veltliner och den spanska viura. Ofta blandar man också olika vita druvsorter. Det finns också några riktigt usla vitvinsdruvor, som traditionellt mest används för att göra sprit på, t.ex. colombard och trebbiano (ugni blanc) Kvalitet och karraktär på de vita vinerna bestäms i hög grad av vingården och dess förhållanden.

Rött vin

Vinskola – rött vin

Rött vin framställs genom att man jäser krossade blå druvor tillsammans med skalen. Själva djruvsaften är färglös. Färgen kommer från skalen. Till skillnad från vita viner, vars jäsning sker utan skal, innehåller rött vin därför många fler ämnen. En del särskilt nyttiga antioxidanter finns t.ex. bara i rött vin. å andra sidan kan vissa personer vara känsliga för några av dessa speciella rödvinsämnen.
Alkoholjäsningen omvandlar sockret i druvmusten till alkohol. När den är färdig efter uppemot 14 dagar blir vinet torrt och jäsningen avstannar. Jäsningstemperaturen för röda viner är vanligen 27-32 grader, betydligt högre än för vita viner, vilket gör att man kan laka ut mer av ämnena från skalen.
Styrkan i färgen varierar också med druvsorten. Viner på pinot-noir-druvan får en rätt ljus röd färg, medan cabarnet sauvignon och syrah kan ge en nästan svartröd färg. Små druvor ger mer skal per liter must och därmed också mer färg än stora.<
Jäsningen sker vanligen i stål- eller cementtankar eller i stora kar av ek eller sten. Under jäsningen samlas skalen på ytan av vinmusten, där de torkar. För att hålla skalen fuktiga brukar man pumpa upp den jäsande musten från botten och spruta den över skalen några gånger per dygn. En lite mer arbetskrävande metod är att mekaniskt, ibland för hand, pressa ner skalmössan i musten med jämna mellanrum, eller låta tankarna rotera kring en horisontell axel. Vinet påverkas i hög grad av hur ofta och på vilket sätt denna återblandning sker.
De flesta av världens gamla stora viner jäser naturligt på jästbakterier som finns på druvskalen eller som har blivit kvar i i vineriet sedan året innan. Fungerar det så brukar vinet bli bättre och mer nyanserat än om man tillsätter odlad jäst. Fördelen med odlad jäst är att man har bättre kontroll över processen och kan undvika att den avstannar i förtid.

När alkoholjäsningen och den påföljande skalurlakningen är färdig skiljs skalresterna (som går till grappa och kompost) från det unga vinet. Det mesta får rinna av utan hjälp. Sedan pressas återstoden för att frambringa det s.k. pressvinet, som på många sätt är hårdare, grövre och tanninrikare än det vin som fått rinna av fritt. Efter pressning genomgår nästan alla röda viner en malolaktisk bakteriejäsning som omvandlar den skarpa äppelsyran i vinet till mjuk mjölksyra. Det ger vinet en rundare och fylligare ton.
De flesta röda viner mår bra av en viss ekfatslagring. Det kan ske på fat i alla storlekar, från drygt 200 liter upp till flera tusen liter. Eken ska ge en bakgrundssmak som lyfter fram vinets övriga smaker.
Det finns flera hundra olika druvsorter för röda viner. De klassiska druvorna från de tre franska huvuddistrikten bordeaux (merlot, cabernet sauvignon, cabernet franc, petit verdot och malbec), Bourgogne (pinot noir) och Rhone (syrah och mourvedre) kallas internationella druvor och dominerar i världen. Men det finns flera andra som dominerar i andra delar av världen t.ex. italiens nebbiolo, sangiovese och corvina samt Spaniens tempranillo och grenacha och Portugals touriga national.

För att vinet ska få exeptionell kvalitet krävs en perfekt kombination av druvsort och de naturliga faktorer som utmärker ett vinområde, dess s.k. terroir, som t.ex. klimat, berggrund, topografi och solexponering. En sista förutsättning för att få fram ett toppvin är att skörden sker vid exakt rätt tidpunkt.

Kost och hjälpmedel vid reumatism

Vid reuamatism är kortisonsprutor och cellgifter i låg dos  en vanlig behandling. Men det finns alternativ.  Inflamationshämmande medicin mot svullnad och smärta, så kallade cox-hämmare eller NSAID kan också användas för att minska smärta, svullnad och stelhet.

Doktor Rolf Nordemar rekomenderar bland annat kinesisk akupunktur vi reumatism. Kombinerat med träning och rätt kost kan det vara så effektivt att inga andra mediciner behvös.  Många reumatiker upplever att de blir bättre av att utesluta  kött och alla mjölk- och äggprodukter ur sin kost. Att vegankost är bra vid reumatism har också visats i vetenskapliga studier.

Om man är överviktig är det bra att gå ner i vikt för att lederna då belastas mindre.

Det finns också ett stort vetenskapligt stöd för att omega-3-fettsyror, som finns bland annat i fet fisk som lax och makrill har god effekt på ledsjukdom. Omega 3 finns även i rapsolja, avokado och nötter.  Omega 3 kan också tas som tillskott, i kapselform eller liknande.

Omega-6-fettsyror  påverkar snarare inflammatoriska faktorer negativt. Omega 6 finns bl.a. i rött kött. Griskött innehåller även arakidonsyra som kan ha en negativ påverkan vid reumatism.

Det är också viktigt att få tillräckligt med kalcium och D-vitamin i kosten och vid behov kan man komplettera med kosttillskott.

Det finns också mycket hjälpmedel som kan underlätta vid reumatism.

 

Stå emot sötsuget och få fart på förbränningen

Stå emot sötsuget

Många bestämmer sig för att följa en viss diet och inte småäta mellan måltiderna men så kommer sötsuget krypande och man faller offer för frestelsen. Ett första steg är att inte välja en för strikt diet, och inte satsa på en alltför snabb viktnedgång. Om man skär ner för mycket på kaloriintaget vid måltiderna i förhållande till vad man brukar äta kan det bli svårt att låta bli att äta mellan måltiderna.  Här kommer några fler tips på hur man kan stå emot sötsuget.

  1. Börja med att fråga dig om du verkligen är hungrig eller om det bara är belöningssystemet i hjärnan som spelar dig ett spratt. Konstaterar du att det är verklig hunger du känner kan du äta en morot, tomat, gurka eller andra kalorisnåla grönsaker, så dämpas hungern och du klarar dig tills det är dags att äta en riktig måltid.
  2. Om du inte borde vara hungrig, men ändå känner dig sugen kan du dricka ett glas vatten och vänta tio minuter. För det mesta går suget över utan att du behöver göra något särskilt. Påminn dig om att det inte är farligt att vara hungrig eller sugen, bara irriterande.
  3. Suget sitter i hjärnan och därför går det att minska problemet genom att aktivera hjärnan med annat, som att lösa korsord eller sudoku, ringa en kompis, spela spel på datorn eller liknande. Att ta en joggingtur eller liknande minskar också sötsuget. Fokusera på något du ska göra t.ex. läsa en bok, istället för vad du inte ska göra.
  4. Beska och sura smaker dämpar det akuta sötsuget. Bit i en grapefrukt eller citronklyfta, drick vatten med äppelcidervinäger, ät färska eller frusna lingon eller drick en kopp beskt te.

Du kan naturligtvis göra det lättare för dig genom att se till att frestelserna inte är alltför lätt åtkomliga. Se till att inte ha för mycket sötsaker hemma, så ökar tröskeln för att stoppa i sig sötsaker mellan måltiderna.  Genom att välja mat som får fart på förbränningen kan man äta sig mätt och ändå lyckas med en viktnedgång.

 

Mat som får fart på förbränningen

Proteinrik mat är överlag bra för förbränningen. Satsa på att basera alla måltider, även mellanmålen, på en bra proteinkälla.
Skippa feta kötträtter och välj i stället fisk eller sojabönor, sojaprodukter ökar energiförbrukningen och förbättrar fettförbränningen.
Proteinrika och magra mjölkprodukter som keso, kesella, mager ost, mjölk och osötad fil eller yoghurt är extra bra för kroppssammansättningen i och med att de ökar fettförbränningen samtidigt som muskelmassan sparas.
Satsa gärna på att krydda din mat lite extra med chili, peppar och andra starka kryddor. Det ger visserligen ingen stor ökning av förbränningen, men många bäckar små.
Snabba kolhydrater och sötsaker stänger effektivt av fettförbränningen och är därmed det sämsta man kan äta när man vill gå ner i vikt.

USA förbjuder transfetter i livsmedel

Tisdagen 16/6 2015 beslöt USA:s Food and Drug Administration (FDA) att man ska förbjuda transfetter i livsmedel. Detta efter man slagit fast att fetterna är farliga för människor.
Att konsumera höga mängder transfetter har kopplats till både högre vikt, förhöjt kolesterolvärde, hjärt- och kärlsjukdomar och problem med minnet.

Förbudet innebär att amerikanska livsmedelsproducenter inom tre år måste sluta använda transfetter i sina produkter. Bolag kan fortfarande ansöka hos FDA om särskilda tillstånd att använda transfetter men alla som inte får ett godkännande måste ta bort fetterna.

Redan 2013 meddelade FDA att de ansåg att transfetter var farliga för människor och efter en längre process kan man nu äntligen ta beslutet att förbjuda dem.

Kostens betydelse vid ADHD och hyperaktivitet

 

 

Frågan om kost och ADHD är komplicerad därför att här precis som i en del andra frågor kring ADHD kommer det an på hur patient respektive förälder upplever saker och hur man vetenskapligt definierat symptomen.

Hyperaktivitet är ett symptom på ADHD som brukar  försvinna av sig själv när man växer upp. Andra och mer destruktiva problem kvarstår däremot hos de flesta och däribland:

  • Nedsatt impulskontroll med ökad risk för att skada sig själv och andra.
  • Nedsatt kognitiv förmåga gör att de inte presterar lika bra som andra barn med samma IQ.
  • Nedsatt dopaminfunktion med ökad risk för depression, oro och missbruk.

Det är därför oerhört viktigt att mycket seriöst utvärdera ADHD-symptom om man gör förändringar av kost. Det är inte på något sätt säkert, självklart eller ens troligt att minskad hyperaktivitet innebär att ADHD försvunnit eller behandlas effektivt. En seriös behandling behöver i sin helhet även lösa de problem som är viktigast för patienten och inte bara ta hänsyn till daglig upplevelse hos anhöriga eller lärare.

Man kan också tänka sig att vissa barn har en födoämnesallergi som manifesterar sig med så pass tydliga symptom i centrala nervsystemet över tiden att det förväxlas med ADHD. Att det skulle handla om annat än enstaka personer är svårt att tro eftersom det inte tycks ha dokumenterats i kontrollerade studier. Vidare kan givetvis barn med ADHD också ha en födoämnesallergi vilket kanske försämrar allmäntillstånd inklusive ADHD-symptom.

Det går att ta reda på om en födoämnesallergi är fallet. Någon anledning att göra detta själv finns inte eftersom det är ganska komplicerat och förutom kontrollerade ändringar av kosten behöver vid en seriös kontroll inkludera pricktest och blodprov (RAST). Konsultera därför en läkare för utredning. Välkända symptom på födoämnesallergier inkluderar bland annat:

  • Rodnad, eksem, blåsor och nässelutslag på huden.
  • Försämrade befintliga eksem.
  • Astma, nästäppa och snuva.
  • Klåda i svalg.
  • Magkramper, illamående, kräkningar, buksmärtor och diarréer.
  • Anfall av migrän hos migränpatienter.
  • Försämring av ledbesvär.
  • Allergichock.

Även huvudvärk, trötthet och retlighet kan vara ett symptom på födoämnesallergi.

Det finns visst stöd för att några tillsatser och livsmedel kan försämra symptomen vid ADHD. Detta gäller bl.a. sura drycker, alkohol och vissa färgämnen.

Även om en förändrad kost som minskar hyperaktivitet inte behöver lösa alla problem med ADHD kan det ändå vara mycket önskvärt både för barn och vuxna. Relativt liten forskning finns som pekar ut att vissa livsmedel eller tillsatser försämrar ADHD men många föräldrar och vuxna med ADHD upplever att det lönar sig att utesluta vissa livsmedel. Det är heller inte alls otroligt att detta stämmer och så länge man inte tror att ändrad kost löser alla problem med ADHD och man upplever en förbättring är det också utmärkt.

Sådant många föräldrar och vuxna med ADHD rapporterat kan försämra symptom på ADHD inkluderar:

  • Vissa artificiella färgämnen.
  • Andra kemiska tillsatser.
  • Mejeriprodukter.
  • Vete och annat med gluten.
  • Socker och andra snabba kolhydrater.
  • Choklad.
  • Natriumglutamat och andra smakförstärkare.

 

Englands motsvarighet till  Livsmedelsverket, Food Standards Agency,  har pekat ut vissa färgämnen och konserveringsmedel som är associerade med ökad hyperaktivitet generellt hos barn. Storleken på effekten man såg motsvarar cirka 10% av skillnaden i beteende mellan barn med respektive utan ADHD-bild. Mängden av tillsatserna som barnen fick var ganska höga men egentligen inte mer än vad vissa barn kan tänkas få i sig. Ämnen man undersökte i studien och i vissa kombinationer var associerad till mer hyperaktivitet var:

 

E-nyckel Namn Typ Färg
E 110 Para-orange Färgämne Gult-orange
E 104 Kinolingul Färgämne Gul
E 122 Azorubin Färgämne Rött
E 129 Allurarött AC Färgämne Rött
E 211 Natriumbensoat Konserveringsmedel

Och i viss mån även:

 

E-nyckel Namn Typ Färg
E 102 Tartrazin Färgämne Gult
E 124 Nykockin Färgämne Rött

Även en australisk studie såg att tartrazin (E102) gav ökad irritabilitet, ”spring i benen” och sömnsvårigheter d.v.s. hyperaktivitet jämfört med placebopreparat hos barn i åldern två till 14 år med hyperaktivitetsproblem och att problemet ökade med större dos av tartrazin. I kontrollgruppen (barn utan hyperaktivitetsproblem) reagerade två av 20 på tartrazin mot 19 av 23 barn som av föräldrar klassats som ha hyperaktivitetsproblem. De som var känsliga reagerade redan på 1 mg tartrazin medan övriga klarade 50 mg utan påverkan.

I en metaanalys med 15 randomiserade dubbelblindade studier med totalt 219 barn såg man en signifikant effekt av livsmedelstillsatser på beteendet hos barn med diagnostiserad ADHD. Även andra studier har sett försämring av hyperaktivitet eller symptom på hyperaktivitet orsakat av tillsatser och särskilt just färgämnen och bland dessa som verkar vara särskilt problematiska azofärgämnen. Ytterligare studier har sett försämrad intellektuell prestationsförmåga.

Flera av de tillsatser man sett kanske orsakar eller förvärrar hyperaktivitet är s.k. azofärgämnen.  Azofärgämnen kan ge upphov till överkänslighet åtminstone hos personer som redan har någon form av allergi. Förr fick de användas endast i undantagsfall i Sverige men från maj 1999 är det tillåtna i många fler livsmedel. Färgerna används också i alla andra EU-länder och i många andra länder världen runt.

Lösgodis är ett exempel på livsmedel man kan möta som kan innehålla azofärgämnen utan att man enkelt kan ta reda på det.

Följande av azorfärgerna kan förekomma i livsmedel som säljs i Sverige:

 

E-nyckel Namn Färg
E 102 Tartrazin Gult
E 110 Para-orange Gult-orange
E 122 Azorubin Rött
E 123 Amarant Rött
E 124 Nykockin Rött
E 129 Allurarött AC Rött
E 151 Briljantsvart BN Svart
E 155 Brun HT Brunt
E 180 Litolrubin Rött

Att man går miste om något som inte likvärdiga alternativ finns till genom att helt välja bort dem är mycket tveksamt.

7. Var finns azofärgämnen (azofärger)?

E 123 får bara användas till fiskrom och spritdrycker samt färgen E 180 bara till ätbar ostskorpa. Övriga azofärger får användas till nästan alla livsmedel som får färgas till exempel:

  • De flesta drycker.
  • Glass.
  • Godis, konfektyrer och snacks.
  • Tuggummi.
  • Konditorivaror och desserter.
  • Sylt och marmelad.
  • Soppor och såser.
  • Senap.
  • Frukt- och grönsaksberedningar.
  • Smaksättningspreparat.
  • Kosttillskott.

I de flesta fall finns innehållsförteckning i vilket fall man kan välja bort produkter som innehåller dessa tillsatser och hellre köpa något man tror är mer hälsosamt. Först ska det stå ”färgämne” och sedan E-numret på varje färg eller namnet på varje färg. Flera svenska godistillverkare ingick frivilligt en överrenskommelse om att inte använda azofärgämnen när de blev tillåtna 1999. Det innebär inte att godis inte innehåller azofärger eftersom godis från andra leverantörer är vanliga och innehåller azofärger.

8. Kan azofärgämnen (azofärger) nå hjärnan?

Det mesta i naturlig mat som kan påverka hjärnan negativt har vi inbyggda skydd mot. Enzymer bryter ner mycket redan under matsmältningen och fortsatt senare i kroppen. Blod-hjärna-barriären skyddar slutligen hjärnan mycket effektivt mot massor av olämpliga ämnen som naturligt förekommer i vår mat och annars skulle påverka oss. Skulle azofärgerna brytas ner redan i magen finns givetvis ingen risk men att det skulle vara så är svårt se:

  • Azofärger har en gemensam funktionell grupp: R-N=N-R’
  • N=N kallas just för azo-grupp och N är alltså kväveatomer.
  • R och R’ är antingen en aryl- eller alkyl-grupp.

Alkohol är skadligt och ska undvikas vid ADHD

 

Vid ADHD är det särskilt viktigt att vara mycket försiktig med alkohol och det särskilt av tre anledningar:

1. Krympande frontallober. Alkohol är neurodegenerativt inte i minst i frontalloberna vars funktion skadas och minskar. Frontalloberna är just det område i hjärnan man tror har en delvis nedsatt funktion vid ADHD. Därmed kan symptom på ADHD långsiktigt försämras ytterligare av överkonsumption.

2. Ökad risk för missbruk. Den som lider av ADHD löper ökad risk för alkoholmissbruk. Orsaken är troligen dels att alkohol tillfälligt kan minska vissa symptom associerade till ADHD t.ex. nedstämdhet eller oro, samt att impulskontrollen är nedsatt vid ADHD.

3. Läkemedel och alkohol är en dålig kombination. Stor försiktighet krävs med att kombinera centralstimulerande läkemedel och alkohol. Risken är annars att främst den ”sövande” men inte den angenäma effekten av alkohol motverkas.

 

Omega-3 är bra för nervsystemet

De långkedjade omega-3 fettsyrorna som finns i fet fisk och kosttillskott med fiskolja har i ett flertal studier visat sig vara viktiga för det centrala nervsystemet. Det finns studier som sett ökad koncentrationsförmåga och förbättrad intellektuell förmåga. Andra har sett att de kan motverka nedstämdhet och ge ett jämnare humör. Flera studier har skett på barn med ADHD. Det verkar emellertid inte som alla kan få en positiv verkan som är tydlig på ADHD. Även när verkan ges verkar det inte handla om någon fullständig reduktion av symptom utan det är vissa som förbättras.

11. Zink kan vara viktigt

Brist på vilket näringsämne som helst kan störa hjärnans funktion. Ett som särskillt diskuterats runt ADHD är zink. Där har man också sett minskade symptom med kosttillskott liksom snabbare verkan av metylfenidat tillsammans med zink. Effekten har emellertid inte varit särskilt tydlig jämfört med placebo. Oavsett det är zink betydelsefullt för hjärnan och är inte minst viktigt för produktionen av dopamin och de flesta menar att dopaminfunktionen är störd vid ADHD. Vidare har zink betydelse för regleringen av dygnsrytmen via melatonin och störd dygnsrytm är vanligt vid ADHD.

Att det är en verksam behandling på ADHD som är tillräcklig ensam är däremot mycket tveksamt. Det verkar däremot vara klokt att se till att äta en kost som innehåller tillräckligt med zink.

 Betydelsen av Järn.

Restless legs syndrome (RLS) är vanligare vid ADHD och kan beskrivas som rastlösa ben eller myrkrypningar. Det kan orsaka stora svårigheter att somna och vara nästan smärtsamt. Orsaken till restless legs syndrome (RLS) är mycket sannolikt för lite dopamin i delar av nervsystemet. Att problemet ökar till natten beror sannolikt på att produktionen av dopamin vid den tiden minskar naturligt.

Järn är betydelsefullt för produktion av dopamin och en brist kan öka problemet men även tillskott utan att brist på järn är fallet tycks kunna lindra RLS. Givet att järn är betydelsefullt för produktionen av dopamin och att RLS är vanligare vid ADHD kan det vara viktigt att se till att den kost man äter förser kroppen med tillräckligt av järn. Detta gäller givetvis särskilt kvinnor som relativt ofta har järnbrist p.g.a. menstruationen. De vanligaste källorna till järn i kosten är (enligt undersökningen Riksmaten som Livsmedelsverket gör):

 

Diet utan mjölk och gluten vid autism

Symptom på autismspektrumsyndrom är vanligt tillsammans med ADHD. En teori om kost och autism är att en del barn med autism kan ha en genetisk avvikelse som gör att de inte korrekt bryter ner proteiner i tarmen. Teorin är att denna genetiska avvikelse får restprodukter att påverka hjärnan negativt. En del föräldrar till barn med autism liksom ADHD upplever att de ser en förbättring av symptom genom att utesluta mejeriprodukter och livsmedel med gluten.

Något bevis för att den genetiska avvikelsen existerar finns emellertid inte och heller har inga kontrollerade studier sett minskade symptom.

Koffein kan vara problematiskt

Koffein är välkänt för att kunna minska symptomen på ADHD åtminstone avseende förmåga att slutföra påbörjade uppgifter. Många med ADHD som inte behandlas med läkemedel konsumerar också stora mängder koffein per dag. Problemet med koffein är det ger mindre verkan  att kompensera skadan jämfört med biverkningar i form av nervositet o.s.v. jämfört med de centralstimulerande läkemedel som används mot ADHD. Har man problem med oro och dricker kaffe eller te kan det därför vara klokt att sluta dricka det ett tag och se om det gör en skillnad.