Råden om vad man ska äta och vilken diet som är den bästa för miljön, hälsan och en optimal vikt varierar över tid och den ena dieten efter den andra avlöser varandra i popularitet och publicitet i tidningar och böcker.
Så frågan är, kan man säga vilken diet som är den bästa?
Vilka bygger på vetenskap och vilka bygger på åsikter och tyckande?
Livsmedelsverket
Man kan naturligtvis titta på livsmedelsverkets rekommendationer, som ska bygga på vetenskaplig grund, men det innebär att råden är ganska trögrörliga. Det krävs omfattande vetenskapliga bevis för att livsmedelsverket ska ändra en tidigare rekommendation trots att det finns mycket som tyder på att råden inte är optimala. Och tittar man historiskt så har råden behövts ändras över tid. Nackdelar idag är att råden fortfarande innehåller rekommendationer på en kost som innehåller relativt mycket socker, mjölk, vitt mjöl, kött och charkuterier.
GI-kost handlar om att försöka kontrollera blodvärdet genom att välja mat som ger lågt blodsocker bl.a. genom att undvika socker eller vitt mjöl. Här finns hälsofördelar, som sänkta blodfetter och därmed minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Kosten innehåller mycket fibrer och antioxidanter och nyttiga fetter.
Nackdelen är att man äter mycket kött, att man inte begränsar intaget av andra sötningsmedel än socker samt att det är tätt mellan måltiderna, vilket inte ger tarmen någon vila.
LCHF (low carbohydrate high fat) är en lågkolhydratkost med högt intag av fett och protein samt att man undviker socker, vitt mjöl och gluten. Kosten kan ge snabb viktnedgång och lägre blodsocker och blodfetter.
Det låga fiberinnehållet kan dock orsaka förstoppning, och den höga andelen fett och protein kan orsaka inflammation i tjocktarmen en högre förekomst av hjärt-kärlsjukdom och högre LDL-kolesterolvärden.
Vegetarisk och vegansk kost har flera positiva effekter på hälsan, bland annat minskar risken för cancer, hjärt-kärlsjukdom och fetma. Kosten är rik på fibrer och antioxidanter.
Risk för brist på vitamin B12 och om man äter ensidigt, även risk för brist på järn och D-vitamin. För mycket soja kan även ge upphov till inflammation.
5:2-dieten All mat är tillåten och du äter som vanligt fem dagar i veckan. Under två fastedagar äter du bara en fjärdedel av det normala kaloriintaget. Dietens syfte är viktnedgång. Viktnedgång innebär flera hälsofördelar som lägre blodtryck och kolesterolvärde samt förbättrad insulinkänslighet.
Paleolitisk kost består av oprocessade råvaror, inget socker, mjölk eller gluten och endast lite salt. Paleokost har flera hälsofördelar och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer och typ 2-diabetes. Kosten är rik på mineraler, fibrer, antioxidanter och omega-3-fetter. Men dieten har ett omotiverat högt intag av protein och rött kött. Kött är inflammatoriskt och svårsmält och kan orsaka cancer.
Medelhavskost Grunden i medelhavskost är mycket grönsaker, ljust kött och nyttiga fetter t.ex. olivolja. En rad studier har visat att medelhavskost skyddar mot typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, åldersdemens och åderförkalkning.
Kosten innehåller mycket fibrer och antioxidanter men sparsamt med kött, mättat fett och socker.
Enda nackdelen är att den innehåller för mycket pasta, bröd och charkuterier.
Individanpassad diet
Det går inte att säga att det finns en diet som är den ultimata eftersom man även behöver utgå från individen och vår grundläggande biologi. Vi är allätare och bör därmed äta varierat. Även andra faktorer spelar roll, t.ex. hur mycket vi rör på oss, aktuell vikt, vad och hur vi har ätit tidigare och vår genuppsättning.
Men en fingervisning är att vi bör äta mycket grönsaker av alla de slag, däribland rotfrukter, potatis och baljväxter, frukt, bär och gröna blad. Komplettera med fiberrika spannmål. Även måttliga mängder av fisk och skaldjur, fullkornsris, nötter och mandlar, raps- och olivolja. Även mat som är bra för bakterierna i tarmen t.ex. syrade grönsaker eller yoghurt och grönt te.
Undvik socker, vitt mjöl, vitt ris, rött kött, kyckling, charkprodukter, komjölk, margarin och sötningsmedel.