Arkiv för mars, 2009

Sol minskar risken för blodpropp.

tisdag, 24 mars, 2009

Kvinnor som solar mycket löper 30 procent lägre risk att drabbas av blodpropp jämfört med dem som undviker solen. Det visar en studie gjord vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Universitetssjukhuset i Lund. Orsaken är det d-vitamin som kroppen bildar när den exponeras för sol. Effekten gäller även män även om det var kvinnor studien gjordes på. Det  finns ju flera kända fördelar med att sola t.ex.  minskar risken för hjärtinfarkt stroke och även vissa cancerformer som t.ex. bröstcancer och prostatacancer.

Tidigare studier har visat att mycket solande dubblerar risken att drabbas av malignt melanom.
Enligt Håkan Olsson, professor i onkologi, är det dock endast en liten andel av alla hudcancerfall som beror på solen. Genetiska faktorer spelar en viktig roll.

Varje år drabbas 5 000 kvinnor av blodpropp, för 1 000 av dem blir det livshotande då proppen släpper i benet och går vidare till lungan. En 30-procentig minskning av risken genom att sola är betydelsefull.

– Det vi också ser i det här är att risken att få blodpropp var 50 procent högre på vintern.

Fetma ökar risken att dö i förtid

torsdag, 19 mars, 2009

En studie baserad på data från över 900 000 vuxna visar att ökande vikt kan förkorta livet med flera år.

Den optimala vikten är ett BMI (Body Mass Index) mellan 22,5 och 25 – motsvarande cirka 70 kilo för en person som är 170 cm lång. Det medför lägst dödlighet och ger alltså längre liv. All viktuppgång över denna nivå förkortar däremot livet:

• För varje extra 5 i BMI går dödligheten upp med 30 procent där hjärtsjukdomar och slaganfall dominerar.

• Det som kan kallas mer moderat fetma med ett BMI mellan 30–35 förkortar livet med mellan två och fyra år.

• Att väga 20-30 kilo för mycket kan betyda tre år kortare liv.

• För extrem fetma, med över 40 i BMI, är genomsnittlig livslängd åtta-tio år mindre.

Dessa ovedersägliga siffror om övervikt som hälsorisk presenteras nu av en av världens mest välrenommerade forskargrupper vid universitetet i Oxford i Storbritannien under ledning av den ledande epidemiologen Richard Peto.

Studien baseras på en metod som systematiskt samlar in alla studier inom vissa områden för att slå samman dem och göra det som kallas metaanalyser.

En annan viktig slutsats som forskarna drar är att för vuxna personer är det sannolikt lättare att se till att inte öka i vikt än att försöka banta bort och minska en redan etablerad övervikt.

Lindring av ryggont

måndag, 16 mars, 2009

De flesta har då och då problem med ryggen.  Ofta handlar det om ospecifika ryggbesvär.  Det kan handla om långvarigt ryggbesvär i form av kronisk värk till  mer akuta ryggskott. 

Åtta av tio med ryggproblem blir avsevärt bättre med den s.k. McKenzie-metoden. Med McKenzie-metoden mot ryggvärk kan man få lindring på ett par minuter och mer bestående bot på några veckor.

Metoden går ut på att diagnostisera besvären genom repetitiva rörelser för att hitta orsaken och en behandlande rörelseriktning. En mycket mild men på samma gång kraftfull rygg-/ nackbehandling. Även låsningar i ryggen kan oftast tas om hand efter inledd behandling.

Den vanligaste boten går ut på att man i stående eller liggande ställning ska böja sig bakåt så långt som möjligt och upprepa det flera gånger om dagen tills man blir av med ryggproblemen.  Att så många blir bättre av enkla bakåtböjningar beror på att då vi i vår livsstil ofta är framåtböjda, t.ex. då vi sitter framåtlutade, så kläms den främre delen ryggens diskar ihop, så att den bakre delen av disken trycks bakåt och börjar bukta utåt.  Då blir det en spänning i den bakre diskväggen och vi känner smärta.  Det kallas diskrubbning.  Med en diskrubbnig i ryggen gör det ont att sitta länge och att stå och arbeta i framåtböjt läge.  Om man då börjar göra bakåtböjningar får det effekten att obalansen i diskarna jämnas ut och smärtan börjar dra sig tillbaka.

Lämpligt antal bakåtböjningar är 50-60 om dagen, och sedan kan man minska ner på antalet allteftersom värken minskar.  Det underlättar också om man tänker på att i vardagslivet upräthålla en mer upprät och mindre framåtlutad hållning.

Motion på äldre dar förlänger livet.

söndag, 8 mars, 2009

Det är aldrig för sent att börja motionera. En 50-åring som börjar träna kan förlänga sitt liv med mer än två år. Motion påverkar livslängden lika mycket som ett rökstopp, visar en ny svensk studie.

Forskare har följt 2.200 män från Uppsala under trettiofem år. Vid starten 1970 var männen omkring femtio år gamla. De svarade på frågor om sina rök- och motionsvanor vid flera tillfällen under studien.

Männen delades upp i fyra grupper med olika träningsvanor: från dem som aldrig tränade till dem som regelbundet utövade hård, fysisk träning.

Efter fem år fanns ingen skillnad i dödlighet hos den grupp som började träna när de gick med i studien. De hade lika stor risk att dö för tidigt som de som inte motionerade alls.

Men efter tio år syntes sambandet mellan träning och livslängd tydligt: De som hade börjat träna först i 50-årsåldern hade halverat sin risk att dö i förtid jämfört med dem som inte tränade.

 

Efter trettiofem år kunde hon se att den grupp som tränade hårdast hade lägst dödlighet.

De levde dessutom i snitt drygt två år längre än de som aldrig motionerade.  De som tränade måttligt levde i genomsnitt ett år längre. Då hade forskarna också tagit hänsyn till andra faktorer som påverkade deltagarnas hälsotillstånd.

För att få bättre hälsa bör man alltså röra på sig minst trettio minuter varje dag.

- Det räcker med en halvtimmes rask promenad så att pulsen går upp. Men ju mer desto bättre visar studien.

Ändringar krävs på individnivå och i samhället för att hindra nya cancerfall.

söndag, 8 mars, 2009

I Sverige har vi cirka 40 000 nya cancerfall årligen. En ny rapport från Världscancerfonden visar att vart tredje cancerfall kan förebyggas.   I den nya rapporten från Världscancerfonden har 22 forskare gått igenom 7 000 studier om cancer och sambandet med kost, motion och många andra faktorer för att se vilka hälsoråd som verkligen har stöd i forskningen. Nu kommer slutsatserna, hur samhället och individerna kan göra för att minska cancerfallen.

 De viktigaste rådenär de som hälsorörelsen länge har förespråkat;  ät frukt och grönt fem gånger om dagen, håll vikten nere, motionera ungefär en halvtimme om dagen, begränsa alkoholen, sluta med charkprodukter, sola sällan, och framför allt, rök inte.

Charkprodukter och korv innehåller rött kött, fett salt och nitrater. Ingendera är bra för kroppen. Dessutom bör man välja närproducerad mat. Den innehåller ofta mer näring än mat som fått resa långa sträckor.

Rapporten visar också att det är svårt att leva sunt om inte förutsättningarna finns i ens omgivning. Därför bör  samhället ändras.  Statliga subventioner till majs- och sojaproduktion i vissa länder måste bort, eftersom majs och soja används i intensiv djuruppfödning, vilket ger billigt, men också sämre kött.

Forskarna vill också ha förbud mot reklam för skräpmat och stopp för skräpmat i skolor, mindre portioner i färdigmat, och att politikerna planerar städer så att människor rör sig mer, till exempel genom fler cykelbanor. Samhället måste ändras, det är det som är poängen.